Välkommen till Arnes Pistolskyttesida Portalen för aktiva skyttar

Artiklar Om denna hemsida Börja skjuta På gång Nyheter


Patronlägets headspace och friflykt.


Denna artikel kommer att handla om patronläget, ett patronläge som kan vara i en pistol, eller i en revolvers trumma.
Målsättningen med artikel är att beskriva vad som sker när vi skjuter av vår (kanske) hemladdade patron och ge tips
som är värdefulla inte bara vad precisionen på det avlossade skottet beträffar utan också belysa de mått och
förutsättningar som vi måste ge den patron vi avser att avlossa i vårt vapen.

Men innan vi ger oss i kast med just patronlägets förutsättningar för ett säker skjutning och en skjutning som ska ge
en god precision, vill jag ta upp ett ganska viktigt spörsmål, som både direkt och indirekt har med just denna artikel att
göra.

Svenska pistolskytteförbundet har ju ytterligare skärpt kontrollen av att kraven på anslagsenergi för A vapen och
numera gått så långt efter en massiv kritik att man på ett lite tveksamt sätt verkligen börjat att kontrollera
anslagskraften i joule, genom att avskjuta ett antal skott genom en kronograf. läs mera om kronograf.
Detta skulle kunna jämföras med att tex en stavhoppare skulle tvingas att använda en viss stav i en tävling!

Min tveksamhet gäller speciellt alla gamla Neuhausen pistoler som forfarande är dominerande i både fält och
banskytte, detta är gamla lätta vapen, med en av tillverkaren rekomenderad max utgångshastighet runt
320 m/sek!


Men vårt förbunds krav tvingas vi för att kunna godkännas driva upp denna hastighet till omkring 400 m/sek.
Lite beroende på kulans vikt hamnar vi omkring denna höga hastighet, samtidigt så höjer vi trycket ganska ordentligt i
både patronläget och i pipan och riskerar följaktligen skador på vårt gamla fina vapen. Detta genom en ganska stor
tryckökning i framför allt pipan, men även alla delar i den gamla mekanismen utsätts för en stor onödig påfrestning,
detta medför förutom säkerhetsrisken att antalet spruckna stommar kommer förmodligen att öka i antal.

Tanken bakom den regel med anslagsenergi har förhoppningsvis varit att skapa en likartad rekyl som motsvaras
av vad som ett normalt tjänstevapen avger i rekyl, men återigen en gammal Neuhausen är en av de lättaste vapen i
tjänstepistolklassen!
Detta gamla fina vapen ska då möta nutidens tjänstevapen som oftast väger 3 - 600 gram mera än en gammal nojja.
vi vet att rekylen med samma patron är direkt avhängig vapnets vikt! läs mera om rekyl

Var finns då rättvisan i ovanstående exempel?

Hur har man tänkt här?

Borde inte försiktighetsprincipen fått råda?

Personligen anser jag att det är förenat med en för stor fara att stressa upp gamla vapen som nu sker och allt detta
försvaras med att anslagskraften ska bibehållas och noga kontrolleras av nostalgiska skäl!
läs mera om regelverket för A vapen.




Bild 1 Patronläge



Men så raskt över till pipans eller trummans patronläge.

Jag förmodar och agerar i tron att samtliga läsare vet vad patronläget är, oavsett om det återfinns i en pistolpipa eller i en
revolvertrumma.
På bild 1 kan vi se dels själva patronläget med ett mått A, mera om detta senare.
Vi kan också se benämningen headspace som kommer att beskrivas mera utförligt senare i artikel.
På bild 1 återfinns också pipans bommar inte riktigt skalenligt utan lite slarvigt ritade.

Mått A.

Patronläget har alltid ett lite större mått än vad patronen har, men det måste till en ballans vad det gäller detta mått, för
följande händer när en patron avlossas i vapnet:

När slagstiftet träffar tändhatten så slås hylsan fram mot låsningen i patronläget eller mot flänsen i en finkalibrigt vapen.
När så tändhatten exploderar, fastnar först den främre delen av hylsan mot patronlägets väggar och den bakre delen trycks
bakåt mot slutstycket och hylsan sträcks ut, förvisso ganska lite för våra pistolkaliber, men ändå sker en sträckning av hylsan.


