Släkten Steiof

av Patrik Andersson

Den tyska släkten Steiofs svenska gren härstammar från ståltrådsarbetaren Josef Steiof (1839-1916) vilken inkom till Sverige 1857. Han var född i byn Lahr, Nassau i det dåvarande hertigdömet Nassau (annekterat av Preussen 1866).

Släktens äldste kände stamfader i Tyskland kan emellertid spåras ända till 1600-talets början i den Johann Steyoff (1600-1660) som omtalas i de tyska kyrkoböckerna. Han levde sitt liv i köpingen Ellar - som erhöll stadsrättigheter 1372 men aldrig utvecklades till en sådan - tillsammans med hustrun Katharina och sonen Johann Steyoff (omkr. 1630-1677). De drabbades mycket hårt av trettioåriga krigets inferno då Ellar härjades både länge och grundligt av både den kejserliga sidan såväl som den svenska. Kontrollen över Ellar växlade flera gånger och köpingen plundrades lika skoningslöst varje gång. Svenska soldater hade sitt kvarter här 1640 och efter ännu en gång av hejdlösa plundringar uppstod en brand varvid nästan hela Ellar brann ner. Släktens medlemmar har under sin historia i huvudsak rört sig mellan denna köping och byarna Hintermeilingen och Lahr, alla liggandes geografiskt relativt nära varandra i dagens sydvästra Tyskland.

De äldre släktleden skrev sig eller kallades i kyrkoarkiven huvudsakligen Steyoff medan medlemmar under 1700- och 1800-talen stundom även stavade namnet Steiof(f).

Utöver grunddata finns i nuläget inget övrigt känt om släktmedlemmarna s.s. yrken m.m., med ett undantag i sedermera överstelöjtnanten i tyska armén, Josef Ferdinand Steiof, född 1910, död vid krigsslutet 1945 där han "---als Kommandeur (für) Grenadier-Regimentes 1096 / 548. Grenadier-Division / IX. Armee-Korps / Armee-Abteilung Samland / Heeresgruppe Nord in Moderau bei Tapiau (Ostpreußen)--" stupade. I övrigt är endast bekant att de alla tillhörde den katolska kyrkan. Medlemmarna av den svenska grenen behöll i huvudsak sin tro och de tillhörde samtliga Stockholms katolska församling.

Släktens medlemmar synes vara talrika och flera grenar skall fortleva i Tyskland men troligen även någon gren i USA dit ett par medlemmar skall ha flyttat under 1800-talet.

Den svenska grenen överlevde i dryga hundra år men utslocknade 2001 på svärdssidan med en sonsons son till den första Steiof i Sverige och 1975 på spinnsidan med en sondotter.

Jag vill framföra ett särskilt och varmt tack till Astrid Wiechmann för uppgifter rörande de äldre leden av släkten samt bröderna Håkan och Börje Westlund som vänligt bidragit med fotografier och värdefull information samt korrekturläsning.

Källor

Se längst ner på denna sida, eller gå direkt dit här

Kan jag kopiera bilder och text?

Ja, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, och en länk till densamma.

Kontakt

Känner du till släkten eller kanske har bidrag till dess stamtavla hör i så fall av dig: starpatrik[snabel-a]yahoo.se

Tab. I.

Johann Steyoff, född 1600, död 1660.

S o n:

Johann Steyoff, född 1631, död 1677.

S o n:

Johann Steyoff, född 1669, död 1728.

S o n:

Johann Peter Steyoff, född 1709, död 1770.

S o n:

Johann Georg Steioff, född 1735, död 1800.

S o n:

Johann Christian Steyoff, född 1773, död 1821.

S o n:

Johannes Steyoff (Steiof), född 20/8 1807 i Lahr, Nassau, död 20/1 1869 i Lahr, Nassau. Skomakare. — Gift med Catharina Schardt, död 28/4 1847 i Lahr, Nassau, dotter av Joseph Schardt (1777-1840) och Anna Katharina Wagner (1775-1828).

