MJ - DIGITAL

Datoriserad anläggning enligt NMRA-DCC standard

Eftersom jag började att digitalisera min anläggning 1996 fanns inte mycket färdigt att köpa till rimligt pris och valde därför att bygga DCC enheterna själv. Inte alltför tekniskt komplicerat med baskunskaper i elektronik. Flera alternativ till självbygge fanns i litteratur och på Internet. Rutger Fribergs NMRAF-serie av boostrar och dekodrar är ett mycket bra exempel.
De mobila dekodrarna i loken valde jag dock att köpa färdiga även om det är fullt möjligt att bygga dessa till N-skalan vilket kräver kunskap i programmering av PIC-processorer och lödning av ytmonterade kretsar. Knappast lönsamt med tanke på hur priserna gått ned på mobila dekodrar. 
 I dagens läge finns ju mängder av olika fabrikat på DCC-utrustning att köpa till vettig kostnad.

Jag byggde min anläggning från början baserat på analog teknik med blockindelning och flera köraggregat kontrollerat med omkopplare och lysdioder från en panel med spårplan.
Då jag bestämde mig för att bygga om anläggningen för digital styrning från en PC valde jag att gå stegvis fram i "digitaliseringen" och började att kolla upp marknaden för en lämplig programvara. Valet föll då på Winlok 2.1 som i början på 90-talet ansågs vara ett av de bättre tågstyrningsprogrammen. I dagens läge inte är inte detta något att rekommendera eftersom Winlok inte utvecklas vidare och inte heller supportas. 
Jag använder idag är Train Controller från Railroad & Co. Ett program som kan köpas i olika nivåer av funktionalitet och innehåller mycket avancerad teknik för både manuell och automatisk körning av anläggningen.

Jag inledde med att i programvaran definiera alla funktioner i anläggningen och köra dessa i simuleringsläge. De flesta program för MJ  finns i gratis demoversion på nätet – rekommenderas för att testa ideer och lösningar innan inköp av programmet och hårdvaran.
. 

En centralenhet med köraggregat (alternativt dator) sänder via en booster styrsignaler bestående av digitala pulser till rälsen.

Framåt / Bakåt   -    Startnivå   -   Hastighet   -    Acceleration   -   Inbromsning   -    Ljus till / från

Ett stort antal mobila dekodrar av olika fabrikat finns att tillgå. I den nya DCC-boken (Rutger Friberg ,Stan Ames) finns en komplett lista över marknadens dekodrar med mått, drivförmåga, antal körsteg samt leverantörens garanti policy mm. Flera svenska butiker lagerför bl.a. Lenz och TRAN dekodrar som har små fysiska mått som lämpar sig väl för N-skalan. 
Dessa dekodrar har EMF-teknik, vilket innebär att motorns "belastning" avkännes och återmatas till motordrivlogiken i dekodern. Detta ger en konstant hastighet hos loket för ett valt körsteg oavsett upp eller nedförsbacke eller variationer i belastningar från tågsetet.

Ett begränsat synsätt – välj själv – manuellt eller automatiskt via datorn. Köraggregat finns ju på datorskärmen kontrollerade från mus eller tangentbord alternativt från centralenhetens körreglage
Med Train Controller (eller annan programvara för MJ) bygger man upp sin spårplan på bildskärmen (layout) med växlar, block och signaler som utgör sk. aktiva element påverkade av faktiska händelser i anläggningen och från menyfönster på skärmen. Körvägar i anläggningen definieras av sk. "rutter" som påverkar involverade växlar, block, och signaler. Flera rutter kan samtidigt vara aktiva inbördes prioriterade med delvis gemensamma block och växlar på delsträckor.
Om centralenheten har kompletterats med återmatningsenhet och anläggningen kompletterats med blocksensorer kan tågens läge i spårplanen indikeras på datorskärmen.
Alla aktiva funktioner i spårplanen kan påverkas med ett musklick på skärmen genom att peka på växel, blocket, rutten eller signalen.
Krångligt? – nej, allt definieras i Windowsmiljö med klara instruktioner och hjälpmenyer där resultatet hamnar i en databas. Nämnda funktioner finns här som poster länkade till varandra i ett logiskt mönster.
Enligt ovanstående kör man antingen anläggningen manuellt från datorn och samtidigt följer alla händelser på datorskärmen alternativt definierar sessioner som hanteras automatiskt av Train Controller. Med sessioner avses ett eller flera tåg i rörelse definierade med avgång och destinations positioner. Ingen programmering behövs i Train Controller , endast definition av parametrar.

Centralenheten har en specifik utgång (PB) so matar denna Booster med DCC-koden utan kraft. Den extra boostern har en egen trafo för kraftmatning.
I detta fall användes en ombyggd äldre typ av Rococentral (10764) som modifierats med ett ombyggnadskit från Möllehem och då utgör en Slavbooster.

För "statiska" funktioner (ej puls) på en MJ-anläggning som signaler och belysning är Littfinskis dekodrar ett utmärkt alternativ.

Nedanstående visar några självbyggen av blocksensorer. 

Detaljer Här!

Förenklat utförande av blocksensor

Vi kan tacksamt notera att de flesta leverantörer av mobila dekodrar numera följer NMRA standard med avseende på lokstyrning. Däremot slår varje leverantör vakt om sina egna lösningar då det gäller styrning av stationära funktioner som växlar, signaler mm. Det går således inte att blanda körkontroller, boosters eller växeldekodrar mellan olika fabrikat frånsett några få undantag.

Den mekaniska anpassningen i detta fall består endast av att avlägsna plast ramen med omkopplaren för spår/luftledning mellan boggierna.

     Dekodern monterad mellan boggier                                     RC4 kretskort                                Alternativa anslutningar av lampor

Använd alltid ett separat programmeringsspår avskilt från anläggningen helst en cirkelbana med diameter minst 1 meter. för att kunna finjustera startnivån och acceleration.
Om programmeringen av misstag utföres på den ordinarie anläggningen kommer alla lok som står på spåret att få sina tidigare inställningar raderade. 

Beakta att MJ- digital i praktiken matar "växelström" via rälsen. Detta ger mycket större tolerans mot smuts och oxid på rälsen jämfört med ren likström. Bästa upptagningsförmågan fås alltid med boggielok. Stela axlar utan fjädring är ju alltid ett bekymmer. Du-loket har trots digitalstyrningen svårt att få bra gångegenskaper. Jag har testat med två tandemkopplade Du-lok för att få ökad kontakt mot rälsen. Loken är identiskt programmerade med samma adress ,vilket innebär att kombinationen agerar som ett lok från centralenheten. Ett annat sätt är att ansluta en vagn med släpkontakter fast kopplat till loket för att öka upptagningsförmågan. Denna metod kan vara den yttersta lösningen om det är helt omöjligt att få in en dekoder i loket (Z-skalan) eller om man vill undvika stora mekaniska ingrepp i loket.
Dekodern placeras i den tomma vagnen och tunna ledningar dras från vagnen till lokets motor och lampor.
Ytterligare ett exempel på detta utnyttjas vid inbyggnad av dekoder i tenderlok med dekodern i tendern.
Med erfarenhet från ovanstående exempel kan motsvarande teknik användas vid installation av DCC-dekoder i de flesta lok i små skalor.