Erik den helige (Erikska ätten)
kung Svealand, Västergötland. Blev ca 40 år.
| Född: | omkring 1119. |
|---|
| Död: | 1159 18/5. |
|---|
Noteringar
Erik, kallad "den helige", blev omkring 1150 vald till kung i Svealand, och 1157, efter Sverker Karlssons död, i Västergötland, där han innehade jord. Företog sistnämnda år med biskop Henrik från Uppsala ett korståg till Finland, där Henrik blev kvar och dyrkas som Finlands nationalhelgon. Blev 1159 18/5 mördad utanför kyrkan i Östra Aros (Gamla Uppsala) av danske prinsen Magnus Henriksson, som hade anspråk på tronen. Enligt legenden vägrade Erik att sätta sig i säkerhet, hörde mässan till slut och därefter överfallits när han lämnade kyrkan, varefter hans huvud höggs av medan han låg på marken. Erik är Sveriges nationalhelgon, men helgonförklarades aldrig av påven. Gravsattes i Gamla Uppsala, benen skrinlades ganska snart och överfördes i juli 1273 till den nya domkyrkan i Uppsala. Skelettet vilar fortfarande där, invid högaltaret. Det förgyllda silverskrin som omsluter dem förfärdigades 1574-79 av Johan III, som under en tid av penningbrist tvingats smälta ner det äldre. I detta ligger även Eriks begravningskrona av förgylld koppar, den äldsta bevarade svenska kungakronan. Av undersökningar att döma var Erik omkring 40 år gammal vid sin död samt omkring 167 cm lång. Omtalas vidare som lagstiftare och namnes såsom upphovsman särskilt till det stadgande om gift kvinnas andel i boet. [SBL, XIV, 248ff; ES, II/115]
|