Tjänstepistoler och Pistolskytteförbundets krav på anslagsenergi.

Unikt för just vapengrupp A så stipuleras en anslagsenergi vid mynningen på 420 joule, vad som unikt är att endast
denna klass i fält och banskytte är behäftad med just denna regel.
Låt mig först som sist bekänna att jag tillhör motståndarelaget mot denna i mitt tycke felaktiga regel, av följande anledningar.
Men ta först gärna del av mina förklaringar om varför vi inte ska låta denna mossiga dåligt genomtänkta regel om anslagsenergi
få styra en annars mycket trevlig och redan svårbehärskad klass inom pistolskyttet, klass A.

Man kan klart konstatera att opinionen börjar att svänga mot denna regel, av årets motioner, (ja det var flera i år) för ett avskaffande
av regel på minsta anslagsenergi i vapengrupp A.
Av 23 kretsars avgivna röster så var 11 FÖR att avskaffa denna regel, men tyvärr 12 var ännu mot att avskaffa denna regel.
Jag vill gärna att denna artikel ska anses och bedömmas som ett seriöst inslag i den ständigt pågående debattet om just detta
regelverk, detta ger dig som läser artikel kanske en annan infallsvinkel för eller emot, du avgör själv.
Men först lite fakta om måttenheten Joule.

Vad är då en joule ?

En joule med beteckningen (J) är SI enheten för energi och definieras som 1 newtonmeter (N·m). Det vill säga, att 1 joule motsvarar
ungefär den energin som krävs för att lyfta en massa på 102 gram 1 meter rakt upp i normal jordisk gravitation.
En joule motsvarar även den ungefärliga energin som krävs för att kunna värma 1 gram vatten 1/4 grad Celsius.
Enheten är uppkallad efter den välkände fysikern James Prescott Joule.

Joule kan även betecknas som newtonmeter (Nm), men i detta fall är newtonmeter produkten av storheterna kraft (Newton) och
avstånd (meter). Enheten newtonmeter för vridmoment är alltså en helt annan sak.
Joule har ersatt det äldre energimåttet kalori. En joule motsvarar ungefär 0,239 kalorier.

Sig 226 Sport

Den något diffusa anledningen till krav om anslagsenergi enbart i tjänstepistolsklassen.

I samtliga fältskytteklasser och banskytteklasser existerar inte ett krav på en viss anslagsenergi, utan laddningen är som den bör vara fri.
Förutom då i just A klassen eller tjänstepistolsklassen, där man envist som grisen i ett hål framhärdar betydelsen av att bibehålla denna
helt onödiga regel. En regel som kan komma att verkligen tumma på säkerheten!

Kanske man då ska lägga till att det rent fysiskt alltid finns en nedre gräns som på intet sätt bör eller ska regleras i en regelsamling.

1 När det gäller pistoler så kommer det semiautomatiska systemet att sätta sin egen gräns, under denna gräns fungerar helt enkelt
inte mekanismen.

2 Dessutom kommer precisionen att vara mera än dålig på den riktigt lågt laddade patronen och egentligen inte användbar för någon
form av fältskjutning!


Därför anser jag att det finns ett i varje vapen inbyggt reglersystem för just anslagsenergin som vi kan leva efter utan att krångla till
det ändå mera.

Just detta automatiska reglersystem fungerar ju i alla andra klassser utan problem!!!!
När det gäller jakt så finns det av naturliga skäl en minsta anslagsenergi för att få till en bra målballistik, men det är en helt annan sak,
som inte vi tävlingskyttar med pappfigurer som mål borde bry oss om.

Fördelar
Jag har vid ett flertal tillfällen debatterat om just detta krav i vårt regelverk och har noggrant satt mig in i fördelar och nackdelar med
detta krav.
När det gäller just fördelar kan jag inte hitta ett enda bärande argument mera än att detta märkliga krav bibehålles år efter år av
rent nostalgiska skäl, eller är det av prestige?

Nackdelar
1 Med denna regel är däremot många i antal och många av dom är av kategorin, en sämre säkerhet, för både skytten och andra
deltagare i tävlingen.

2 På marknaden finns ganska många färdigladdade patroner i både 7,65 och 9 mm som inte kommer att klara kravet, ska dom skyttar
som använder dessa patroner då diskas i efterhand eller före tävlingen?

