© 2001 The Independent Fact Group

 

Styrelsen för psykologiskt försvar - SPF - Svarar de allmänheten på frågor i enlighet med regeringsbeslutet 2001.04.19?


Här återger vi korrespondensen mellan Advokat Per Björkman och SPF i en frågeställning riktad till SPF mot bakgrund av deras utökade uppdrag. Svaren från SPF ger en tydlig bild av en myndighet som inte lever upp till det uppdrag som givits dem.


Bakgrund

 

Den 16:e mars 2001 ställde Per Björkman mot bakgrund av dokument från UD fem frågor till Mona Sahlin. Brevet skickades via e-mail, och frågorna har såvitt vi vet ännu ej besvarats. Mona Sahlin har ej ens bemödat sig att besvara Björkmans begäran om att erhålla uppgift om det diarienummer hans skrivelse erhållit på departementet (påminnelsen inklippt sist i dokumentet).

Frågorna som Björkman ställde var:

Kan vraket inte bärgas?

Kan "ingenting" göras för att hämta de omkomnas kroppar?

Borde inte den svenska regeringen använda sig av den skickliga diplomati, som Grundberg, på Sveriges uppdrag, utförde i december 1994 för att ingen bärgning då skulle äga rum, idag för att få till stånd en ny oberoende utredning?

Varför sökte Sverige 1994 dominera efterspelet?

Varför söker Sverige i dag med Estland som förevändning förhindra en oberoende internationell utredning?

UD dokumenten samt den debattartikel Björkman fick publicerad i Aftonbladet kan läsas här.

 

Allmänhetens frågor till SPF

En tid efter Björkmans brev, den 19 april 2001 fattar Näringsdepartementets det "senaste" Estoniabeslutet som bland annat innehåller ett utökat uppdrag till SPF.

Detta föranleder Advokat Björkman att, då han ej erhållit några svar på sin skrivelse från Mona Sahlin eller Näringsdepartementet, att tillskriva SPF med en fråga vars svar torde kunna ges mot bakgrund av SPFs utökade uppdrag. I detta första brev till SPF den 28/5 2001 , begär även Björkman att SPF skall svara på de frågor som han ej erhållit svar på från Mona Sahlin.

SPF, genom informatör Vendela Dobson-Andersson, svarar Björkman på brevet av den 28/5 i ett brev som kan tolkas som en mindre sensation. Dobson-Andersson skriver nämligen att hon efter att ha talat med Närningsdepartementet med anledning av de obesvarade brevet från Björkman låter hälsa att de (Näringsdepartementet) "anser att regeringsbeslutet 2001-04-19 är det besked som de ämnar lämna i detta ärende."

Näringsdepartementet anser alltså att ett regeringsbeslut i en helt annan fråga än de som avsågs i Björkmans brev skall utgöra svar på hans frågor. Dessutom behagar myndigheten ej svara utan låter hälsa genom en annan myndighet!

I övrigt låter Dobson-Andersson meddela att hon i nuläget ej kan svara på Björkmans direkta fråga till SPF, då faktabanken ej ännu existerar, underförstått att frågan kan besvaras senare.

Advokat Björkman tillskriver då SPF ytterligare ett brev den 6/6 2001, i vilket han förtydligar innehållet i sitt första brev till SPF, vilket Dobson-Andersson synes tolka annorlunda än avsett. Björkman begär även besked i sakfrågorna så snart SPFs faktabank är klar.

SPF, åter genom informatör Vendela Dobson-Andersson, svarar Björkman på brevet av den 6/6 (felaktigt angivet i svaret som från den 7/6). I detta brev "frånskriver" sig myndigheten den del i det utökade uppdraget som omfattade "...samt med utgångspunkt i en sådan faktabank tillhandahålla allmänheten information och besvara frågor om M/S Estonias förlisning."

Man anger i stället att "det står var och en fritt att göra sin egen bedömning" av det "digra materialet" i den kommande faktabanken.

Därmed, mina damer och herrar, är vi tillbaka till ruta ett, eftersom det är just det samtliga seriösa kritiker till JAICs slutrapport redan gjort, alltså sina egna bedömningar av JAICs slutrapport varvid denna befunnits både vilseledande, felaktig och dessutom i vissa avseenden innehållande förfalskad information.

 

The Independent Fact Group