© 2000 The Independent Fact Group

ANALYS   RAPPORT

This page in English

Faktagruppens syfte och målsättning:

Faktagruppen bildades i början av 1999 för att på ett strukturerat och metodiskt sätt bringa klarhet i de många frågor och spekulationer som uppstått kring Estoniakatastrofen, runt den internationella haverikommissionens arbete samt den politiska, juridiska och mediala handläggningen av den tragiska olyckan och dess konsekvenser.

Syftet är att ge inblandade beslutsfattare möjlighet att, baserat på fakta, ta beslut om ett återupptagande och vidare åtgärder i detta ärende. Vårt arbete ska också kunna ligga till grund för medias och allmänhetens möjligheter att ta ställning till de fakta som finns rörande olyckan och dess konsekvenser från ett både tekniskt och samhälleligt perspektiv.

Det övergripande målet är att få till stånd en ny haveriundersökning som i detalj kan beskriva olycksförloppet och dess orsaker med påföljande utmätning av moraliskt och juridiskt ansvar där sådana är möjliga.

Våra drivkrafter är det tillskott till sjösäkerheten som en riktigt utförd undersökning kan ge samt vår omsorg om Sveriges rykte som sjösäkerhetsnation och rättsstat.

Metodbeskrivning:

I vårt arbete har vi utgått från att ett problems lösning aldrig blir bättre
än validiteten i de gjorda grundantagandena. Vi har därför stipulerat några metodregler för vårt arbete varav de nedan beskrivna utgör vår metodiks fundament:

1. Alla scenarier måste anses vara sanna till dess att motsatsen är bevisad.
2. Alla observationer, antaganden eller påståenden, som ett scenario grundar sig på, måste anses vara falska till dess att motsatsen är bevisad.

Vi har definierat ett antal kriterier för när en observation, ett antagande eller påstående kan anses vara sann eller falsk samt processer och rutiner för en observations, ett antagandes eller påståendes väg från oklarhet till klarhet. Dessa kriterier rör teknisk, empirisk, statistisk och/eller semantisk bevisning som om de är relevanta, alla måste vara uppfyllda för att en observation, ett antagande eller påstående skall kunna klassas som fakta.

Det material vi arbetat med är huvudsakligen de dokument, ljudfiler och filmer som finns i Statens Haverikommissions Estoniaarkiv med kompletterande information från andra öppna källor och därtill material från Meyervarvet och dess oberoende kommission.

Frågor rörande omfattande aktiviteter vid M/S Estonia mellan 1996 och 2000.

Summering

I denna analys visar Faktagruppen att de videofilmer som togs vid vraket av M/S Estonia under "Bemis-undersökningen i augusti 2000" bland annat avslöjar att omfattande aktiviteter har utförts på vraket efter juni 1996 och före sommaren 2000.

Dessa aktiviteter har involverat öppnandet av den främre rampen vilket har resulterat i omfattande skador på densamma. De mekaniska skadorna är av sådan natur att de måste vara resultatet av bogseringsaktivitet på havsytan alternativt att de uppkommit via annan kraftfull åverkan på platsen, eftersom skademönstret bevisar att rampen måste ha öppnats och senare stängts.

Resultatet har blivit att rampens lägre "horisontella" balk (där gångjärnen sitter) fullständigt brutits av på två ställen. Därutöver har de vertikala balkarna på ett flertal ställen helt lossnat från samma balk.

Bevisen kan tydligt ses när man jämför med det tidigare videomaterialet som spelades in av JAIC 1994 och med de videoupptagningar som gjordes vid oljebärgningen under 1996.

Analys

Videos 1994 och 1996

Samtliga videofilmer som togs under JAIC:s undersökning av vraket 1994 och 1996 visar att den främre rampen på M/S Estonia står något öppen, med ungefär 0,6 till 1 meter vid toppen. Rampen hade svåra skador, till största delen i toppen där styrbords- och babordshörnen hade böjts utåt i riktning från rampens ram. Klaffarna på toppen av rampen var böjda mot styrbords sida. En del av de bärande vertikala balkarna var skadade och själva rampen var också böjd utåt vid 3 meters "höjd". Den bärande horisontella balken, till vilken rampens fyra gångjärn sitter svetsade, var inte skadad. Men två gångjärn av rampens totalt fyra, på babords sida, var båda avbrutna.