S o n:

Josef Steiof, född 22/10 1839 i Lahr, Nassau, död av lunginflammation 8/2 1916 i Katarina församling, Stockholms län. Ståltrådsarbetare. Hans hemby präglades vid tiden av stor fattigdom och religiöst och politiskt förtryck. Josef såg sig därför nödgad att söka sin utkomst annorstädes. Möjligen försökte han först nå det för de flesta i de tyska småstaterna hägrande målet U.S.A. men uppnådde, om ett sådant försök gjordes, säkerligen inte de krav som fanns för att kunna emigrera. Säkert är att han blott 17 år gammal inkom till Stockholm den 15/6 1857. Då han var katolik inskrevs han i S:ta Eugenia församling den 22/6 s.å. Hans sedermera hustru, den sex år äldre Margareta Weil, inkom från Wernborn i Hessen till Stockholm den 20/6 1860. S. nämndes därefter i en notis i Aftonbladet den 8/4 1858 där ett brev till en Joseph Steiof under rubriken "Förteckning öfver qvarliggande, med lösen belagde bref, ankomne till Stockholms general-postkontor---" upptogs. Efter giftermålet med Margareta 1861 finner man i mantalsregistret år 1865 deras första med visshet kända boplats i kvarteret Glasbruket östra liggandes strax sydost om slussen vid Stadsgården samt tillhörande Katarina församling. Här antecknades S. som ståltrådsarbetare. Första kända gatuadress var Falkenbergsgatan 14 (som från 1885 kallades Åsögatan) i Katarina församling där de omnämns 1869-1870. Adressen låg vid denna tid på Södermalm och inte som idag på Djurgården. Familjen var under 1870-talet (tidigast 1875) en tid i Malmö men inflyttade 1878 åter till Stockholm, denna gång till adressen Södermanlandsgatan (senare Södermannagatan) 19 i Katarina församling. Här arbetade han alltjämt som ståltrådsarbetare och kvarstod på samma adress till sin död 77 år gammal

S. var under sitt liv engagerad i Allmäna tyska föreningen där han bland annat verkade som sjukhusvisitatör.

Ovan: Josef Steiofs efterlysning i tidningen Föderneslandet 19/10 1878. Nedan: Ett fotografi på den i efterlysningen nämnda tjuven Victor Grönros. Fototografiet togs i samband med ett tidigare brott då han satt fängslad för mened på straff-fängelset i Malmö tiden 1873-1876. (Källa: Riksarkivet, Fångvårdsstyrelsens arkiv över frigivna straffarbetsfångar.)

I oktober 1878 utsattes S. för en stöld av ett för honom dyrbart positiv och S. lade ut en efterlysning i tidningen Fäderneslandet (se ovan). Gärningsmannen var positivspelaren och sedermera sjömannen Gustaf Victor Grönros (se foto till ovan), född 12/11 1851 i Huddinge sn, som vistdes stundom i Malmö, stundom i Stockholm under 1870-talet. Noterbart är att han, likt S., vara katolik. Vidare står om Grönros i Fångvårdsstyrelsens arkiv: "Af Kongl. hofrätten d. 8/4 1873 dömd för mened till 3 års straffarbete och förlust af medborg förtroende för alltid[(!)]." Han satt fängslad på Malmö straff-fängelse innan han frigavs. Källan berättar även att Grönros var 5 fot 4,3 tum lång (omkring 163 cm), hade blont hår och skägg, blå ögon, spetsig näsa och en rödlätt hy. Om instrumentet åter nådde ägarens hand är inte bekant. Vad som hände Grönros är tillika höljt i dunkel då han spårlöst försvann från sin hyrda bostad i Katarina församling i Stockholm 1889.

