|
|
av Patrik Andersson Släkten kan på fädernet ledas tillbaka till 1600-talets första hälft där medlemmar bodde i Månsarps sn, Jönköpings län. Arbetaren, predikanten och pastorn Anders Edvard Peterssons (1858-1927) tre barn upptog namnet Birke under 1900-talets början med slöt själva sina grenar. Kan jag kopiera bilder och text? Ja, det går utmärkt, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, samt en länk till densamma. Kontakt Tab 1 Anders
Edvard Petersson,
född 17/9 1858 i Månsarp sn, Jönköpings län,
död 6/7 1927 i Månsarp sn, Jönköpings län,
son av bergsmannen Peter Johannisson (1821-1895) och Maja Greta Johansdotter
(1823-1900). Arbetare, predikant, pastor. Till Järna sn 4/12
1907 (Myrbacka no 73). Predikant tidigast 1907. Han och hustrun hade
flera fosterbarn av vilka några hade föräldrar som
var missionärer i Kongo och Kina och vars barn de tog hand under
deras vistelse i främmande land. Gift 1:o 24/4 1885 med
Hilda Engström, född 18/6 1855 i Stensgårdshult
sn, Jönköpings län, död 22/6 1886 i Jönköping
Sofia församling, Jönköpings län, dotter av smeden Johannes Engström
(1819-1862) och Rebecka Isaksdotter (1822-1881). Tab 2 Ernst Natanael Petersson B i r k e (son av Anders Edvard Petersson, Tab. 1), född 19/10 1888 i Jönköping Sofia församling, Jönköpings län, död 23/11 1968 i Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län. Komminister. Efter studier i Jönköping, student i Uppsala hösten 1909, studentexamen s.å., teologistuderade 1910-1916 (teologisk-filosofisk examen 1912, teologie kandidat 1916). Trots studier i Uppsala visar flyttlängderna att B. var i Järna sn 1909 (där föräldrarna och syskonen sedan 1907 varit bosatta), åter till Jönköping Sofia församling 1910, till Vassunda sn 1916, vice pastor i Arbrå sn 1917, komminister därstädes s.å. (flyttar till komministergården 1918), kyrkoherde i Nora sn, Västmanlands län 1923 (tillträdde 1924), tillförornad kontraktsprost i Fjärdhundra norra kontrakt 1931, ordinarie 1932, kyrkoherde i Färila sn 1944, kyrkobokföringsinspektör 1946, vice pastor i Österfärnebo 1954, pastorsadjunkt i Örbyhus 1956, Uppsala domkyrka 1962, Gamla Uppsala 1963. Ordförande i Arbrå pensionsnämnd 1921-1924, Nora skolstyrelse 1932-1944, överförmyndare 1924-1942, ordförande i Östervåla taxeringsnämnd 1941-1943. B. drabbades av två hårda slag under sin tid som komminister i Arbrå sn (1917-1931) då han 1921 miste sin blott tre år gamla son i tuberkelos och tre år senare sin hustru i Parkinsons sjukdom. Under hennes sista tid i livet utnämndes B. till kyrkoherde i Nora sn 10/3 1923 men tillträdde först två månader efter hennes död den 1/5 1924. I samband med att statsrådet Bagge utnämnde B. till kyrkoherde i Färila sn 1944 menade politiskt styrda kritiker att komministern i pastoratet, Erik Haglund, hade blivit förbigången. Dom framhöll "att hr Haglund hade stark församlingsopinion bakom sig och på grund av övriga omständigheter främst borde ha kommit i fråga". Kritikerna kom med allvarliga och ärekränkande anklagelser mot B., bl. a. att han skulle vara nazist, anklagelser vilka alla voro grundlösa. Man samlade in namn till en petitionsskrivelse till statsrådet Bagge som inalles inbringade de 2000 namn som behövdes men som vid granskning visade sig vara genomsyrade av otillräkneliga namn. När domkapitlet fick kännedom om listorna kunde de snabbt avfärda dom då anklagelserna var grundlösa och att inga övriga omständigheter kunde ställa hr Haglund framför hr Birke. B
utgav 1927 boken "Konfirmandernas bok". Som hobby samlade
B. på kort över kyrkor. Antog
släktnamnet B i r k e enligt Kungliga majestäts befallningshavandes
resolution, förmodligen på samma datum som systrarna (se
ovan), den 30/12 1908, men slöt själv sin gren på
svärdssidan. Under B:s tid i södra kvarteret 23 i Jönköping Sofia församling åren 1910-1916 fanns där även hans kusin på mödernet, Carl Gustaf Karlsson (1902-1970), som senare även han upptog släktnamnet Birke (Birke från Mulseryd, se denna släkt). Att hans val av släktnamn har en direkt koppling till sin teologistuderande kusins synes högst sannolikt. Gift 1:o 19/10 1917 med lärarinnan Annie Vilhelmina Nordström, född 3/5 1892 i Trollhättans församling, Göteborg och Bohus län, död 9/3 1924 i Arbrå sn, Gävleborgs län, dotter av bokhållaren Knut Vilhelm Nordström (1861-1897) och Anna Sofia Isaksdotter (1863-1952). 2:o 6/9 1925 lärarinnan Elsa Maria Herlander, född 12/4 1893 i Frösthult sn, Västmanlands län, död 12/5 1942 på Västerås sjukhem, Västmanlands län, dotter av folkskolläraren och organisten August Herlander (1860-1944) och Anna Augusta Glad (1864-1950). Hustrun led av okänd kronisk sjukdom (nämnt vid FR 1940). 3:o 31/1 1944 med Anna Gärda Elisabeth Pettersson, född 3/12 1892 i Fellingsbro sn, Örebro län, död 5/12 1976 i Vaksala sn, Uppsala län, dotter av lantbrukaren Lars Pettersson (1853-1924) och Anna Helena Eriksson (1858-1944). Gärda Pettersson utbildade sig som ung till vävlärarinna. I Uppsala var hon aktiv i Domkyrkoförsamlingens syförening. B a r n: 1. Ernst Gunnar Birke, född 12/8 1918 i Arbrå sn, Gävleborgs län, död 14/8 1921 i Arbrå sn, Gävleborgs län. 2.
Gudrun Margareta Birke, född 2/9 1926 på
Prästgården, Nora sn, Västmanlands län. Sjuksköterska,
senare klinikföreståndare. Gift 15/7 1962 med försäljningschef Ernfrid Persson, senare Wallerborg, född 18/6 1910 i Stora Tuna sn, Kopparbergs län, död 4/3 2001 i Askim församling, Västra Götalands län, son av NN och Maria Kristina Persson (1883-1947). F o s t e r d o t t e r: Arja Ritva Hytönen, senare Birke, född 2/1 1935 i Finland. Sjuksköterska. H. var förmodligen finskt krigsbarn. Gift 4/7 1959 med provrumstekniker Gunars Liede, född 13/10 1929 i Estland. Bor i Västerås. Källor:
Kyrkoböckerna, Sveriges dödbok 1860-2017, Till
sidans topp | Till
startsidan | Senast
uppdaterad 2023 05 03
|