Fördjupningsarbete

Problemformulering	Uppställning
Metod	Källor
Betygskriterier

B-kursen i historia tar kronologiskt vid där A-kursen slutar, dvs den börjar med 1700-talet och fortsätter fram till vår egen tid. Man kan säga att A-kursen studerar en kvantitet, från jägar- och samlarsamhället till och med 1600-talet och B-kursen en annan kvantitet, nämligen återstoden. Men det råder också en kvalitativ skillnad mellan de båda kurserna som har att göra med att förstå historia och kunna ställa frågor och besvara dem. Redan i A-kursen sysslar man med s k kausaliteter, dvs frågar sig varför något skedde, vilka orsakerna var till att företeelser uppstod och försvann. I B-kursen skall den studerande med hjälp av sin handledare genomföra en självständig undersökning av ett valfritt historiskt fenomen och i skriftlig form redovisa sitt resultat, det är detta som avses med ett fördjupningsarbete.

Problemformulering

Ett grundläggande krav är att det finns en problemformulering, du skall ställa en eller flera frågor till historien och besvara dessa. Du skall således inte beskriva en företeelse i allmänhet utan göra klart för dig vad du vill veta om fenomenet. Ett annat krav är att ditt arbete skall präglas av självständighet, vilket innebär att ingen annan har besvarat just dessa frågor tidigare på samma sätt som du och att du således inte enbart redovisar någon annans slutsatser: en egen undersökning måste vara genomförd. Om flera forskare har undersökt samma fenomen kan du däremot redovisa deras resonemang och sedan föredra den enas slutsatser framför de andras och argumentera för ditt val, gör du så har du gjort ett självständigt arbetet. Du måste alltså inte hitta en frågeställning som ingen annan har sysslat med, det kan vara svårt. Du kan välja vad du vill inom hela AB-kursen, dvs ställa en fråga i anslutning till vilket fenomen som helst från och med jägar- och samlarsamhället till vår egen tid. För att lösningen skall vara godkänd måste du använda dig av minst tre av varandra oberoende källor. En källa som helt vilar på en annan källa och inte bidrar med något eget är inte oberoende. Sammanfattningsvis kan man säga om frågeställningen:

Ingen annan har ställt frågorna.
Någon annan har ställt frågorna men du kommer fram till andra svar.
Någon annan har ställt frågorna och du kommer fram till samma svar men på andra vägar. Din argumentering stärker således föregångarens.

Uppställning

Här följer ett förslag till uppställning av fördjupningsarbetet:

Titelsida
Här skriver du vad du vill kalla ditt arbete, dvs titeln med eventuell underrubrik. Du skriver också ditt namn samt med mindre text skolans namn, datum och handledarens namn.
Innehållsförteckning
Här anger du på vilken sida uppsatsens delar kommer, detta för att en läsare lätt skall kunna hitta och också få en uppfattning om innehållet.
Inledning
Denna del är mycket viktig, här anger du:
- vilka frågor du ämnar besvara
- vad du vill uppnå med ditt arbete
- vilken metod du använt dig av
- vilka begränsningar du har varit tvungen att göra
- vilka källor du använt dig av
- hur du använt dig av källorna
- hur pålitliga källorna är.
Redovisning
Här redovisar du din undersökning, dvs hur du har gått till väga för att besvara dina frågor och uppnå ditt syfte.
Denna del av ditt arbete är den omfångsrikaste och är huvudsakligen deskriptiv, dvs beskriver ditt tillvägagångssätt.
Den kan också rymma dina slutsatser, men dessa kan med fördel utgöra en egen avdelning.
Slutsatser
Här drar du dina slutsatser, dvs kommer fram till svaren på dina frågor.
Detta är uppsatsens viktigaste del, eftersom den redovisar vad du kommit fram till.
Den är i stor utsträckning analytisk, dvs rymmer resonemang och slutledningar och syftar till förklaring och förståelse.
Sammanfattning
Här återger du uppsatsens viktigaste tankegångar.
Denna del skall räcka för att ge läsaren en god bild av ditt arbete.
Den kan också följa omedelbart efter innehållsförteckningen.
Källförteckning
Här redovisar du de källor du använt dig av.
Minst tre av varandra oberoende källor krävs.
Du måste alltid hänvisa till dessa källor när du använder dig av dem i uppsatsens övriga delar, så att läsaren hela tiden har klart för sig när du använder dig av andras forskning och när du står självständig. Det behändigaste sättet är att använda sig av en notapparat.