Under 1880-talets mitt invecklades S. i en för tiden omskriven geschäftsaffär där han verkat som s.k. platsförsäljare åt firma C. Göransson & komp vars rörelse drevs av den från Danmark inflyttade Christian (Christen, Christer) Jörgensén (f. 1852) - som försvenskade sitt namn till Göransson - och fröken Mathilda Hagström (f. 1855) med vars ekonomiska medel om några tusen riksdaler grundplåten lades 1881. Firmans tvetydiga avbetalningsaffärer, där flera privatkunder ej erhållit sina på avbetalning beställda varor eller diverse firmor som försträckt varor utan att erhålla betalning, ledde till att verksamheten i april 1886 försattes i konkurs. Då var ägarna redan försvunna från staden. Emellertid var S. en av dem som "[...]uppburit pengar af firmans gäldenärerer[...]" (SvD 5/4 1886) som således nu tillhörde konkursboet varför han uppkallades till poliskammaren för att höras i frågan. Hans vidare öden i denna affär har ej gått att utröna.

Josef Steiof med hustrun Margaretha Weil och barnen Johan Josef (vänster) och Johan Wilhelm. Fotografiet är taget under 1870-talets första hälft, av okänd fotograf. Fotot tillhör Börje Westlund och Håkan Westlund.

Tydligt är att familjen Steiof ägde ett socialt patos då mannen och hustrun från 1880 tar emot fyra fosterbarn i sitt hem. Det första fosterbarnet, Bertholdy Conrad Leonforte Brandt, har en intressant historia. Han föddes 2/2 1880 som tvilling tillsammans med Juliana Augusta Henrietta i Tyska S:ta Getruds församling i Stockholms av tyska medborgaren, violinisten Henrik Fredrik Ludvig Conrad Brandt (1855-1932), tillhörande en familj av fiolbyggare, och hans hustru, ryska medborgaren, Natalia Bertha Heusermann (f. 28/6 1859 i Riga, Lettland). Modern avled i sistnämnda församling redan 3/3 1880 av akut njurinflammation, blott tjugo år gammal, och tvillingsystern 18/4 samma år. Sonen upptogs sistnämnda år hos familjen Steiof men återflyttade 1888 till sin fader och hans andra hustru. Bertholdy Brandt gifte sig senare med harpisten och sångerskan Bernhardine Kegel och avled 1951. Brandt gjorde sig ett vackert namn inom musikens område och enligt Karin Cecilia Eneflo sida på www.geni.com så: "---debuterade [han] som tolvåring i sin fars kapell och spelade där tills han var 19 år då han startade sitt eget kapell som uppträdde på restauranger. År 1905 startade han den Brandtska konsert- och biograf-turnén med sin familj. Bioföreställningar kombinerades med konserter med familjen. Föreställningar gavs nästan varje dag. Turnén pågick till 1929 och gick över hela landet." — Gift 26/6 1861 i S:ta Eugenia församling, Stockholms län med Margaretha Weil, född 7/3 1833 i Wernborn, Hessen, död 8/8 1909 i Katarina församling, Stockholm län, dotter av Nicolaus Weil (1789-1860) och Maria Margareta Fuehr (1797-1838).

S ö n e r:

Johan Wilhelm Steiof, född 17/1 1862, konditor, död 24/12 1894. Tab. II

Johan Josef Steiof, född 1/11 1863 troligen i Katarina församling, Stockholms län, död av hjärtinfarkt 26/9 1939 på Gibraltar vårdhem, Johannebergs församling, Göteborg och Bohus län (skriven dock i Sofia församling, Stockholms län). Handelsagent. Gjorde sin beväringsskyldighet 1884. S. bodde hos föräldrarna till 1917 då han blev inneboende hos kolbäraränkan Anna Gustafsdotter på Bondegatan 51 fram till 1923 och bodde därefter på okänd adress. Vid sin död nämns han dock som alljämt boendes på sistnämnda adress även om han ej jämt befann sig där. S. nämndes tidigt som handelsagent eller bara agent, okänt för vilken firma. Han befann sig senare i Göteborg, troligen under en kortare resa dit, blev intagen på Gibraltar vårdhem i Johannebergs församling där han avled 1939. I hans bouppteckning framgår hans prekära ekonomiska situation då han endast ägde kontanta medel om 11 kr och 43 öre samt 4 st skedar, en kniv och en gaffel till ett värde av 2 kr (totalt ca 420 kr 2023). Hans begravning bekostades av Göteborgs fattigvård. Han uppgavs slutligen sakna kända dödsbodelägare. — Ogift.

