 |
|
|
|
|
Målarinnan och flygaren av Patrik Andersson
Detta arbete handlar om målarinnan Lisa Haglund (1906-1967) och hennes son flygaren, tillika konstnären, Gunnar Haglund (1940-1991), mest känd för sina insatser i Biafra-kriget 1969 och i svältens Etiopien 1974. Släktbakgrund Modern och sonen Haglund tillhörde en värmländskt släkt som på fädernet kan spåras till 1700-talet. Lisas farfar, arbetaren Lars Jansson Haglund (f. 1854) var den första att uppta namnet Haglund. Han lämnade hustru och barn och rymde till Amerika under 1880-talets andra hälft. Hans hustru Kajsa Magnusdotter (1844-1907) står antecknad i husförhörslängderna efter makens försvinnande som sinnessjuk. Måhända kan detta förklaras närmare av att hon inte mådde väl därav snarare än att hon var psykiskt sjuk. Lisas föräldrar var måleriarbetaren Johan Magnus Haglund (1877-1941) och Anna Wilhelmina Gustafsson (1871-1927). Fadern led likt sin moder av oklar psykisk sjukdom då han nämns som både sinnessvag och sinnessjuk i husförhörslängderna. I unga år blev Johan Magnus dräng, noterades tidigt som sinnessvag, men blev alltjämt antagen till artillerist vid Norrlands artilleriregemente 1895. Blev därefter målerilärling, gifte sig 1904 och blev senare måleriarbetare och arbetade bl a som vagnssmålare och finmålare i Gävle. Han målade även tavlor. Familjen flyttade 1924 till Spånga församling nordväst om Stockholm. Här tog dock sjukdomen över och han lades in på Uppsala hospital (mentalsjukhus) sistnämnda år och blev året efter omyndigförklarad enligt beslut av häradsrätten. Under denna svåra tid blev även hans hustru sjuk och dog i cancer 1927. Efter tio år som inlagd i Uppsala flyttades han 1934 över till Sunby sjukhus (mentalsjukhus) en bit utanför Strängnäs, där han avled 1941. Målarinnan Lisa Haglund, döpt till Maria Elisabet Haglund, föddes i Heliga trefaldighets församling i Gävle den 17/11 1906 som andra barnet av fyra. Redan under tiden i Gävle lämnade hon hemmet och flyttade 18 år gammal 1924 till Matteus församling i Stockholm där hon, som så många andra unga kvinnor gjorde vid tiden, tog arbete som hembiträde. I Stockholm stannade hon till 1928, med en kortare vistelse 1927 hos sin nu dödligt sjuka moder. I november 1928 flyttade hon till Närtuna sn och stannade till 1929 då hon återkom till huvudstaden. Under tiden i Närtuna arbetade hon som hembiträde hos f.d. soldaten Johan August Norr och hans hustru Wilhelmina Söderlund. Familjen bestod även av hustruns son i ett föregående gifte, Johan Wilhelm, som kallades idiot i församlingsboken. Familjen hade även anställt en sköterska, så vårdbehovet var sannolikt betydande och Lisa kom åter i kontakt med psykisk ohälsa. Åter i Stockholm arbetade Lisa vidare som hembiträde innan hon utbildade sig till sjukvårdsbiträde och arbetade som sådant på S:t Eriks sjukhus. I början av 1940 blev hon med barn med den smålandsfödde borraren Knut Fröström (1908-1968), med vilken hon var trolovad. Den 11/11 s.å. föddes sonen Knut Gunnar. Fadern, som senare blev artist (möjligen inom måleriet), bodde inte med familjen och synes ej ha varit nämnvärt närvarande. Som ensamstående moder började Haglund nu studera måleri och tidigast 1950 omnämns hon som konstnär inom detta område. Hon och sonen bodde nu i Enskede församling.
Intresset för måleri, måhända inspirerad av sin faders yrke som vagnsmålare, hade hon ägt länge och redan under 30-talet finns verk skapade av Lisas hand. Motiven varierade, allt från Stockholmbilder, landskap till porträtt. Lisa målade företrädesvis i olja. Hon gav bort till vänner eller sålde sin konst. En av köparna var författarens farmor, hemvårdarinnan Ethel Andersson, med vilken hon blev bekant. Ethel beställde ett portätt på sin då sjuåriga son Björn (se nedan). Lisa och Ethel hade något gemensamt då deras respektive söner båda var födda utom äktenskapet med frånvarande fäder.
Lisas liv blev dock tidigt avkortat då hon endast 50 år gammal avled efter en längre tids sjukdom den 12/8 1957 i Farsta söder om Stockholm. Hon efterlämnade diverse oljemålningar och skissser till ett i bouppteckningen uppskattat värde av 1 000 kr (ca 15 000 kr 2023). Flygaren Sonen Gunnar, som vid sin moders död endast var 16 år gammal, flyttade in hos sin morbror, plåtslagaren Knut Haglund (1913-1960) med familj. Då hans fader Knut Fröström ej var delaktig i sonens uppfostran blev morbrodern nu Gunnar Haglunds fasta punkt i livet om än blott under tre år. Efter studentexamen i Viggbyholmsskolan 1960 började Haglund sin flygarbana i Flygvapnet.
Här utbildades han till navigatör på Lansenflygplan vid F 17 i Ronneby. Senare överfördes han som pilot till Arméflyget där hans speciella erfarenheter kom till sin rätt. Han gick därefter vidare som taxi- och firmapilot vid Asea i Västerås och senare till Linjeflyg s.s. styrmann. H. gick flyglärarutbildning på Saab i Linköping 1967 med Martin Lang som lärare i avancerad flygning.
Gunnars konstnärliga ådra Likt sin moder och morfader var Gunnar välsignad med en konstnärlig ådra som bl a uppskattad serietecknare och silversmed. Hans teckningar publicerades i både inhemska som utländska stora tidningar.
1988 utgav han en samling skämtteckningar i boken Gubbar. Samma år gavs även hans bok Gerillapilot i Biafra ut. Mer om detta och hans liv bl a som frivillig stridspilot i Biafra finner man i Haglunds dödsnotis i DN. den 18/9 1991:
Gunnar Haglunds äventyrliga levnad blev likt sin moder tidigt avkortad då han avled blott 50 år gammal den 29/8 1991 i Råsunda församling och efterlämnade sin fjärde hustru Margret Ndina i Kenya. Han var tidigare gift tre gånger och har döttrarna Sarah och Emelie från två olika äktenskap. Källor:
Kyrkoböckerna, Rotemannen 3, Sveriges dödbok 1860-2017, Digitaliserade
dagstidningar, DN.Arkivet starpatrik[at]yahoo.se | A PBA Production ©1998-2024
|