När kulan har lämnat pipan sker en tryckutjämning och hylsan börjar att återgå mot sitt ursprungliga mått, men ett visst
övermått finns kvar, framför allt på det radiella måttet.
Det är därför som vi tvingas att kalibrera hylsan inför nästa laddning, vi skyttar helkalibrerar våra hylsor till stor del och
detta är utan tvekan rätt metod.
Förr halskalibrerades ofta hylsor, då speciellt gevärshylsor, men detta är ingen bra metod.

Mått A är ett patronläge i bra skick ca 5 - 600 hundradels millimeter större än yttermåttet på hylsan, detta som referens, i
kaliber .32.

Mått A för stort, slitet patronläge, här är inte mycket att göra, det återstår att byta pipa.

Smuts i övergången eller fickan mellan patronläget och pipan, ganska vanligt fel orsakar oftast klickar, åtgärd rengöring.

Tänk på att hylsan tål bara några kilos övertryck innan den spricker den är därför helt beroende av ett väl fungerande
patronläge.

Observera att olika vapen kan tyvärr ha lite olika mått på patronlägen, trots att de ska ha samma mått!



Bild 2 Headspace kaliber .22.

Headspace.

Vad är då headspace? Man kan kanske översätta detta till "låsmått" i patronläget. Men det namn vi kommer i kontakt med mera
i daglig tal är headspace, så låt oss använda denna benämning.
För oss handvapenskyttar så är detta med en rätt headspace detta hör kanske inte till det mera vanliga ämne som diskuteras
skyttar i mellan, men det är en mycket viktigt mått som vi måste känna till och av stor betydelse för ett säkert och fungerande
vapen.

Med benämningen headspace så avses det avstånd som patronen kan röra sig i pipans längdled, inne i patronläget
när slutstycket har stängt till.


Att vi har en rätt dimensionerad headspace är viktigt av säkerhetskäl, men också för att erhålla en bra funktion på våra
halvautomatiska vapen.
Vid en för liten headspace eller med mycket smuts i patronläget, så kan det uppstå stora problem med att slutstycket helt
enkelt inte kan stänga och matningen av nästa patron fungerar ej!

Vi vet att när en patron avlossas så expanderar hylsan (sträcks ut) i både i radiell riktning men också i axiell riktning, det är just
denna expansion i radiell led vi åtgärdar när vi kalibrerar hylsan inför återladdningen.
När det gäller återladdning av patroner för gevär så vet vi att vi måste åtgärda patronens längdmått med jämna mellanrum
för att få till en bra headspace, men när det gäller patroner för handeldvapen så verkar det som om inte patronen expanderar
märkbart i längsled.
Jag har följt upp ett antal patroner som är återladdade upp till 15 gånger, men inte kunnat finns att längdmåttet har ökat så
att en kalibrering är nödvändig i längsled?

Men vad vi pistol och revolver-skyttar måste se upp med är i stället att smuts lägger sig längst in i patronläget, detta orsakar
många svårdefinierade klickar, men detta är ju egentligen inte en felaktig headspace..

OBS jag anväder ordet patron och hylsa i blandad form, en hylsa är egentligen en tom hylsa, en patron är en med krut,
tändhatt och kula laddad hylsa.





Rand hylsa
att det skiljer på headspace för tex en kaliber .22, kaliber .32, kaliber 38 osv randhylsa, här mäts headspace från
slutstyckets botten till den del i patronläget som "fångar upp" randen på hylsan (patronen). se bild 2.

Randlös hylsa, I denna grupp stöter vi på tex kaliber 9mm osv. Dessa hylsor (patroner) har ingen rand som stoppar upp
hylsan.
De har istället hylsans skyldra (översta del) del som hindrar patronen att gå för långt in i patronläget.
Här mäter vi headspace från botten på slutstycket till den del i patronläget som "fångar upp" hylsans skuldra. se bild 3.


Bild 3 Kaliber 45 mycket liten headspace.

För stor headspace, genererar oftast smuts bestående av krutrester osv i övergången mellan patronläge och pipan, genom

att skjuta, tex. patroner i kaliber .38 i 357 vapen så skapar vi en alldelses för stor headspace, då gäller det att varaextra noga
med rengöring i patronläget. För den dagen vi skjuter 357 ammunition i samma vapen kommer hylsan med stor sannolikhet
att kunna fastna i patronläget!


För liten headspace, felaktiga hylsor eller ett skadat patronläge kan förorsaka detta, ger stora problem med funktionen i
ett halvautomatiskt vapen.


