Morfars antavla

av Patrik Andersson

Min morfars anor går att spåra till 1600-talets andra hälft. På fädernet härstammar han från Skåne och på mödernet från Hälsingland med ett visst inslag av norska anor.

Släktnamnet Hallberg upptogs under tidigt 1900-tal av flera söner till järnvägsförmannen Hans Nilsson (1847-1900).

Morfars fars anor har, förutom Olof Hallberg, som var grosshandlare, representerats av arbetare och torpare samt en kavallerist sedan slutet av 1700-talet.

Morfars mors anor kommer uteslutande från Hälsingland med Norrala sn som centralpunkt och representeras av båtsmän och obesuttna sedan slutet av 1600-talet.

Källor

Grunduppgifterna rörande min morfars fäderne härstammar från Emil Hallbergs 1968 sammanställda stamtavla som har haft en stor beydelse för denna antavlas grund. Hans uppgifterer har senare kontrollerats och kompletterats. När det gäller min morfars möderne har Urban Sikeborg bidragit på ett omfattande sätt med forskning. En del av de mer beskrivande uppgifterna rörande de från Skåne relaterade släktbanden kommer från Ingrid Hallbergs egen forskning. Samtliga källor anges inom hakparentes.

Kan jag kopiera bilder och text?

Ja, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, och en länk till densamma.

Kontakt

Frågor eller kanske ny kunskap om min släktforskning, skriv då ett mail till: starpatrik[snabel-a]yahoo.se

---

1 Karl Gustaf Dejdricks Hallberg, född 11/4 1911 i Maria Magdalena församling, Stockholms län, död 17/1 2001 i S:t Görans församling, Stockholms län. Köpman. H. studerade vid Katarina Realskola och Kungsholms Enskilda Läroverk, genomgick Flygvapnets flygmekanikerkurs och korpralskola (nådde vicekorprals grad) i andra flygkåren på F2 Hägernäs perioden mars 1931 till november 1932 samt olika språk- och handelsstudier. Anställd 1927-30 i sin faders firma Olof Hallbergs Skjort- och Kragfabrik AB, Stockholm, var chef för det nybildade företaget Väst & Badkappsfabriken HB 1929-30. Anställd 1932-34 hos Strands Konfektions AB, Katrineholm. Efter studieresor på kontinenten och i England var han juni 1935 till mars 1936 anställd som verkmästare (emellertid endast omnämnd som tillskärare i församlingsboken) vid Ängströms Linnefabrik AB, Jönköping efter vilken tid han flyttade till sin faders bostad i Bromma församling och omnämns nu som köpman. H. var från 1936 representant för svenska firmor inom textilbranschen och startade senare egen firma som sålde hattar och mössor. [C. G. Hallberg, Skåningar i Stockholm]

---

*** Generation I ***

f
2 Olof Nilsson Hallberg (son av Hans Nilsson, Tab. 1), född 25/2 1878 i S:t Petri församling, Malmöhus län, död 9/3 1951 i Bromma församling, Stockholms län. Grosshandlare, fabrikör, direktör. H. blev som fjortonåring elev vid AB Moresco kapp- och pälsfabrik i Malmö där han först arbetade som tillskärare och sedan som kontorist. Han var verksam och hade band med detta företag under 20 års tid. Gjorde 1899 militärtjänst under namnet Nilsson och upptog sannolikt detta år namnet H a l l b e r g tillsammans med sin äldre bror Nils. Tre av deras yngre bröder kom senare även dessa att börja använda namnet. H. arbetade som kontorist i nämnda företag fram till 1907 då han flyttade från Malmö till Västerlånggatan 26 i Stockholm där han arbetade som grosshandlare. H. grundade 1912 företaget A-B. Olof Hallbergs krag & skjortfabrik för vilket företag han var direktör 1912-30. Efter att ha flyttat mellan flera olika adresser inom tullarna åren 1907-1922 inkom H. den 27/5 sistnämnda år till Fridhemsgatan 72 B som kom att bli hans bostad fram till 1928. Vid samma tidpunkt inköptes även den fabrikslokal som fanns på våningen direkt under bostaden. Ingången till denna skedde från St:Eriksterrassen (Kungsholmsstrand 131), med direkt kontakt med vattnet för transporter. När verksamheten i denna fabrikslokal gick som bäst fanns omkring 75 personer anställda, bl. a. sönerna Carl Gustaf (författarens morfar) och Hans.