3 Utgångshastigheten x kulans vikt delat med 2000 är lika med anslagsenergin i Joule, dessa faktorer är direkt beroende på inte
bara laddningen storlek utan också pipans beskaffenhet och längd, kulans diameter osv. Mätresultatet ställer också höga krav på
kvaliten på kronografen och till sist även på den som skjuter provskotten.
Har vi denna mätutrustning och kunskapen om den i dag i alla föreningar? Svaret är absolut NEJ.
Jag vågar påstå att vi ger oss in på verklig "minerad mark" som inte kommer att utgöra basen för ett rättvisare tjänstepistolskytte
utan i stället tillför svårbedömda mätresultat vars uppgifter starkt kan och ska ifrågasättas.

4 De flesta gamla halvautomatiska pistoler typ Neuhausen fungerar både precisionsmässigt och säkerhetsmässigt med en ganska låg
utgångshastighet runt 320 m/sek. Regelverket kräver då att en tung eller mycket tung kula användes med följaktligen ett ganska eller
mycket högt laddtryck i pistolen.
Vi tvingas ladda upp gamla vapen till långt över säkerhetsgränsen stipulerar!!!!
Betänk att detta är gamla vapen som tvingas att utsättas för ett omotiverat högt tryck, av nostalgiska skäl!

5 Vad kommer att hända med gamla pistoler typ Walther där ägaren tvingas att ladda dessa vapen långt över angivna säkerhetsgränser
för att kunna deltaga i förbundets skjutningar.
Vem tar det direkta ansvaret vid en olycka relaterad till denna överladdade ammunitionen?

6 Förbundet kommer att tillhandahålla referenspatroner, vem ska kontrollera dessa patroner? Dessa för oss skyttar okända referenspatroner
kommer att starkt misstänkas och ifrågasättas och ska så också göras.

7 A vapenklassen har en tendens att sakta krympa ihop, nya krångliga regler och en mycket diffus mätmetod kommer naturligtvis INTE
att öka intresset för A vapen!

8 Olika vapen har olika längd och innerdiameter på pipor och just denna variabel påverkar i högsta grad utgångshastigheten och anslagsenergin, hur ska dessa variabler kunna täckas upp??

9 Vilken typ av våg ska användas, den ska absolut vara en krönt våg, till vilken kostnad och vem ska tillhandahålla denna?

10 En kronograf med mycket låg mätspridning krävs vem ska tillhandahålla denna??

11 Vem har kunskap att skapa toleransnivån vid mätförfarandet?

12 För något eller några år sedan så fick blykulor återigen användas i A klassen, hur harmonierar detta beslut med att stipulera en
viss hastighet, kulans mjukhet riskerar att kliva över pipans bommar och en urusel precision skapas!

För det finns absolut ingen mening med att ladda en 9 mm patron för full effekt och för att få till en viss målballistik, när vi
ska skjuta hål i en pappfigur på max 100 meters avstånd.
Så varför då ladda för att skjuta 300 - 400 meter!
Med automatik ger en högre laddning mera stress åt våra vapen och kräver ett betydligt längre säkerhetsavstånd och ger samtidigt
en större skada vid en olycka!


Den gamla mätmetoden.

Var behäftad med ett mycket krångligt mätförfarande och mig veterligen aldrig använd på någon av alla de nationella tävlingar som jag under åren
jag besökt. På SM tävlingarna i Skövde 2003 var jag en av funktionärerna och tog då upp frågan om just detta mätförfarande skulle genomföras
under SM tävlingarna, svaret var nekande. I den gamla metoden skulle att visst antal patroner skjutas genom en kalibrerad pipa och där just i själva skjutförfarandet skulle anslagsenergin mätas upp.
Minimum gränsen var 420 joule.
Förmodligen har man tänkt sig att konfiskera ett antal patroner som sedan skickades till tex Norma för utvärdering och dokumentation av anslagsenergin.
Detta var som säker var och en förstår en metod som var komplicerad att utföra och som därför sällan eller förmodligen aldrig har används
mera är som en regel i en regelsamling...



Den nya mätmetoden ( Styrelsens förslag till ny mätmetod)

Citat" Styrelsen anser att det är av fundamental betydelse för pistolskyttet med ett krav på minsta anslagsenergi. Frågan har behandlats
tidigare och för bestämmelsens tillämpning förespråkar styrelsen den metod som regelkommiten har fastställt.