Rätt anpassad headspace, när patronen avlossas och hylsan sträcks ut i längsled får den perfekt plats i patronläget.




Friflykt.

Är precis som det låter en kulas fria flykt från patronen och fram till att den träffar på pipans bommar (räfflor).

Det brukar rekommenderas lite mera generellt att kulan skall sättas minst lika djupt i hylshalsen som den har
kaliberdiameter.
Det är viktigt att kulan sitter fast ordentligt i hylsan, sen får det ibland resultera lite lång friflykt!
Det är inte alls självklart att det blir dålig precision bara för att friflykten är lång, i många vapen funkar detta utmärkt!
Ja detta är ett råd som oftas florerar skyttar mellan och det ligger förmodligen någon substans i sådana råd.



Men för att börja från början , så kan det var förrädiskt med en mycket kort eller obefintligt friflykt, detta skapar ett
mycket högt oönskat tryck!
Ligger vi då redan på en maxladdningen och sedan sätter kulan så lång upp i hylsan att bommarna vidröres av kulan
då har vi verkligen bett om problem.

Det är ingen tillfällighet att det i alla laddtabeller noga anges ett mått oftast OAL på den färdiga patronen, men detta mått
är avsett att uppnås med just den typ av kula som som presenteras i laddtabeller och gäller som regel EJ för den kula
som vi avser att ladda med.
Tyvärr är det allt för oftast att för just den kula vi ska använda så saknas en uppgift på OAL måttet och vi tvingas att
kompromissa med hur djup vi ska sätta kulan i patronen.
I vissa kaliber bland annat 9 mm är kulans friflykt att direkt kunna kopplas till vapnets precision, så är dock inte fallet
i många andra kaliber som tex .32 och .38.



Det finns flera sätt att mäta friflykten på en patrons kula och här kommer ett par förslag:

Tryck fast kulan mot bommarna så att du kan vända ditt vapen upp och ner utan att kulan ramlar ut, för ner en stång i
pipan typ läskstång eller dyligt och gör ett märke i stången och du har fått ett mått.
Ta bort kulan du nyss satte in i pipan och sätt i din laddade patron och gör ett nytt märke i samma stång, skillnaden i mått
är nu friflykten.

Det går också bra att kalibrera en hylsa (men ej fylla på krut eller sätta en tändhatt) så att kulan går ganska trögt i hylsan, föra
in denna hylsa i patronläget och stänga slutstycket och sedan mäta patronens totala längd OAL måttet.
Skillnaden mellan denna referenspatron och din ordinarie patron är nu friflykten.



Hur stor ska denna friflykt vara? Det är nästan omöjligt att ge ett korrekt svar, men följande påverkar valet av friflykt, max laddning
typ av kula mjuk eller hård, vapnets kondition.
Bland våra fantaster när det gäller gevärskytte så är det vanligt att lägga kulan mot bommarna och sedan kallt räkna med att
första skottet värmer upp pipan som då kommer att expandera något och att sedan andra skottet har en bra friflykt!

Detta är något som jag absolut inte vill ställa upp på när det gäller våra vapen, i stället är det så med tex, en revolver så har vi
ju friflykt på många millimeter och det fungerar mycket bra även i precisionsskytte.
Generellt bör friflykten vara omkring eller minst 1 mm gärna lite till, med detta går ej att ta som en rekommendation utan var och
en får prova sig fram.



Tänk på att just friflykten kan förvandla din maxladdning till en mer eller mindre livsfarlig laddning!

Jag vill också passa på att avliva en myt om just kulisättningen i en patron, det finns en skröna om att sätter man en kula 1 mm
längre in i hylsan så fördubblas trycket!
Detta är helt fel en kula som sätts en millimeter djupare i en patron, ger en mycket liten påverkan på trycket.


Epilog

Detta med lite djupare kunskaper om vad som händer och kan hända i våra vapen är egentligen eller borde vara grundläggande
kunskaper avsedda för alla skyttar med speciellt för dom som sysslar med handladdning av pistol eller revolverammunition.
Det är min förhoppning att denna artikel har belyst en del av de funktioner som påverkar vårt vapens livsläng, funktion
och precision.
Hör gärna av dig med frågor och tips, maila gärna, men ring inte.

Arne Nohlberg 2008 12 11 rev 2012 04