Harald gille (Hårfagreätten)

kung Norge. Blev ca 36 år.

Barn med ?

Noteringar

Född på Irland och ska först haft namnet Gillechrist. Kom med modern till Norge i slutet av Sigurd jorsalafarers regering (ca 1129), och hävdade sig vara halvbror till kung Sigurd, och son till kung Magnus barfot, genom järnbörd (att oskadd bära/trampa på glödande järn). Antog i Norge tillnamnet gille, och lovade att icke göra anspråk på Norges krona, under Sigurd eller hans son, Magnus, levnad. Genomdrev dock, efter Sigurds död 1130, Norges delande mellan honom själv och Magnus. Tvingades, då strid utbröt dem emellan, fly till kung Erik emune i Danmark, vilken gav honom Halland i förläning. Uppbådade i Norge en här, med vilken han under julen 1135 i Bergen anföll, grep och bländade Magnus, samt insatte honom som munk i Nidarholms kloster (nära Trondheim). Överfölls och dödades, en decembernatt 1136 i Bergen hos frillan (älskarinnan) Tora Guttormsdotter, av halvbrodern Sigurd slembe. Beskrivs, av Snorre Sturluson i Heimskringla, vara en lång och smalväxt man med lång hals och långsmalt ansikte, svartögd och mörkt hår, snabb och rörlig, klädd vanligtvis i iriska korta snabba kläder. Det nordiska språket sägs ha varit svårt för honom, med vilket han kämpade mycket och många hade roligt åt. Han var en lättsam, glad och lekfull man, ödmjuk och kvick som inte nekade sina vänner någonting. Tog gärna emot råd och lät dem som ville delta i besluten. Detta gjorde honom omtyckt och lovprisad. [NFB, X/1443; STH; ES, II/110]