Grisslehamns
historia -
nu och då
av
Patrik Andersson
Bild tagen från fiskehamnen med diverse bråte. I bakgrunden
syns kapellets stapel samt äldre båthus. Foto: Patrik Andersson 1999
Grisslehamn
ligger som en pärla i Roslagens sköte, vackert kringgärdad av Ålands
havs evigt brusande och bedövande vackra vågor.
Här har jag sen födseln tillbringat många och långa stunder och upplevt
alla de skiftningarna som årstiderna
bjuder, men vackrast är nog ändå sommaren, då denna idyll fyller ens
själ med lugn och ro.
Grisslehamn historia
Grisslehamn
låg ursprungligen på en helt annan plats än idag. Ett par mil
söder om dagens Grisslehamn, ungefär på mitten av det långsmala
Väddö, låg det ursprungliga Grisslehamn, nu kallat
Gamla Grisslehamn. Platsen omtalades för första gången i handlingar
från 1300-talet. Ortsbefolkningen huvudsakliga näring har i sekler
varit fiske. Vid sidan av denna verksamhet spelade platsen en mycket
viktig roll som knytpunkt för posttransporterna med båt till Finland
via Åland
Badviken bredvid Albert Engströms ateljé med utmärkt
sand kringgärdad av de för skärgården karaktäristiskt vridna tallarna.
Foto: Patrik Andersson 2005.
Mer
eller mindre organiserad överförsel av brev och folk hade skett sedan
medeltiden, men det var först med Axel Oxenstiernas inrättande av
Sveriges moderna postverk 1636 som posttransporten över Ålands hav
fick ett uppsving. Den av kronan kontrollerade verksamheten var uppdelat
i s.k. postrotar. Att föra posten vidare från station till
station blev en viktig bisyssla och inkomstkälla för många bönder
på fastlandet såväl som i skärgården, om än många gånger
en riskabel sådan. En av dessa postbönder var min farmors farfars
morfars farmors farfar postbonden Mårten Olofsson (1679-1742); se
ana 292 i min farmors
antavla.
När en brand vid 1700-talets mitt förstörde Grisslehamn beslöt kronan
att flytta nybyggnationen ett par mil norr ut till dagens plats för
att komma närmare Åland och på så sätt korta ner
sträckan för postöverförseln. Man lät också bygga ett posthus,
det första i sitt slag enbart för postverksamhet i Sverige. Den vackra
byggnaden med säteritak uppfördes efter ritningar av den välkände
Carl Fredrik Adelcrantz under 1750-talet, samme man som lät rita
Kina slott
Klipporna på Skatuddens yttersta spets mot Ålands hav
i det evigt magiska mötet mellan elementen. Foto: Patrik Andersson
1999.
Grisslehamn har med sitt geografiska läge naturligt blivit en del
av postens verksamhet österut men också ur militär och social
synvinkel var Grisslehamn det första eller sista tillhållet beroende
på ens färdriktning. Som ett par exempel kan nämnas friherre George
Carl von Döbeln som trots tappert motstånd mot ryssen år 1809 tvingades
fly över Ålands hav till Grisslehamn. Han hade för övrigt startat
sitt militära företag mor ryssen från samma ort.
Ett par decennier senare var en annan känd man på flykt till Grisslehamn
sedan han vunnit stor misstro i Finland under den ryska tiden 1809-1917.
Hans namn var Erik Adolf Nordenskiöld. Efter vådliga turer till fots
såväl som med båt kom han äntligen fram till Sverige. Han blev senare
en av dåtidens förnämsta upptäcktsresande och Sveriges främsta.
Under 1800-talet försvann sakta postrotarnas betydelse för posttransporten
österut till förmån för ångans framfart som nu blev den nya kraften
Grisslehamns viktigaste inkomst blev dock fisket som ökade i
omfång under 30- och 40 talen.
Kultur och turism
Kulturen tog sin boning i Grisslehamn under sent 1800-tal då den småländske
konstnären, författaren och skämttecknaren Albert Engström slår sig
ner. Han låter bl. a. vid kustbandet bygga en rödmålad ateljé för
sitt måleri (se bild nedan). Den lilla röda ateljén, något större
än en friggebod, uppfördes 1906 efter ritningar av sin elev Carl Hagsten
och Engström själv. Karaktäristiskt för den kulturminnesmärkta byggnaden
är att den sida som vetter mot havet blev vitmålad i stället för röd
för att tjäna som sjömärke. Hans betydelse för Grisslehamn är utan
tvekan stort i och med att han i sin konst, skämtteckningar och författarskap
flitigt omnämner fiskestället. Få har väl så träffande beskrivit i
ord och bild rospiggens liv som Albert Engström. Hans boningshus Augustberg
(idag Albert Enströmsmuséet), där han och familjen
var fast bosatta åren 1902-1916, och ateljén blev en
samlingplats för dåtidens kulturelit. Till hans hem och
ateljé kom många av hans vänner ur dåtidens kulturella toppskikt på
besök. Det var bland annat Carl Larsson, Anders Zorn, August Strindberg
och Bruno Liljefors och även den tilltänkte mågen Evert Taube som
blev inbjudna.
Konstnären, författaren m. m. Albert Engströms ateljé
vid Ålands hav från 1906. Den är rödmålad på tre sidor och vitmålad
mot havet för att tjäna som sjömärke. Idag är den ett museum bevarad
i orört skick som den såg utan vid Engströms död 1940. Foto: Patrik
Andersson 2006.
Spa-verksamheten
vid sekelskiftet 1900 var populärt och Grisslehamn ville inte vara
sämre. Hotell Havsbaden blev ett inslag som kom för att stanna. Idag
drivs det framgångsrikt som hotell/konferanscenter och bidrar tillsammans
med den i särklass största inkomstkällan rederinäringen till Grisslehamns
ekonomiska välgång.
Idag
blomstrar Grisslehamn på sommaren, mestadels p. g. a. Eckerö-linjens
stora dragningskraft på semesterfirande som till goda priser tar sig
snabbast över Ålands hav just här.
Men oavsett detta så är ända Grisslehamns själ väl förankrad bland
sina klippor och skär, i de av vinden böjda tallarna och sin stillsamma
kultur bland fiskare och åretruntboende. Grisslehamn är ännu
en Gudabenådad plats, där frid ännu råder. Frågan är
hur länge till.
Källor:
Den av mig i huvusdak författade artikeln om Grisslehamn på
Wikipedia. Nordisk familjebok, tredje upplagan.