e röda vinbären
De röda vinbären har varit en ständigt återkommande röd färgklick i vår trädgård sedan 50-talet, men nu är det slut på det.
Morfar hade haft en koloniträdgård i Kungsladugård ända sedan 1923. Han var skicklig och odlade massor av blommor och bärbuskar.
[Parentes!] Släktingar var på besök i kolonien, och medan man satt och drack kaffe utanför stugan, så sprang den lille parveln Nils, mammas kusin, runt i trädgården och beundrade alla vackra blommor. Efter en stund kommer han fram till bordet med famnen full av sköna blommor och sträcker fram till sin mamma: "Titta här vilka fina blommor jag har plockat åt mor!". Morfar höll masken men lär ha blivit en smula förb--nad inombords. [Slut Parentes]
Enligt vad jag hört, så plockade morfar med sig denna rödavinbärsbuske från sin koloniträdgård och planterade i vår trädgård. Den växte och växte och producerade kilovis med röda vinbär genom åren. Så plötsligt, för några år sedan, så fanns där små, illgröna maskar eller larver, och på mindre än tre dagar så var hela busken uppäten. Jag håller masken, men är en smula förb--nad inombords.
På väggen hemma, hänger det, diplomet som morfar fick 1929. Man lägger märke till att även då på 20-talet, så var det fint med "svengelska". Morfar uppnådde 36 points, och fick därmed tredje, eller skall man säga third pris.
Morfars koloniträdgård 1925, alltså några år innan den fina utmärkelsen. Man ser de välskötta blomsterrabatterna. Min mamma är här ca. 12 år gammal. Lägg märke till de fina skorna som morfar gjorde åt mamma.
En sån här grusgång ville jag också ha, och anlade en lite mindra variant för några år sedan. Det är så skönt när det krasar under fötterna när man går, ungefär som när man trampar på en snigel med skal!
