Ryska
en-bokstavsfyrar på kortvåg
Den ryska
AM-modulerade fyren (eller platsmarkören) "pip" från Rostov-on-Don
fortsätter på 3756 kHz men de ryska fyrar som tidigare låg runt
7039 kHz har med ett undantag försvunnit därifrån. I en artikel
i CQ-DL nr 7 2019 listas ett antal frekvenser på KV där de kan höras
och jag hörde följande i mars och augusti 2021. Fyrarna antas vara till
hjälp för örlogsfartyg att välja lämplig frekvens för
kontakt med baserna. F och M ligger på ostkusten vid Japanska havet.
Rundradiostationer
på kortvåg
För jämförelse
mellan olika antenner är sådana stationer lämpliga som fyrar eftersom
de ofta har starka signaler, och om man noterar signalstyrkan för en viss
station vid en viss tid på dygnet får man en uppfattning om aktuella
utbredningsförhållanden. Med www.short-wave.info
ser man vilka stationer som sänder vid en viss tidpunkt och man ser skymningslinjen.
Man kan söka en frekvens eller lista ett helt rundradioband eller se t ex
var Voice of America har sändare igång och deras effekt och antennriktning.
Fyrahundrasextiotvå
fyrar på långvåg
Eftersom jag inte hörde
någon trafik på amatörradiobandet 472-479 kHz bestämde
jag mig för att utforska vågutbredning och möjlig räckvidd
genom att identifiera och registrera de navigeringsfyrar som finns på kringliggande
frekvenser. På fyrbandet 278-526 kHz hörde jag 462 st från
mitten av september 2020 till 18 april 2021. Jag har lärt mig att markvågen
dagtid ger tio mils räckvidd och att längsta avstånd under mörker
är 350-400 mil (Iran och Grönlands sydspets). Svaga fyrar hörs
endast under en del av dygnets mörka timmar varför man behöver
lyssna vid flera tillfällen med ett par timmars mellanrum. Många fyrar
delar frekvens och konditionerna avgör vilka som dominerar och vilka som
undertrycks. Svenska flygfyrar har 25-100 W effekt till en kort vertikalantenn,
ofta 15 m hög med en kapacitanshatt. Vissa utländska har uppenbarligen
betydligt högre effekt och högre antenn eftersom de är starka varje
kväll. Tre radioamatörer har hörts kalla CQ på telegrafi
men utan svar, två tyskar och en italienare. Att döma av de 25-wattsfyrar
som jag har hört bör en radioamatör med 25-50 W och en vertikalantenn
för 3,5 MHz med förlängningsspole höras i större delen
av Europa vid rätt tid på kvällen eller natten och rätt årstid,
man behöver emellertid låg lokal störningsnivå och somrarnas
åskväder begränsar möjligheterna.
Mottagaren IC-7400,
som har den inbyggda dämpningen av lågfrekventa band bortkopplad, har
använts med bandbredden 400-600 Hz i CW-läge. Då jag har
för mycket digitalt surr där huset står har jag använt en
19 m trådvertikal för 3,5 MHz i en tall drygt 100 m längre
bort. Fjorton jordtrådar är nedpetade i ett tunt lager av mossa och
gräs på berggrund. Antennen ska vara i resonans på fyrbandet
med hjälp av en serieinduktans vid matningspunkten så att den ger högsta
signalstyrka. Jag provade med en långvågsspole av litztråd på
en pappershylsa som sköts utmed en ferritstav och mätte induktansen
vid signalmaximum. Vid 475 kHz blev det 700 µH och vid 360 kHz
1050 µH. Jag valde att använda två spolar som är tre
cm långa med samma längd ferritstav inuti, någon av dem sätts
i en väderskyddande plasthylsa och deras Q-värde är 55-60. Materialet
kommer från skrotade transistorradior. En spole lindad med enkeltråd
på 10 cm plaströr skulle ge fyra gånger högre Q-värde
men då blir antennen för smalbandig.
Sajten https://rxx.classaxe.com/
har en uppdaterad lista som ger fyrarnas position. Där anges även
identifieringsrytm som varierar starkt mellan fyrarna, om det tar 15 sekunder
mellan ID är det lätt att missa en sådan även om man
avsöker frekvenserna långsamt. Ta hem och spara filen i Excel-format.
Listan måste därefter städas, ta bort frekvenser under 278
kHz och över 525 eller 1290 kHz, ta bort länder i andra
världsdelar och ta bort inaktiva fyrar och ointressanta kolumner så
blir registret överskådligt som exemplet visar.
Förkortningen
NDB står för rundstrålande fyr. Långvågsfyrarna avvecklas
successivt eftersom GPS har gjort dem överflödiga, men de behålls
ändå som reservsystem eftersom de med transistorsändare och aluminiummaster
är billiga i drift och underhåll.
Jag blev förvånad
över att dagtid under vintern höra mestadels ryska fyrar på mellanvågsbandet
bland rundradiostationerna, de måste ha hög uteffekt. Följande
106 hördes 25/12 2020-23/3 2021.
Litteratur:
Nilsson, Hans, NDB (Non-Directional Beacon) allriktad fyr, ESR Resonans
nr 3, 2010
