Gorm den gamle (Knytlingaätten)
kung Danamrk. Blev ca 73 år.
| Född: | omkring 885. |
|---|
| Död: | omkring 958. |
|---|
Noteringar
Snorre Sturluson benämner honom i sin Heimskringla (1220-talet) Gorm Hardeknutsson. Enligt "Ragnarssönernas saga" och "Jomsvikingasagan" var Gorm son till Knut, kallad harde-Knut, som i sin tur var son till Sigurd ormiöga (Ragnar lodbroks son) och Blaeja (kung Ellas dotter). Knut (harde-Knut) ska ha lagts ut i skogen för att dö men hittats av en dansk kung Gorm den barnlöse, från vem Gorm den gamle fått sitt namn. Knut har gett namn åt ätten som kallas Knytlingar eller Knytlingaätten. [STH; ES, II/97]
Adam av Bremen nämner i sitt verk Gesta Hammaburgensis (1070-talet), med Sven Estridsson som källa att harde-Knut kom från Northmannia (dvs. nordmännens land, som kan betyda såväl Norge som Normandie). Enligt samma källa anlände han till Danmark för att avsätta den unge kung Sigtrygg. Detta skedde enligt Adam, i ärkebiskop Hogers sista tid och Hoger dog 917. Adam säger vidare om Gorm "som jag vill kalla en gruvlig orm och som var i hög grad fientligt inställd till alla kristna. Han planerade att fullständigt utrota kristendomen i Danmark, fördrev Guds präster från sitt område och lät också döda många under tortyr". [AGH]
Han regerade (ca 934-958) från orten Jelling på Jylland och omnämns på den lilla Jellingestenen; "Kurm kunukr karthi kubl thussi aft Thurui kun sina Tanmarkar bot" - Kung Gorm gjorde detta kummel efter sin hustru Thyra, Danmarks beskyddare". Tillät (948) den bremiske ärkebiskopen Adaldag stifta de första fasta biskopsstolarna i Hedeby (Schleswig), Elbe och Århus. Eventuellt död omkr. 958; ett årtal som erhållits genom en dendrodatering av bevarat trä hämtat från den norra gravhögen i Jelling. Man saknar dock säkra bevis för att denna hög är uppkastad över Gorm, även om en stark tradition gör detta gällande.
|