Tab. II

Johan Wilhelm Steiof (son av Josef Steiof, Tab. I), född 17/1 1862 i Katarina församling, Stockholm län, död 24/12 1894 i Boston, U.S.A. Konditor. Han föddes i Stockholm, reste till Tyskland tidigast 1875, inkom därifrån till Malmös katolska församling 1877, nämnd som sockerbagarlärling, för att 1878 åter vara i huvudstaden. Troligen var föräldrarna och brodern Josef med honom i Tyskland, inte minst med tanke på Wilhelms då ringa ålder.

Wilhelm Steiof. Fotografiet skall enligt uppgift av Göran Westlund vara taget i U.S.A. under tidigt 1890-tal, av okänd fotograf. Fotot tillhör Börje Westlund och Håkan Westlund.

Efter hemkomsten till Stockholm bodde S. hos föräldrarna. Han sökte tjänst som sockerbagarlärling, bl.a. i en annons i Dagens Nyheter 1880 (se nedan). Han fick till slut anställning på ett bageri och något år senare nämns han i rotemansarkivet som bageriarbetare, senare sockerbageriarbetare för att 1886 kallas konditor.

Wilhelm Steiofs i Dagens Nyheter insatta annons från den 8 september 1880. Just att börja en annons med ett "Herrar!" var kutym för tiden.

S. gifte sig 1885 och skaffade sig med hustrun en egen bostad s.å. i Adolf Fredriks församling. Åren 1887-1889 bodde familjen på Lilla Badstugatan 1 (som senare kom att uppgå i Sveavägen och vars namn därmed upphörde; se bild nedan) i sistnämnda församling och 1889-1890 på Markvardsgatan 5 i Johannes församling.

Gården till kvarteret Sjökalven 2 söderut. Kvarteret ligger mellan Lilla Badstugatan 4 och Stora Badstugatan 31. Huset med sotarna ligger vid Lilla Badstugatan 1. Nuvarande Sveavägen söder om Kungstensgatan. Fotografi av Kasper Salin (1856-1919) från tiden 1885-1919. Stockholmskällan, Stockholms stadsmuseum.

År 1890 reste han ensam till Göteborg med målet Nordamerika (utskriven i mantalslängden den 17/11). Uppgifter från Göran och Börje Westlund har gjort gällande att detta skedde utan att familjen var informerad. Från Göteborg gick resan endast fyra dagar senare med det för tiden välkända fartyget S/S Romeo till Hull i England och därifrån till New York. Blott fyra år senare avled han emellertid i Boston på julaftonen 1894. Han blev bara 32 år gammal. Steiofs förehavanden i Nordamerika fram till sin död är obekanta.

S/S Romeo. Fartyget hade byggts 1881 för det engelska rederiet Wilson lines räkning och sattes in på rutten Göteborg-Hull. Hon kunde ta 780 emigranter och med sin hastighet på omkring 12 knop tog resan till Hull omkring 42 timmar. Fotogafiet ovan visar henne i Göteborgs hamn ca 1895 (Foto: Wikipedia) och det undre från ett vykort okänt år. (Foto samt information: www.norwayheritage.com.)
Dödsnotis i Dagens Nyheter. från den 17 augusti 1895. Varför annonsen sattes in så pass lång tid efter hans död är oklart, men har troligen att göra med den okunskap familjen i Sverige hade kring var han geografiskt uppehöll sig i U.S.A. och hans förehavanden därstädes samt till en början en liknande okunskap från de amerikanska myndigheternas sida kring kopplingen till familjen i Stockholm. Enligt Börje Westlund, barnbarns barn till Wilhelm, skall hans mor berättat för honom att Wilhelm plötsligt övergav sin familj och for till Amerika.

