|
|
Norra delen av den indiska halvkontinenten var en rik och mäktig muslimsk stat på 1500-talet, vars härskare kallades stora Mogul. Vackra bomullstyger framställdes och exporten av dessa var lönsam. När sikher och hinduer gjorde uppror uppstod många rivaliserande småstater, vilket kom att försvaga områdets motståndskraft mot europeisk infiltration. Sjuårskriget mellan England och Frankrike var bl a en kamp om inflytande i detta område. Det Brittiska Ostindiska kompaniet använde moderna skjutvapen och utnyttjade splittringen mellan de många småstaterna för att få ekonomisk kontroll över området. Bomull skickades till England, där tyger framställdes och bland annat skickades tillbaka till Indien för att säljas där till högre priser än tidigare. Skaror av indiska vävare blev arbetslösa. 1858 inträffade ett så allvarligt uppror att brittiska kronan tog över styret av Indien från Ostindiska kompaniet. Ett rykte spreds ut bland de indiska soldater, som britterna var beroende av för att kontrollera landet, att de patroner de använde var insmorda med oxtalg eller svinfett. Eftersom dessa patroners pappershölje måste bitas av vid laddningen kom soldaterna i beröring med fettet, en förbjuden handling för hinduer respektive muslimer. Eftersom dessa soldater kallades sepoys (persiska sipahi - krigare) benämns upproret sepoysupproret. Indien framstod för britterna som "juvelen i det brittiska imperiets krona". 1877 utropade premiärminister Benjamin Disraeli drottning Victoria som kejsarinna av Indien, eftersom han ville ge henne ett kejsardöme och konstitutionen förbjöd att England blev ett (Tyskland och Ryssland var ju kejsardömen). 1644 övertog en dynasti från Manchuriet makten i Kina och denna Manchu-dynasti kom att regera fram till kejsardömets fall 1911. Dessa härskare styrde genom sina ämbetsmän de så kallade mandarinerna. I motsats till Indien var Kina ett sammanhängande rike, så det fanns ingen möjlighet att använda taktiken härska genom att söndra. Befolkningen var ca 400 miljoner. Européerna ville köpa te och siden men hade inget att erbjuda som intresserade kineserna, med ett fatalt undantag - opium. Kejsaren förbjöd handeln men britterna smugglade in opium från Indien. Varan beslagtogs och dumpades men britterna svarade med krigsförklaring och det så kallade opiumkriget (1839-42) bröt ut. Kineserna kom till korta mot de moderna europeiska skjutvapnen och tvingades öppna fem handelsstäder, däribland Hongkong. Den hastiga folkökningen i landet krävde ökade odlingsarealer och stora områden skog kalhöggs med jorderosion och översvämningar som följd. Svälten tvingade fram Taipingupproret i södra Kina, som kom att skörda 20 miljoner människoliv. För att slå ner upproret tvingades kejsaren till hjälp från européerna mot att dessa fick stora handelsförmåner. Det europeiska inflytandet ökade alltså kraftigt i Kina och detta väckte så stor indignation att ett nytt uppror bröt ut. Detta kallas Boxarupproret (1900-1901) eftersom kineserna måste förlita sig till sin kropps förmåga att bekämpa inkräktarna och trots heroiska insatser från den kinesiska befolkningen kunde utgången bara bli en - européernas ställning stärktes. Landet enades 645 och kejsaren betraktades som solens son. Han ägde all jord och bönderna arrenderade av honom. Arrendet var fast och oberoende av avkastningen, så en hög avkastning kom att bli lönsam, vilket stimulerade till arbetsamhet och hög produktion. Här ser många historiker fröet till den fria företagsamhet, som kommer att gynna landets ekonomi så under 1900-talet. Förhållandena i Kina var annorlunda, där var arrendeavgiften kopplad till avkastningen, vilket dämpade arbetslusten och företagsamheten. Efter hand försvagades kejsarmakten och landet förlänades till shogunen 1192 mot att denne försvarade kejsaren. Shogunen i sin tur förlänade delar av riket till sina storvasaller - daimyoerna - och dessa hade sina undervasaller, samurajerna. Detta feodalsystem ledde till att landet kom att splittras upp i många små län. 1600 blev Tokugawa shogun genom att besegra daimyoerna, vilka genom århundradena blivit självständiga. Tokugawa enade därmed åter Japan och gjorde det starkt. Naturahushållningen ersattes av penninghushållning. 1853 tilltvingade sig amerikanarna handelsrättigheter och shogunen förlorade ansiktet, eftersom han inte kunde försvara landet. 1868 återinsattes i stället kejsaren i full makt och feodalväsendet avskaffades. Japan började nu konkurrera med Europa och genomförde efterhand en industrialisering. 1904 slog man världen med häpnad genom att besegra Ryssland i ett krig, en asiatisk nation hade visat sig starkare än en europeisk. |
|
Tillbaka till Tillbaka till Komvux Gotland |