Det tredje Rom

Först 1480 lyckades storfurstendömet Moskva befria sig från mongolernas herravälde. Furste var Ivan III gift med den bysantinske prinsessan Sofia. Ivan lyckades med list och kraft införliva de andra ryska furstendömena i sitt rike. Han antog titeln tsar och residerade i Kremlpalatset och kom att kallas Ivan den store. Med drottning Sofia fick den bysantinska kulturen fotfäste i Ryssland. Landet blev grekisk-ortodoxt och tanken på Moskva som Det tredje Rom grundlades (Konstantinopel, som 1453 intagits av turkarna hade varit det andra Rom).

Ivan den förskräcklige

Den första som lät kröna sig var Ivan IV, kallad Den förskräcklige för sitt våldsamma humör. Under hans tid utvidgades riket kraftigt men han misslyckades med att nå Östersjön. Kriget med Sverige 1555- 57 blev resultatlöst och Sverige och Polen delade Tyska ordens länder mellan sig och stängde sålunda Östersjön för ryssarna. Ivans erövringar söderut gick bättre och efter några avgörande drabbningar låg hela Sibirien öppet. Ivan var i mycket en duglig regent och den störste omdanaren av sitt rike före Peter den store. Olyckligtvis gick hans misstänksamhet över i besatthet - han massakrerade bl a invånarna i Novgorod och lät döda sin egen son.

Efter Ivans död vällde det undertryckta missnöjet upp och kulminerade i Den stora oredans tid i början av 1600-talet. En missnöjd grupp var de feodala vasallerna, bojarerna, som förföljdes hårt under Ivans regim. Sverige och Polen la sig nu i ryska angelägenheter och det ryska rikets existens var hotat. Bl. a. intog generalen Jakob De la Gardie Moskva. Det hela redde emellertid upp sig ur rysk synpunkt och 1613 kom ätten Romanov till makten.

Peter den store

Peter den store var en stor omdanare. Ryssland var jämfört med Västeuropa ett efterblivet bondesamhälle. Peter reste anonymt runt i många länder med en skara utvalda för att lära. Väl hemkommen organiserade han om armén, lät bygga en flotta (själv en mycket kunnig timmerman), moderniserade samhälle och seder (klippte personligen av det traditionella patriarkala skägget av de motsträviga bojarerna) och avskaffade patriarkämbetet (patriarken var den högste inom den ortodoxa kyrkan) så att tsaren blev kyrkans högste styresman. Kriget mot  Sverige blev på sikt framgångsrikt, den nya huvudstaden S:t Petersburg kunde byggas på svenskt territorium och vid freden 1721 erhöll Ryssland de svenska baltiska provinserna.

Katarina den stora

Med Katarina den stora kom en sidogren av det romanovska huset på tronen. Hennes make Peter III från Holstein-Gottorp behandlade ryssarna med förakt och behöll sin lutherska tro. Katarina, själv tyska, lärde sig ryska och övergick till den rysk-ortodoxa tron. Peter var intellektuellt underlägsen Katarina och behandlade henne dessutom illa. Hon intrigerade dock bakom hans rygg och lyckades få honom kastad i fängelse, där han senare mördades.

Katarina var  upplyst och reformvänlig och hade kontakt med samtidens lärde. Det stora bondeupproret under Pugatjev och franska revolutionen fick henne emellertid att hålla inne med reformerna. Riket utvidgades och Krimhalvön erövrades från turkarna.

Tillbaka till Tillbaka till Komvux Gotland