Liberalismen

Ordet liberalism kommer av latinets liber, som betyder fri. En varm förespråkare för liberalismens tankegångar under 1800-talet var John Stuart Mill (1806-73), som tillsammans med Jeremy Bentham (1748-1832) lanserar den så kallade utilitarismen.

Utilitarismen
bygger på ett konsekvensetiskt resonemang:
En handlings värde avgörs efter vad den åstadkommer,
bedöms efter sina konsekvenser eller effekter.
Tankarna brukar sammanfattas på följande sätt:

Största möjliga lycka åt största möjliga antal

Det vill säga mycket förenklat,
en handling som gör 100 personer lyckliga
är att föredra framför en som endast lyckliggör 50
förutsatt att var och en i båda fallen är lika lyckliga.

Detta sätt att resonera är ett utslag av den engelska empirismens strävan att grunda vetandet i det mätbara.
Man menade att konsekvenserna, resultaten,
var lättare att mäta och jämföra än pliktkänslan.

En av den ekonomiska liberalismens förgrundsgestalter är Adam Smith (1723 - 1790). Han var professor i moralfilosofi i Glasgow.
Genom verket The Wealth of Nations (1776)
fick nationalekonomin status av vetenskap.
Smith försöker beskriva vad det är som skapar välstånd.
Arbetsdelning är lösenordet.
Genom specialisering kan man höja effektiviteten och öka produktionen.
Den fria konkurrensen gör att bara de bästa producenterna överlever.
Smith ville att frihet skulle råda inom det ekonomiska fältet.
Han var motståndare till merkantilismen och alla inskränkningar i den fria konkurrensen.
Genom utbud och efterfrågan skapades en marknad som gynnade alla.

Tanken var att ekonomin skulle lämnas så fri som möjligt.
Staten skulle föra en laissez-faire-politik (låt-gå),
dvs inte ingripa i ekonomin.
Smith var dock inte anarkist.
Han var snarare misstänksam mot de enskilda kapitalisterna;
som för att slippa konkurrens ofta bildade karteller
(hemligt eller öppet samarbete för att undvika konkurrens).

Efter mer än 200 år betraktas Adam Smiths teorier fortfarande som en av den klassiska marknadsekonomins viktigaste grundstenar.

	Klassisk liberalism: Människan är till sitt väsen god och kapabel att fatta kloka beslut. Hon vägleds av sitt förnuft som är en viktigare kompassnål än hennes känslor och tro. Lagarna är grundade i naturen och empiriskt vetbara och objektivt sanna såsom naturlagarna i fysiken - alltså naturrätten. Staten skall endast skydda och bevara individens rättigheter och är resultatet av ett frivilligt samhällskontrakt (jfr Locke) Historien berättar om ett fortgående framåtskridande Religionen är ingen nödvändig förutsättning Statsskicket bör vara konstitutionellt, dvs den styrande makten rätta sig efter grundlagen.
	Manchesterliberalism Här betonade man konkurrensens betydelse och menade att människan skulle utlämnas åt naturen och de fria marknadskrafternas spel och slippa en beskäftig statsapparat som la sig i. När Darwins tankar blev kända menade man att de var tillämpbara också på samhället. Denna inställning brukar kallas socialdarwinism.
	Socialliberalism Statens mål är att värna om: - den personliga friheten - individens självrespekt - integriteten - den sociala välfärden Dessa mål är viktigare än ekonomiska framsteg och för att uppnå dem har staten rätt att reglera ekonomin. Kvinnan är jämställd med mannen och inte av en annorlunda natur. Individer utvecklar samhället därför måste majoriteten ta hänsyn till minoriteter.

Tillbaka till Tillbaka till Komvux Gotland