Skön
Bygde-
och församlingsnamnet (1300 ecclesiam Skøn) är troligen
ursprungligen
namn på en forntida havsvik. Detta kan vara
bildat till ett ord skaun
med betydelsen "ljus" "glänsande",
eller till ett ord som innebörden "säck",
"något som är
format som en säck". I det senare fallet skulle en påsformig
vik ursprungligen ha åsyftats med namnet.
Sköns kyrka
Sköns historia går långt tillbaka
i tiden.
Ca 300 fornlämningar har påträffats,
däribland
de två runstenar som finns uppställda vid kyrkan.
Vanligast
bland fornlämningarna är stensättningar och högar,
bl.a.
12 storhögar med över 25 meter i diameter.
Vid Korsta ligger
Medelpads största gravfältet
med 40 högar och stensättningar.
Dessa
är från yngre järnåldern (från f Kr till 1050 e Kr)
1897
gjordes en arkeologisk undersökning av tre gravar.
Då hittades brända ben och ett dräktspänne från 2-300 talet e Kr.
Gravfältet
i Korsta
Bland lösfynden finns en silverskatt från 800-talet, funnen 1835 i Birsta.
Kyrkohistoria
Sköns
medeltida kyrka, en stenkyrka med kraftigt västtorn, revs 1848,
ett par år
innan den nya kyrkan stod färdig.
Denna uppfördes av Jacob Norin och är en
klassicistisk
salkyrka med västtorn och kor i öster.
Bland kyrkans inventarier finns en gotländsk dopfunt daterad till 1100-talet.
Senare historia
Skön kom under sågverksepoken att bli en av de i
området,
snabbast växande samhället, tillsammans med Alnö.
Befolkningsmängden
växte explotionsartat.
På 1850-talet hade Skön en befolkning
på 1 100 personer och
fyrtio år senare, 1890, var antalet hela
11 000.
Skönsberg och Gångviken blev municipalsamhällen på 1890-talet
Skön är nu en del av Sundsvalls kommun
