Perserkrigen
Tillbaka Hem Upp Nästa

 

DÖD AMAZON

De grekiska stadsstater som låg på Mindre Asiens (nuv. Turkiet) västkust kom omkring 550 f Kr att tillhöra det  persiska imperiet och tvingades att betala skatt till de nya härskarna. Det fogade man sig inte i och uppror följde. I dessa uppror fick grekerna hjälp från de stadsstater som låg i själva Grekland, vilket irriterade den persiske kungen Darius så att han skickade en armé till Grekland. Därmed inleddes det så kallade perserkriget. De viktigaste slagen var:
Marathon 490 f Kr
En persisk flotta landsätter trupper vid byn Marathon 42 km norr om Aten.
Atenarna hade förgäves begärt hjälp från Sparta, men spartanerna ansåg att månen inte stod rätt för ett lyckosamt krig och avstod.
Atenarna var tränade i närkamp, de stred i härfyrkanter och använde långa lansar. Striden blev hård men vid dagens slut stod atenarna som segrare.
Feidippides utsågs till att springa de 42 kilometrarna hem till Aten och förkunna segern. Hans löpning blev i modern tid förebilden till maratonloppet.
Thermopyle 480 f Kr
Darius efterträdare Xerxes skickar en väldig här landvägen till Grekland genom att låta trupperna ta sig över Bosporen med hjälp av en väldig stockbro. Vid passet Thermopyle väntar trupper från flera stadsstater på fienden. Grekerna valde passet för att motverka att perserna skulle kunna utnyttja sin numerära överlägsenhet. I det trånga passet kunde endast ett begränsat antal stå i bredd.
Grekernas taktik såg ut att lyckas, perserna gjorde stora förluster. Greken Efialtes erbjöd sig emellertid att visa perserna en väg runt passet och därmed blev det möjligt att anfalla grekerna från två håll.
När grekerna insåg vad som höll på att hända enade man sig om att låta spartanerna under ledning av sin kung Leonidas ensamma fördröja perserna genom att stå kvar i passet och hindra motståndarnas huvudarmé.
Alla spartaner stupade men de bjöd så starkt motstånd att de övriga grekerna hann sätta sig i säkerhet och reorganisera sig.
Salamis 480 f Kr
Atenaren Themistokles, som förordade ett sjökrig, hade lyckats bli vald till strateg och låg med sin flotta vid ön Salamis i väntan på den persiska flottan.
Under tiden gav man upp staden, som sattes i brand av perserna.
I det trånga sundet utmanövrerade de lättare grekiska skeppen de persiska som sänktes eller tvingades ta till flykten.
Plataiai 479 f Kr
Utan flottunderstöd var perserna försvagade och de besegrades slutgiltigt året därpå.

Det mesta vi vet om perserkrigen vet vi från Herodotos och även om han strävade efter att återge det som hände kan man inte bortse från att han var grek och var hans sympatier låg. I det europeiska medvetandet har grekernas kamp mot perserna framstått som en heroisk frihetskamp som har inspirerat senare tiders författare.

 

 

 

 

Tillbaka till komvuxnet.gotland.se