De vertikala balkarna, fyra bärande jämte sex av mindre format som sitter i par mellan dessa, stod alla fortfarande "i kontakt" med den horisontella balken nere i botten av rampen. Balken på syrbords sida var allvarligt skadad och extremt kraftigt böjd in mot rampens mittpunkt. Denna balk hade däremot inte helt lossnat från den horisontella bottenbalken. Skadorna kan ses i bottenhörnet på rampens styrbordssida. Utöver detta fanns det inga andra allvarliga skador på rampens horisontella bottenbalk.

Videos 2000, "Bemis -undersökningen"

Videofilmerna som togs med ROV-kamera den 29 augusti 2000 visar en helt ny skadesituation på M/S Estonias främre ramp. Denna befanns nu vara nästan stängd med en öppning av endast mellan 0,2 och 0,6 meter vid toppen. Rampens horisontella bottenbalk, som tidigare varit nästan helt utan skador, var nu helt avbruten på två ställen. Styrbords vertikalbalk, vilken tidigare hade allvarliga skador men som inte hade släppt från bottenbalken, hade nu lossnat och var helt tydligt mycket mera skadad än 1996.

I den bifogade bildmosaiken som visar rampens botten från videofilerna 1996 har vi markerat var balkarna nu är avbrutna.

Faktagruppens kommentarer:

De skador som hittades i augusti 2000 och som finns bevisade på video kan inte ha uppkommit på något annat sätt än genom att rampen har öppnats och återstängts någon gång mellan juni 1996 och sommaren 2000. På brottytorna finns ett tunt lager med sediment och alger. Det betyder att skadorna inte kan ha uppkommit efter försommaren eller midsommaren 2000. Det finns heller ingen möjlighet att rampens horisontella bottenbalk kan ha brutits av på grund av undervattenströmmar, metalltrötthet eller aggressiv korrosion.

En fullständigt avbruten balk kan inte skapats annat än om extrema externa krafter använts för att öppna och stänga rampen. För att genomföra detta måste bogseringsaktiviteter förmodligen ha ägt rum uppe från havsytan.

Frågor:

Eftersom vraket har stått under en konstant övervakning och skyddats från plundring och all annan undervattensaktivitet av myndigheter från både Sverige och Finland måste dessa myndigheter veta vilka aktiviteter som utförts på vraket mellan juni 1996 och sommaren 2000.

Vem har öppnat och stängt rampen?

Har rampen öppnats och stängts av svenska eller finska myndigheter eller av någon tredje part?

Varför har detta gjorts?

Bilden visar skador på rampen från videon SHK Estonia B 154 - 96.06.19. De områden som markerats är där de "nya" skadorna finns. Det underliga objektet som syns i bildernas nedre högra hörn är en arm på ROV:n.

"Ramp beam broken now = Rampbalk avbruten nu"

"Ramp vertical beam dislocated" = Rampens vertikala balk har lossnat."

Bilderna nedan visar de "nya" skadorna från videomaterialet "Bemis 2000". Jämförelse kan göras med bilderna från 1996. Längst ner på denna sida finns en översikt som visar var på rampen "Bemis" bilder är tagna.

Bild A visar den andra horisontella balken från botten på rampen där den röda pilen visar mot styrbords vertikala balk, just nere vid botten på rampen (bildäcksnivå). Den vertikala balken är nu helt skild från rampens nedre horisontella balk. Det underliga föremålet i bildens nedre högra hörn är gripklon på ROV'n.

Bild B visar nedre horisontella balken mot styrbordssidan, där balken blivit avbruten.

Bild C visar den avbrytna balken i ett annat perspektiv.

Bild D visar nedre balken på rampen mot babordssidan där balken blivit avbruten på ett andra ställe.

Bild E visar en överblick över det område där bild B och C är förbundna i verkligheten.

Den här bilden visar var "Bemis bilder" togs. Bilderna som visas spelades in den 29 augusti 2000 klockan 16.49 till 16.50.

The Independent Fact Group