Konkurrensen i skjortbranschen hårdnade dock under 20-talet, bl. a. från Tjeckoslovakien. Denna konkurrens gjorde att H:s intäkter minskade, och ett kapitaltillskott blev nödvändigt. En finansiär i form av Nilssons fabriker i Lotorp tillförde kapitalet som behövdes, men Nilssons ville snart ha avkastning på sitt kapital. Ett par år senare krävde Nilssons sin satsade andel tillbaka, vilken var omöjlig för Olof att betala, då försäljningen fortfarande var dålig. Olof begärde då företaget i konkurs.

Under denna tid grundlade H. även företaget Väst & Badkappsfabriken HB som sålde kostymer, bläsrar och byxor. Chef 1929-30 var sonen Carl Gustaf (se ovan). Företaget nådde inga större framgångar och gick i konkurs redan 1931 (osäkert år), huvudsakligen p.g.a. Kruegerkrashen samma år. H. lyckades trots dessa motgångar - och mycket svår TBC - inte bara tilfriskna utan kunde snart igen bygga upp en mindre verksamhet inom samma bransch. Han arbetade som inköpare för diverse varuhus i Stockholmsregionen, bl. a. åt sin vän P. U. Bergström, grundaren av PUB-varuhuset i Stockholm, från vilken han erhöll mycken hjälp. För denna verksamhets räkning införskaffade H. ett kontor på Hamngatsbacken. Han var även tiden efter 1930 chef för Stockholmskontoret för Strands konfektions AB i Katrineholm. Från 3/11 1928 fram till sin död bodde H. i Bromma församling.

På somrarna 1927-1929/30 bodde familjen ute på Lilla Kina (Kanton) på Drottningholm.

Under en tid var H. ordförande för Internationella fredsförbundet samt vidare intresserad av Oxfordsrörelsen och KFUM-arbetet.

H. var en "self-made man", som sprungen ur enkla förhållanden byggde upp en verksamhet från grunden. Efter många framgångsrika år nåddes även Olof av konkursernas hårda nypor runt tiden för Kruegerkraschen vilka i ett slag ändrade situationen för honom både som företagare och privatperson, men hans glöd och entreprenöranda utslocknade inte. Med en varm religiositet var han en älskad och uppskattad familjefader såväl som chef.

Olof Hallberg (1878-1951) med sönerna Carl Gustaf och Hans. Fotografiet är taget omkring 1916 av okänd fotograf. Privat ägo.

fm
5 Ingar Olsson, född 28/3 1853 i Oxie sn, Malmöhus län, död 1/5 1926 på Igridstorp, St:Johannes församling, Malmöhus län. Efter att de flesta av sönerna var utflyttade tog hon 1915-1918 hand om Thea Ingeborg Sjölin (1909-1991) som fosterdotter. O. flyttade 1918 från Igridstorp i Malmös södra förstäders västra ytterområde till sonen Olof Hallberg i Katarina församling i Stockholm för att se efter hans två söner Carl Gustaf och Hans efter skilsmässan från Lydia 1917. Hon var åter på Igridstorp i maj 1920 och verkade som grindvakt (hon skötte grindarna vid en järvägsövergång, kontrollerade att slutsignaler satt på sista vagnen samt hålla reda på tidtabeller) en tid innan hon märkt av cancer avled på sistnämnda plats 1926. Hon fick hela 11 söner, varav 8 uppnådde vuxen ålder. Ingar fick uppleva medgångar såväl som motgångar. Bland dessa motgångar kan omnämnas att sonen August tvingades fly till Kanada omkring 1904 efter en brottningsmatch med dödlig utgång han varit med om i Tyskland, se den framgångsrike sonen Olofs familj slås i spillror i Stockholm efter hans inneboende broder Antons affär med sin hustru vid juletid 1916. [fb, hfl, Sveriges dödbok 1901-2013, C. G. Hallberg]

