Runt floden Rehn levde det frankiska folket, som var germaner. De höll ihop i stammar under sina respektive hövdingar eller kungar. Lagarna var primitiva i jämförelse med den romerska lagen. Kungen valdes och runt sig hade han sina närmsta rådgivare, den så kallade hirden. Det är ur denna hird den framtida aristokratin rekryteras. Dessa stammar slår sig ned i Gallien, i den östra delen bodde burgunderna, ursprungsbefolkningen, kelterna biter sig fast främst i nuvarande Bretagne.

Klodvig enar dessa stammar och blir den förste kungen över alla franker. Han tillhör den merovingiska kungaätten och enandet sker ca 500. Kungamakten blir ärftlig men svag. Den verkliga makten kommer att ligga hos aristokratin. En viktig post är den som major domus, närmast riksföreståndare. Också denna post blir ärftlig.

Major domus Karl Martell stoppar araberna vid Poitiers 732. Han tillhör den karolingiska ätten och hans son Pippin den lille kröns till konung av påven 741. Den siste merovingen avsätts (och hans långa hår - en maktsymbol - klipps av).

Pippin den lille besegrar langobarderna i Italien och grundar kyrkostaten åt påven, som därmed får ett världsligt rike att styra.

Pippins son är Karl den store. Under denna tid var Gallien endast tidvis enat. Då en kung dog delades riket enligt urgammal germansk sed  mellan de överlevande sönerna. Fanns endast en hölls riket ihop. Fanns flera kunde de kriga om arvet eller nöja sig med sina respektive delar.

Karl den store

Karl den store blir ensam regent över riket. Han för många framgångsrika krig och utvidgar gränserna kraftigt, så att hans rike blir betraktat som det västromerska rikets efterträdare. I söder strider han mot de spanska morerna, i norr mot sachsarna och i Italien besegrar han slutgiltigt langobarderna och tillförsäkrar påven makten över kyrkostaten. Juldagen år 800 kröns han också följdriktigt av påven till västromersk kejsare. Huvudstad i hans rike är Aachen, där många lärda män samlas vid hovet.

Nya skrivtecken införs. Vid sidan av de romerska versalerna (de stora bokstäverna) införs de karolingiska minusklerna (de små bokstäverna).

Ludvig den fromme (814 - 840) ärver riket. Han gör skäl för sitt tilläggsnamn och försöker göra riket till en gudsstat (det är under hans tid som Ansgar skickas till Sverige för att omvända hedningarna där till kristendomen). Vid hans död strider de tre sönerna om riket.

Verdun 843

843 sluter de fred i Verdun och delar riket mellan sig på ett sätt som kommer att påverka det framtida Europas riksindelning. Den västra delen blir grunden till nuvarande Frankrike och tillfaller Karl den skallige. Den mellersta delen, Lothars välde sträcker sig från nuvarande Holland över Elsass - Lothringen och ned till Norditalien. Den östra delen kommer att utgöra grunden till det framtida Tyskland och styrs av Ludvig den tyske.

Tillbaka till Komvux Gotland