Av:
Katarina Eriksson
Rasens bakgrund
Jack Russell terriern avlades fram av John (”Jack”) Russell
(1795 – 1883). Han var pastor (pastor = parson på engelska) i
Swimbridge, Devon, England.
Han var också en hängiven
rävjägare och hans mål med sin avel var att få fram en hund som
hade de jaktegenskaper han sökte. Rävjakten i England bedrevs
genom att man sökte upp och jagade räven med hjälp av stora
”pack” av foxhounds. Jägarna tog sig fram på hästryggen. När
räven sedan gick ner i ett gryt släppte man terriers som
fortsatte jakten under jord.
Terriern skulle vara modig nog att följa räven ner i grytet men
inte så aggressiv så att den dödade räven. Terriern skulle
endera jaga ut räven ur grytet eller hålla kvar räven så att
jägarna hann gräva sig ner till räven. För att lyckas med detta
krävdes det att hunden jobbade självständigt och tog egna
beslut. För övrigt måste hundens format vara anpassat för att
kunna jaga under jord. Kroppen skulle vara kompakt men smidig
och balanserad och bröstkorgen fick inte vara för bred. Även
hundens färg var betydelsefull. Den vita färgen fyller sin
funktion när terriern lämnar grytet – ett pack upphetsade
foxhounds skulle annars lätt kunna ta fel på räv och hund och
kanske skada eller bita ihjäl terriern av misstag. Terriern
skulle också vara såpass långbent och uthållig att den orkade
hänga med på långa jakter.
Ursprungligen
kallades de små vita terriers som användes till denna typ av
jakt för "White Terriers". Så småningom togs rasen upp i den
engelska kennelklubben under namnet Foxterrier. Med tiden
utvecklades dock hundarna till att få större bröstkorg och
längre nosar, eftersom det ansågs vackert i utställningsringen,
och hundarna blev med det också större. Detta gjorde att deras
jaktegenskaper försämrades. John Russells gillade inte denna
utveckling och fortsatte att föda upp ”sina” terriers med
jaktegen-skaperna i fokus, utan att ta hänsyn till det som
premierades på utställningarna. Dessa terriers blev kända under
namnet Jack Russell Terriers.
Detta faktum, att egenskaper som premierades i
utställningsringen medförde att terrierns jaktegenskaper
försämrades, är nog den grundläggande faktorn till att vi idag
har flera ”Jack Russell Terrier raser” och flera registrerande
klubbar. Vissa rasklubbar finns inom FCI, (internationella
kennelklubben) och andra har medvetet valt att stå utanför. Det
skiljer sig också i olika länder. I Sverige finns det inom SKK
(Svenska Kennelklubben) de två raserna Parson Russell Terrier
(som ursprungsland anges England) och Jack Russell Terrier
(ursprungsland Australien). Det finns också registrerande
klubbar som hör till Jack Russell Terrier Club of Great Britain,
en engelsk klubb som arbetar för att hålla Jack Russell Terriern
som den arbetande terriern den ursprungligen var och därför
mycket medvetet motarbetat ett FCI-godkännande av Jack Russell
Terriern.
Det var dock inte enbart till rävjakt som hundarna användes. Man
använde också hundar till att hålla bort råttor från gårdarna.
Denna råttjakt ledde även till en av de många makabra
djursporterna, som växte fram och blev populära i 1800-talets
England. En terrier släpptes in i en inhägnad med råttor.
Vinnare blev den terrier som hade ihjäl alla råttorna snabbast.
För att få en tuffare och hårdare hund korsade vissa uppfödare
in Bulldog, något som John Russell lär ha ogillat. Detta ledde
till att hunden blev aggressivare och det hade även den
nackdelen att den blev tystare. När inte hunden skällde på
viltet kunde inte jägarna höra var hunden och räven var då de
skulle gräva sig in i grytet. För att få en skälligare hund
blandades Beagle in i rasen.
I andra delar av England
behövde man en hund med kortare ben dels p.g.a. terrängen men
också för att man ville använda hunden till grävlingjakt. Detta
ledde till kortbenta varianter av de vita terrierna. De flesta
av dessa arbetande vita terriers kom sedermera att kallas för
Jack Russell Terriers, ett slags varumärke för en bra
arbetshund.
Rasens användning idag
Idag, precis som då, används Jack Russell Terriern (vidare
förkortat JRT) främst i jakt. Terriermän i England och andra
länder har framgångsrikt bevarat rasen som en arbetshund. I
Sverige används JRT i grytjakt (främst på grävling), som
kortdrivande hund och som eftersökshund.
Vid sidan av jakten hittar man många JRT som tränar och tävlar i
Bruks, Agility och Lydnad. Det finns även några utbildade
räddningshundar inom rasen.
Eftersom JRT är en så arbetsvillig och lättlärd hund så är de
ofta anlitade som filmhundar. De är mästare på att lära sig
olika tricks!
Problembeteenden
Anledningen till att hundägare får problem med sin Jack Russell
Terrier är just att den av naturen är en Jack Russell Terrier,
med rasens önskade beteenden. Alltför ofta saknar ägaren vetskap
och förståelse för rasen. Först och främst är den en jakthund
för jakt under jord. Den är framavlad för att spåra sig fram
till viltet i grytet och sedan skälla tills viltet endera rusar
ut ur grytet eller att jägaren grävt sig ner till det. Detta
innebär att den är mycket bra på att gräva och skälla, att den
är orädd och ettrig nog att möta räven eller grävlingen i grytet
och att den har förmåga att spåra vilt. Den måste också kunna
arbeta självständigt och ta egna beslut när den arbetar inne i
grytet. Dessa egenskaper upplevs ofta som dåliga egenskaper för
en hund som skall fungera i vårt samhälle.
En JRT är mycket intelligent och energisk. Om den inte får
utlopp för sina naturliga instinkter så hittar den på egna
”roliga” jobb, dessa inkluderar ofta att vakta sina ägodelar
eller sin familj, jaga bilar, katter, fåglar eller löv och att
gräva i trädgården eller i fåtöljen.
Eftersom en JRT gillar att arbeta och att vara aktiv kan den
hitta på mycket destruktivt om den lämnas ensam för mycket.
En JRT är en stor hund i en liten kropp. Den kräver lika mycket
aktivering som en mycket större hund. Deras ettrighet och
orädsla gör dem ibland aggressiva mot andra hundar och eftersom
de själva tror att de är mycket större än de i verkligheten är,
så kan de utmana hundar som är tre gånger så stora som de
själva.
Kombinationen JRT och marsvin, fåglar, katter, möss etc är inte
den bästa. På grund av sin jaktinstinkt är det stor risk att
hunden skadar eller dödar de andra djuren.
Eftersom JRT behöver springa fritt och ”rusa av sig” kan de bli
rymningsbenägna ifall de inte får var lösa utomhus tillräckligt
mycket.
Det flesta JRT brukar testa sina gränser kontinuerligt hela
livet. Ofta försöker de också att uppfostra sina ägare, vilket
ibland kan leda till aggressivt beteende mot ägaren.
Träning
Jack Russell Terriers älskar att arbeta. De är därför mycket
lättränade. Träningen bör vara kul, annars tröttnar de och
hittar på något som de själva tycker är roligare. Eftersom de
ofta är hungriga fungerar godis bra som belöning, men även en
omgång med kamptrasan eller att få jaga en boll fungerar utmärkt
i belöningssyfte. De behöver både fysisk och mental aktivering
och de är duktiga på att ordna detta själva, resultatet blir
dock inte alltid önskvärt för ägaren.
|