Ingar Olsson (1853-1926). "Mor har gjort uppköp". Fotografiet är troligen taget under tidigt 1920-tal, sannolikt på trappen till Igridstorp av någon av hennes söner. Privat ägo.

mf
6 Lars Westman, född ?, död ?. Arbetare. I husförhörslängden för Söderhamn 1891-1895 står "s s fader (till Lydia) uppgavs arbetaren Lars Westman från Skog". Ingen lämplig kandidat har hittats som erkänt faderskapet. En möjlig person, trots avsaknaden av ett erkännande, är emellertid (sko)arbetaren Lars Westman, född 26/2 1851 i Vansäter sn, Gävleborgs län, död i Amerika dit han begav sig 1900. Han var vid tiden för avlandet ogift och bosatt i Söderala sn, inte långt från Söderhamn där Winqvist befann sig.

Barn med

mm
7 Brita Maria Helena Jonsdotter Winqvist, född 15/1 1866 i Svartvik, Norrala sn, Gävleborgs län, död 25/3 1945 på Åsberget, Norrala sn, Gävleborgs län. Piga. W. föddes oäkta och hennes fars namn är icke känt. Hennes mor Anna Jonsdotter tillhörde de som hade det socialt svårast i Norrala socken. Vid W:s födelse 1866 hade hon hunnit bli 39 år gammal. Modern kallades "fattigstuguhjon". I husförhörslängden står W., hennes äldre oäkta födda syster Brita och modern (som kallas "svagsint") nämnd under rubriken "på socknen boende men utan bestämd vistelseort". De flyttade en tid senare till Svartvik i samma socken. W. står dock nämnd som boende hos Per Jonssons änka i Vad och systern hos Ol. Jonssons enka i Sjettne (båda i Norrala sn), då modern hade svårt att ta hand om döttrarna p g a hennes psykiska ohälsa. Här stannade W. till moderns död i september 1877 medan systern redan 1876 flyttade inom Norrala till Skensta hemman och arbetade som piga därstädes 15 år gammal. År 1880 nämns W. första gången med namnet Winqvist som hon av okänd anledning nu började använda. Nämnd som fattighjon konfirmerades hon i Söderhamn 1881 innan hon i februari 1885 avflyttade till Fors hemman inom Norrala sn. Den 5/2 1887 flyttade W. till Skog sn och Lingbo hemman (där hon märkligt nog ej uppvisade flyttbetyget förrän den 29/10 s.å. och ej heller går att finna), men flyttade redan den 12/11 1887 till Söderhamn där hon 1889 arbetade som piga hos Julias Nilsson. Den 24/2 1890 föddes hennes oäkta dotter Lydia och den 5/3 s.å. flyttade W. och dottern till försörjningshuset (fattighuset) i 2:a kvarteret i Söderhamn. I husförhörslängden 1891-1895 står om Lydia att "s s fader uppgavs arbetaren Lars Westman från Skog". Maria gifte sig 30/4 1903 med fiskaren Olof Kollberg (Kålberg) från Kolsta i Norrala sn, född 5/8 1832, död 16/6 1907 i Söderhamn. I en dödsruna, möjligen i Söderhamns tidning står följande om hennes liv: "Fru Maria Kohlberg, Åsberget. På lördagen avled efter en längre tids sjukdom änkefru Maria Kohlberg, Åsberget, Söderhamn i en ålder av 79 år. Fru Kohlberg som var född i Norrala var maka till framlidne fiskare Olof Kohlberg, vilken avled 1907. Hon efterlämnade minnet av en sällsynt präktig kvinna, vars stora intresse var hemmet och familjen. Hon var försynt och tillbakadragen och blev allmänt omtyckt av dem som lärde känna henne. Djupt religiös tillhörde hon sedan många år Söderhamns missionsförsamling, inom vilken hon nedlade ett intressant arbete. Närmast sörjande äro en son - bokbindare Fritz Kohlberg, Åsberget - två döttrar, nämligen fru Signe Axner och fru Lydia Hallberg, samt sonhustru". [fb, hfl, fsb, Sveriges dödbok 1901-2013, C. G. Hallberg]

---

---

---

*** Generation V ***

---

*** Generation VI ***

ffmfff
68 Anders Nilsson [Johan Peetre]

