Inspirationen till klostren kommer till kristendomen från andra religioner, främst från judendomen. Bland de första var Antonius Eremiten, som organiserade ett eremitsamhälle i Egypten på 200-talet. Hans idé sprider sig som en reaktion på kyrkans tilltagande ljumhet i trosfrågor.

Benedikt av Nursia (ca 480 - 544) grundar de första klostren och fastställer regler för livet i klostren, benediktinreglerna. Munkarna skulle syssla med bön, arbete, kopiering och leva i kyskhet, fattigdom och lydnad. Klostrens ledare blev abboten och det mest berömda av dessa första kloster Monte Cassino. Klostren fick påvens stöd.

Med tiden kommer munkarna att syssla alltmer med praktiskt arbete och till och med affärer. Som en protest mot den tilltagande världsligheten grundas Clunyrörelsen på 900-talet men på 1000-talet är den som övriga ordnar vad gäller världsligheten.

Ur benediktinerorden uppstod vid slutet av 1000-talet cistercienserorden med moderklostret Citeaux i Frankrike. Genom Bernhard av Clairvaux, sin tids ledande kristne och betraktad som ett helgon, fick rörelsen en stor spridning. Bernhard var mystiker och ansågs dessutom vara undergörare och han lyckades ofta påverka furstar. Cistercienserrörelsen blev med tiden en maktfaktor eftersom den hade ett progressivt inflytande på det europeiska näringslivet och själv fick stora ekonomiska framgångar. Således vändes även denna rörelse mer mot världen.

En del såg med oro hur kyrkan och det andliga ståndet sysslade med världsliga ting i allt större omfattning. Själva drivkraften i klosterrörelsen är ett avståndstagande från världen och det materiella till förmån för det andliga. Det finns ett drag av askes i denna inställning.

Valdenserna var en sekt som grundades av Pierre Valdes, köpman från Lyon som gav bort alla sina ägodelar för att leva i apostolisk fattigdom (som en gång apostlarna). Rörelsen blev alltmer antiklerikal (mot präster) och fördömdes av kyrkan.

Ännu längre gick katarerna eller albigenserna. Rörelsen uppstod i södra Frankrike och erkände två gudar. Den ena, det godas gud, härskade över den andliga världen och den andra, som ansågs vara Gamla Testamentets Jahve, var det ondas gud och härskade över den materiella världen. Kristus, som var den goda guden, var rent andlig och hans kropp  var endast skenbar. En konsekvens av denna dualism (två krafter) var att allt världsligt förkastades.

Påven Innocentius III ansåg katarerna så farliga att han organiserade ett korståg mot dem i början av 1200-talet och det blev mycket grymt. För att värja sig mot oönskade inslag i det kristna trohetslivet inrättade kyrkan 1233 en permanent domstol, inkvisitionen, som hade att pröva och döma kättare. Många kommer under de följande århundradena att falla offer för denna inkvisition.

Den bildade spanjoren Dominicus, ryktbar för sin vältalighet och stränghet, predikar bland katarerna. Han får en skara anhängare och dessa får egna ordensregler och kommer att kallas dominikanermunkar. Orden fick ej ha ägodelar utan skulle vara en tiggarorden, vars medlemmar fick förlita sig på andra människors allmosor, som stöd i munkarnas andliga väkteri. I Sverige kommer munkarna att kallas svartbröder, eftersom munkdräkten var svart.

Högmedeltidens kanske störste tänkare, Thomas av Aquino, var dominikan. Hans stora insats är att han sammanjämkar Aristoteles tänkande, som sammanfattade hela den grekiska filosofin, med kristendomen. Länge beundrades också hans femledade s k kosmologiska gudsbevis, men modern teologi har övergett tanken att Guds existens behöver bevisas. 1879 erkänns Thomas av Aquino som katolicismens officielle filosof och i den moderna katolska världen är nytomismen en viktig filosofisk rörelse.

Franciskus av Assisi, son till en klädeshandlare, var som ung levnadsglad men genomgick en religiös omvändelse och ägnade sig sedan åt att tjäna de spetälska genom att hjälpa till på sjukhus. Han gick klädd i trasor och predikade för de fattiga och fick många anhängare. Hans orden godkänns av Innocentius III.    Franciskus omnämns som Guds egen trubadur och han kallar sina anhängare små bröder. I Sverige kallas hans anhängare gråbröder. Rörelsen växer lavinartat och Franciskus, som avvisar boklig lärdom, överlämnar ledningen till kardinal Ugolino, sedemera påve Gregorius IX, som upprättar klosterreglerna 1220.

Tillbaka till Komvux Gotland