— Gift 13/12 1885 med Anna Georgina "Jenny" Malmström, född 22/9 1863 i Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län, död i tuberkulos 25/8 1928 i Högalids församling, Stockholms län, dotter av stadsbetjänten Frans Göran Malmström (1835-1910) och Albertina Christina Hörling (1839-1900). Efter mannens död fick hon åtminstone två utomäktenskapliga barn med ogifta grovarbetaren Carl Arvid Pettersson (1854-1937), se nedan. Att som ogift änka få barn och sammanleva tillsammans med en tillika ogift partner utan att gifta sig var för tiden i Stockholm en inte helt ovanlig kombination som gick under namnet "Stockholmsäktenskap"

B a r n:

Anna Albertina Wilhelmina Steiof, född 27/6 1883 i Pro Patria BB, Stockholms län, död av tuberkulos 6/4 1907 i Katarina församling, Stockholms län. Handelsbiträde. S. föddes före föräldrarnas äktenskap å barnbördshuset Pro Patria och döptes därstädes av en luthersk predikant samma dag. Hon legitimerades genom föräldrarnas vigsel. Hon blev därefter omedelbart fosterbarn i två olika familjer innan man 1886 finner henne upptagen i farfadern Josef Steiofs hushåll (här står även hennes far Wilhelm Steiof skriven). Hon nämns alltjämt som fosterbarn. Strax därefter samma år förenades hon - står nu nämnd som dotter - med sina föräldrar i deras första gemensamma bostad på Birger Jarlsgatan 53 tillsamans med den då nyfödda systern Margareta. Efter faderns död i U.S.A. vistades hon från 1892 till sin död ånyo hos farfadern Josef Steiof med familj. Hon avled ogift endast 23 år gammal "lördagen den 6.tte April 1907, kl. 11:30 f.m. å sjukhuset St.Göran". — Ogift.

Margaretea (Margot) Viktoria Franciska Steiof, uppasserska, född 17/1 1886, död 16/7 1975. Tab. III

Elsa Maria Josefina Steiof, född 13/5 1888 i Adolf Fredriks församling, Stockholms län, död 14/11 1889 i Adolf Fredriks församling, Stockholms län.

Wilhelm Georg Steiof, född 24/9 1889 i Adolf Fredriks församling, död 4/11 1889 i Adolf Fredriks församling, Stockholms län.

Carl Gustaf Wilhelm Steiof, född 29/10 1890, spårvagnsförare, död 9/9 1966. Tab. IV

Hustrun Jenny Malmströms barn med Carl Arvid Pettersson, vilka upptog moderns efternamn.

Gustaf (Gösta) Arvid Steioff, född 18/7 1897 i Katarina församling, Stockholms län, död 14/10 1949 i Essinge församling, Stockholms län. Guldsmed, juvelerare.

Gustaf Steioff med sin förmodligen första hustru Astrid Wilhelmina Gentzel. Fotot tillhör Börje Westlund och Håkan Westlund.

Om han kan följande tilläggas: "Kom efter slutad skolgång i guldsmedslära samt utlärd i yrket och praktik under anställning hos guldsmed C. E. Lagerqvist, Stockholm 1912-14 och vid olika firmor i Sverige, 1914-1927; övertog och drev egen rörelse under firma C. M. Ottermans Guldsmedsverkstad, Stockholm 1927-31; startade och drev egen antikhandel i Stockholm 1931-38; startade och drev egen firma, Guld- & Silversmedjan, Stockholm, 1938. Medlem av Stockholms Hantverksförening sedan 1929, Sveriges Företagares Riksförbund, Hembygdsföreningen Gamla Stan och Motorbåtsklubben Tre Kronor, Stockholm. Erövrat Dagens Nyheters märkesprov i femkamp 1926. Gift med Astrid Söderholm; barn i tidigare äktenskap: Ulla-Brita, född 1931" (Svenskt porträttarkiv). — Gift 1:o 31/3 1928 med Astrid Wilhelmina Gentzel, född 27/8 1904 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm län, död 13/9 1988 i Västeråker församling, Uppsala län, dotter av vaktmästaren Johan Oskar Gentzel (1858-1948) och Tekla Wilhelmina Lust (1869-1955). Skild före 1939. Deras dotter och enda barn, f d kontoristen Ulla-Britt (kallad Ulla) Steioff, född 25/5 1931 i Klara församling, Stockholms län, är den enda kvarlevande personen i Sverige med detta namn (2023). — 2:o 4/8 1940 med fabriksarbeterskan vid Mariebergs ammunitionsfabrik Astrid Margareta Söderholm, född 16/4 1901 i Gävle, Gävleborgs län, död 24/9 1972 i Gävle Staffans församling, Gävleborgs län, dotter av stuvaren Erik Jakob Söderholm (1837-1906) och Maria Stake (1875-1957)