Gift 1736 med

ffmffm
69 Boel Nilsdotter, född omkring 1710. [Johan Peetre]

mmmmff
124 Hans Christian Tomasson Lund/Wik/Snar, född 1738 i Hafna sn, Sör-Tröndelag fylke, Norge, död 26/12 1767 i Karlskrona, Blekinge län. Kronobåtsman. Kronobåtsman och bosatt i Kungsgården, Norrala sn. Kronobåtsman och bosatt i Kungsgården, Norrala. När Hans Tomasson gifter sig 1761-09-27 anges i vigselboken följande: '1767 d. 27 Spt. wigdes Hans Thomatsson Wik med qwinsperson Gölin Hansdotter, den han lägrat widh ys[?] Sågen, blef sedan Båtsman legd af lensman Mich. Hambraeus, hon födde barn d. 10 sistl. April, pag. 313, och som han war en öfwerlöpare ifrå Norje, så måste man anlita V[enerabile] Consist[oriu]m, som skref dh[e]r[o]m til Biskopen i Trondhem, fick swar at en sådan man ej fans der, man examinerte Hans på nytt och fick en nogare relation, den Ven[erabile] Consistorium öf[we]rsände til Biskopen i Trondhem, hwarpå derifrå af Biskopen, Doctor Gunnerus, blef swarat, Trondhem d. 25 Julii, at Hans icke lägrat sitt syskonebarn, såsom man här fruchtat, utan sin husbondes Stiufdotter, den han ej war slägt med, och derföre ordentel. plichtat; men sedan har han stulit och blifwit dömd til slafweri i Trondhem för all sin lifstid, och för den orsaken deserterade derifrå d. 30 Sept. 1759, och kom öfwer hit til Sweg och så sedan til Rådman Boo. Och efter han ej i Norje warit gift, tilstaddes honom äkta denna Gölin af Upsala d. 20 Aug. Och dolde sin ---. Kallade sig här Hans Thomasson Christian Lund, men --- Hans Thomasson allena, född 1738 i Hafna Socken uti Norje.' Dödboken berättar: "1767 d. 26 Decemb. dödde i CarlsCrona Ordin. Crono-Båtsman Hans Thomasson snar, som för någre År sedan hitkom en öf[ver]löpare ifrå Norje och Trondhem, gifte sig och bodde wid wägen i Kungsgården. Kunde wäl läsa sin Norjeska Cateches som han hade med sig, och war mycket wäl grundad i sin Christendoms kundskap och förde oklandrad lefnad. Ålder 29 år." Ur husförhörslängderna om Hans Tomasson Snar och hans familj I husförhörslängden för 1763 upptas under Kungsgården båtsman Hans Tomasson Snar ('läser sin Norjes Cat. wäl och Innan'). Om hustrun noteras att hon kan väl både Luthers och Svebilius katekes, med tillägget 'war bra'. [db, Urban Sikeborg]

Gift 27/9 1761 med

mmmmfm
125 Gölin Hansdotter Dahl, född 3/4 1735 i Norrala sn, Gävleborgs län, död 9/6 1809 i Fattigstugan, Norrala sn, Gävleborgs län.

Gift en andra gång 25/5 1775 med
fördubblingsbåtsmannen och husmannen Jon Persson Ahlrot Elg, född 10/10 1744. [fb, Urban Sikeborg]

---

*** Generation VII ***

ffmffmf
138 Nils Olsson Hasselbom (Hesselbom), född omkring 1680. Soldat. Trolig fader till ana 69. [Johan Peetre]

mmmmfmf
250 Hans Hansson Dahl, född omkring 1700, död före 1784. Kronobåtsman. [Urban Sikeborg]

Gift 6/11 1726 med

mmmmfmm
251 Gölin Ersdotter, född 3/4 1702 i Norrala sn, Gävleborgs län, död 14/5 1784 i Norrala sn, Gävleborgs län. [Urban Sikeborg]

mmmmfmmf
502 Erik Berg, född omkring 1670. Kronobåtsman. [Urban Sikeborg]

Gift med

mmmmfmmm
503 Ingrid NN, född omkring 1660. [Urban Sikeborg]

Hon var änka till båtsman Speel Jon.