En del av det som beskrivits ovan kan kräva ett förtydligande:

Metod

	Den hypotetisk-deduktiva Det finns olika metoder att använda sig av. En av de viktigaste är den s k hypotetisk-deduktiva metoden. Den innebär att du ställer din fråga och sedan har en teori - en hypotes - vad gäller svaret. Denna hypotes försöker du finna bevis för i din undersökning. Din frågeställning kan t ex vara: Blev Karl XII skjuten av norrmännen eller av någon i det egna svenska lägret? Din hypotes kan då vara att han blev skjuten av en landsman från det egna lägret. Med hjälp av ditt material försöker du som en försvarsadvokat övertyga om din hypotes hållbarhet. För att ditt arbete skall vara vederhäftigt, dvs ha ett vetenskapligt värde och vara trovärdigt, får du inte förtiga motbevis. Blir motbevisen för många och för övertygande faller din hypotes - den falsifieras. Håller din bevisföring verifieras din hypotes. Vetenskapsfilosofen Karl Popper har visat att endast falsifiering är logiskt bindande, verifieringen är bara sannolik, trolig.
	Den komparativa En annan metod är den komparativa. Samma frågeställning gällande Karl XII:s död skulle med den komparativa metoden lösas så att två forskares motsatta uppfattningar granskas och redovisas och att du därefter argumenterar för vilken åsikt som är den troligaste.
	Den hermeneutiska När man undersöker historiska fenomen och försöker utröna varför de uppstått och vad de innebär kan man mena att de orsakas av ekonomiska faktorer, man har då ett materialistiskt synsätt och tilltror inte de enskilda människorna någon roll som självständiga aktörer på den historiska scenen. Men man kan också mena att de är i viss mån handlande subjekt som styrs av idéer, syften och önskningar och för att förstå historien måste man förstå dess aktörer. Historikerns uppgift blir således att tolka dessa aktörer, att försöka förstå dem som subjekt. Han kan härvidlag använda sig av den hermeneutiska metoden och försöka få sin egen tankehorisont att sammansmälta med den undersöktas. Det innebär, att forskaren så mycket som möjligt försöker att sätta sig in i hur de aktörer, han studerar, föreställde sig världen och sin roll i den utifrån sina speciella förutsättningar och inser att dessa skiljer sig väsentligt från forskarens egna. Skulle vi hålla oss kvar vid Karl XII kunde frågeställningen vara varför den svenske kungen valde att gå in i Rysslands hjärta efter freden i Altranstädt i stället för att söka andra lösningar. Uppsatsen måste syssla med kungens bevekelsegrunder - motiv och syften - och historieuppfattning samt moraliska och religiösa inställning. *För ett högt betyg på arbetet krävs att du visar att du är medveten om vilken metod du använt dig av.*

Källor
Man skiljer ofta på källor och kvarlevor.

	En kvarleva är något som med säkerhet har med det undersökta fenomenet att göra, exempelvis bouppteckningar, husförhörslängder eller köpekontrakt liksom arkeologiska fynd. Churchills memoarer från andra världskriget är en kvarleva om man vill undersöka Churchill och hans roll.
	En berättande källa är samma memoarer till händelserna under andra världskriget. Det är viktigt att du förhåller dig kritisk till dina källor så till vida att du försöker bedöma hur vederhäftiga de är.

Skriftliga källor liksom muntliga utsagor kan vara objektiva eller subjektiva.

Objektiva källor är sådana som strävar efter att inta ett vetenskaplig förhållningssätt och vars syfte är att försöka återge ett fenomen sådant det framträder för en betraktare.
Dessa källor redovisar hur de kommit fram till sina slutsatser och vilka källor de i sin tur stödjer sig på.

Subjektiva källor är sådana som har ett eget personligt syfte med vad de skildrar.
Ofta kan man finna s k perpektivmarkörer i dessa texter, dvs värdeladdade ord som avslöjar skribentens inställning till det skildrade eller undersökta.
Det är viktigt att inse att även s k objektiva källor har subjektiva inslag så till vida att forskaren har gjort egna val i sin undersökning liksom egna tolkningar som kan grunda sig på personliga värderingar och kunskaper.

Källkritik innebär att man bedömer värdet och sanningshalten av kvarlevor och källor i relation till det man vill undersöka.
För ett högt betyg på arbetet krävs att du analyserar dina källor vad gäller graden av objektivitet.

Betygskriterier:

	Godkänt Minst tre av varandra oberoende källor är använda. Uppsatsen har en frågeställning och är i övrigt uppställd enligt förslaget ovan. Källhänvisningar förekommer. Språket rymmer inte alltför störande fel. Framställningen är sådan att en läsare uppfattar ett resonemang som genomförs, en röd tråd som följs. Arbetet är i huvudsak deskriptivt.
	Väl godkänt Minst tre av varandra oberoende källor är använda. Dessa källor värderas vad gäller vederhäftighet. Uppsatsen har en tydlig och väl avgränsad frågeställning. Metoden diskuteras. Notapparat används och fungerar väl. Slutsatsdelen rymmer analys och väl genomförda resonemang samt ansatser till bedömning och värdering av det uppnådda resultatet. Framställningen är i stort språkligt korrekt och visar viss förtrogenhet med relevant vetenskaplig terminologi.
	Mycket väl godkänt Minst tre av varandra oberoende källor är använda Dessa källor värderas vad gäller vederhäftighet. Uppsatsen har en tydlig och väl avgränsad frågeställning. Metoden diskuteras och värderas. Notapparat används och fungerar väl. Slutsatsdelen rymmer ingående analys och väl genomförda resonemang. Det uppnådda resultatet bedöms och värderas. Framställningen är språkligt korrekt och visar stor förtrogenhet med relevant vetenskaplig terminologi. Arbetet präglas av uppslagsrikedom och visst mått av självständigt vetenskapligt tänkande.

Tillbaka till Komvux Gotland