Carl Bertil Pettersson Steioff (bortlade tidigast 1927 namnet Steioff), född 1/6 1904 i Maria Magdalena församling, Stockholms län, död 3/10 1981 i Katarina församling, Stockholms län. Handelsbiträde, transportarbetare, chaufför.

Tab. III.

Margareta (Margot) Viktoria Franciska Steiof (dotter av Johan Wilhelm Steiof, Tab. II), född 17/1 1886 i Katarina församling (Pro Patria barnbördshus enligt Rotemannen 3), Stockholms län, död 16/7 1975 i Engelbrekts församling, Stockholms län. Piga, tjänarinna, handelsbiträde, uppasserska. Vid nio års ålder lämnar hon hemmet 30/12 1885 och inackorderas som det verkar på en katolsk flickskola på Drottninggatan 108. Dock kallas hon i rotemansarkivet för "tjänare" vilket gör saken lite mer oklar. Här stannar hon emellertid i drygt tre år och flyttade 14/1 1899 in som fosterdotter hos mekanikinstrumentmakare Gustaf Lundqvist (1855-1941) och hans hustru Anna Sofia Hörling (1836-1900) som knappa halvåret innan återflyttat till Sverige från U.S.A. Dessa personer var på intet sätt obekanta för S. då Anna Sofia Hörling är äldre syster till S. mormor, Albertina Christina Hörling (1839-1900), se ovan. Här stannade hon inte länge utan var åter hos modern 8/4 1899 för att redan 1900 (okänt datum) ta anställning, fjorton år gammal, som piga hos slakteriarbetare Gustaf Melcher Pettersson (1871-1910) och hans hustru Nanny Kristina Pettersson (1863-1937). Den 11/12 1902 blev hon inneboende och anställd som piga hos kontorsskrivareänkan Emma Margareta Katarina Nyberg (1835-1906), blev gravid med en till namnet okänd man och födde ett dödfött barn (se nedan) i oktober 1904 där hon i församlingsliggaren för S:ta Eugenia församling omnämns som tjänarinna.

Margot Steiofs prästbetyg från S:ta Eugenia församling. S:ta Eugenias församlingsliggare, fol. 1125.

Årsskiftet 1904/05 hyrde hon en lägenhet på Bastugatan 24 (tillsammans med brodern) och födde här sin andra utomäktenskapliga dotter (se nedan), även i detta fall var fadern inte omnämnd i födelseboken eller annorstädes funnen i källorna. Dottern lämnades snart (1906) bort som fosterdotter (se nedan) och S. kvarstod i fastigheten till 1907 för att som tjänarinna, handelsbiträde och sedermera uppasserska flytta mellan en rad adresser, i huvudsak på Norrmalm och i Vasastaden (från 1913) i Stockholm men även en kortare tid i Spånga församling (1910-1911). År 1924-1926, kallad fröken, omnämndes hon i Stockholms adresskalender på adressen Sigtunagatan 7 och ägde nu telefon (Vasa 40 14).