Mätningen ska ske vid tävlingstillfället med följande tillvägagångsätt:
Kronografen kalibreras med en angiven referenspatron ( enligt förbundets lista) Skytten lämnar ifrån sig 5 patroner. Tre av dessa patroner
skjuts med samma vapen som referenspatronen. Medelhastigheten av dessa tre patroner antecknas.
En kula tas ut ur en av de kvarvarande patronerna och vägs. Med hjälp av dessa värden räknas anslagsenergin fram enligt följande formel:

Kulvik i gram x hastigheten i kvadrat = anslagsenergin i joule
__________________
2000.

" slut citat.

Min kommentar: Om nu anslagsenergin är av fundamental betydelse för pistolskyttet?? Varför ställs då inte samma krav på andra vapenklasser??

Jag anser också att här ger man sig verkligen ut på tunn is, utan att på något sätt förbättra eller förändra sportsliga värden!
För. Vem ska kontrollera referenspatronen?
Ska alla vapen kontrolleras inför en tävling?
Vilka ska då kontrolleras?
Finns det tillgång till kronografer med en acceptabel tolerans ute på tävlingarna?
Ska detta förslag uppfattas som det gamla förslaget, finns i regelsamlingen men har aldrig eller ska aldrig användas?
Vem tar ansvaret för om en överladdad gammal Walther exploderar och skadar skytten och andra medmänniskor?

Det är aldrig fel att ha regler men dessa regler ska vara lätta att förstå och leva efter och efterlevnaden ska kunna kontrolleras!




Olika vapen i A klassen.

I dag finns ett stort urval av vapen i A klassen med vikter från strax över 700 gram upp till maxgränsen 1400 gram, det säger sig
ju självt att ju tyngre ett vapen är ju mindre rekyl ger detta vapen vid samma laddning. Redan detta stora spektrum av olika vikter
på våra vapen, ger ju en klar fördel för den med ett tyngre vapen i tex grenen fältskytte.
Men vem skulle ens försöka att gå in och skriva en ny regelsamling för att få till en rättvis rekyl mellan lätta och tunga vapen!
På något konstigt sätt så verkar rekylens styrka vara helt avgörande för vissa utövare, ja så viktig att den överbryggar skjutresultatet.
Kanske kan detta synsätt ge upphov till en ny tävlingsgren?
Den som kan skjuta bäst, med högst rekyl!
Läs mera om rekyl.

Det har under åren varit en stor misstro mot användadet av kaliber 7,65 i A vapengruppen, vissa belackare anser denna kaliber vara
en trimmad .22,a. Men återigen så är valet inom nuvarande regelverket fritt att göra.

Kronografens roll

Vid kronograftestning är det viktigt att inte kronografen står närmare mynningen än 2,5 – 3 m.
Ju närmare den står mynningen desto osäkrare och mera fluktuerande värden kan man få.
Det är så att gastrycket eller kalla det tryckvågen ibland påverkar mätsensorerna olika.
Står kronografen alltför nära kan värdena bli 0 eller error beroende på att gastryck och rökmoln påverkar sensorerna

Säg att en skytt mäter på detta sätt. Han sätter upp kronografen så långt bort att den i alla fall ger värden men så nära att den
inte ger rätt värden.
Han tror att han gjort rätt och kanske måste lämna ifrån sig patroner för kontroll.
Vid en riktigt utförd mätning kanske det visar sig att han inte uppnått stipulerade värden och straffas genom diskning eller
vad nu straffet kan bli? Detta framgår inte av regelförslaget!
Läs mera om kronograf

Är kravet på anslagsenergi, berättigat i förhållande till de olika felkällor som finns inbyggda i mätmetoden?

Jag vill låta dig som läser denna redogörelse själv ta ställning om du fortfarande anser kravet på 420 joule är berättigat i enbart
A vapenklassen.
Var sedan denna denna anslagsenergi nu ska mätas? Vid mynningen? En meter från mynningen, tre meter från mynningen???
Att mäta är att veta, men att som i förslaget använda en mycket diffus mätmetod med en referenspatron, det är inte att varken
mäta eller veta!
Alla som någon gång använt en kronograf vet att redan i mätförfarandet finns många fekällor, ska då denna mätning kunna utgöra
underlag som är så pass säkert att det kan diskvalificera en skytt????.

Kan mätningen inte utföras enhetligt och på plats på ett garanterat riktigt sätt bör regeln tas bort.

En regel utan en enhetlig kontrollmöjlighet har ingen trovärdighet.

Hör gärna av dig med dina synpunkter.


Arne Nohlberg 2007 07 26 rev 2012 10 Även nu känner jag samma frustation inför detta med kravet på anslagsenergi..