Hon fick, som redan nämnts, (åtminstone) två utomäktenskapliga barn. Fadern nämns inte i födelseböckerna men uppges enligt en 2016 avläst text på Göran Westlunds fotoblogg (numera borttagen) vara den på barnhus uppväxta, sedermera verksamma försäljaren (Fritzes hovbokhandel) samt slutligen köpmannen Stefan Axel Hjalmar Zimmerdahl (1886-1958), son av polismannen Peter Zimmerdahl och Cecilia Lindström. Enligt notiser i Dagens Nyheter, Stockholmstidningen och Göteborgs Aftonblad förlovande sig denne med Margot Steiof den 17/1 1907. Förlovningen bröts emellertid och 1912 gifte Zimmerdahl sig med Anna Gurli Elisabet Pettersson (1889-1952). Värt att notera är att deras dotter fick namnet Dagny (1912-1986), samma namn som den förmodade dottern Greta Lindqvist nedan fick som andranamn. Dagny Zimmerdahl blev sedermera en framgångsrik och flitigt använd dansös på kungliga operan.

I folkräkningen 1940 nämns Margareta Steiof som servitris på restaurangen och nöjesetablissemanget Fenix-Kronprinsen (tidigare Fenixpalatset, vilket under första halvan av 1900-talet hade en ledande ställning i stadens musik-, dans- och nöjesliv) och som städerska på Östra militärområdet, Stureplan 1 vid folkräkningen i Stockholm 1945 samt folkräkningen för riket 1950 fram till sin pension 1951. Som kuriosa kan nämnas att Margareta Steiof föddes på samma dag som fadern.

D ö t t r a r:

Dagmar Viktoria Steiof, född 8/10 1904 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms län, död 8/10 1904 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms län.

Dagny Anna Margareta (Greta) (Steiof) Lindqvist, född 4/12 1905 i Maria Magdalena församling, Stockholms län, död 18/9 1995 i Solna församling, Stockholms län. Barnavårdsman. S. blev redan i januari 1906 fosterdotter hos sadelmakaren Ture Magnus Sandström (1877-1937) och Kristina Andersdotter (1873-1939) då modern inte hade möjlighet att ta hand om barnet. Enligt rotemansarkivet lämnade hon knappt två månader senare nämnda par och stod då skriven "själv". Var och hos vem hon då befann sig är inte utrett. Säkert är dock att hon någon gång under 1907 inkom som fosterdotter till underofficeren vid Kgl. flottan, Jacobus (Jacob) Fredrik Lindqvist (1872-1942) och hans hustru Matilda Eugenia Edberg (1876-1948) som bodde på Agnegatan 6. Hon kallades ännu 1925 (Stockholms mantalsregister) för Steiof eller Stejoff men kallade sig själv i alla andra kända sammanhang - även innan detta år - för Greta Lindqvist. Fosterföräldrarna flyttade senare till stadsdelen Åkeshov väster om Stockholm där de levde resten av sina liv. L. slöt den svenska grenen av släkten Steiof på spinnsidan. — Gift 14/12 1935 med fil. kand. Per-Olof Evald Westlund, född 19/2 1905 i Skärblacka, Kullerstad sn, Östergötlands län, död 9/6 1974 i Engelbrekts församling, Stockholms län, son av brukstjänstemannen och bokhållaren Ernst Evald Westlund (1875-1947) och Alma Lovisa Lind (1876-1946). Om Per-Olof Westlund, som tillsammans med hustrun konverterade till den Romersk-katolska tron 1952, står följande i "Vem är det? Svensk biografisk handbok 1962": "WESTLUND, PER-OLOF E, antikvarie, Sthlm, f i Kullerstad, Östergötl l, 19/2/05 av brukstjm Evald W o Alma Lind. Fil kand 29, fil lic 44, fil dr 49, befattn:hav Riksantikv:ämb 30, aman 37, antikvarie sed 46 (eo 44), sedermera förste antikvarie och slutligen avdelningsdirektör. - Led Rådet t skydd f Sthlms skönhet sed 60. - Skr: Gripsholm under Vasatiden (drsavh 48), Gripsholm under den karolinska tiden (53), upps o skr i konst- o kulturhist ämnen. Gift 35 m Margareta Lindqvist f 05, dtr t underoff Jac L o Mathilda Edberg. - Barn: Börje f 39, Göran f 42, Håkan f 44.

Greta Lindqvists första hem på Bastugatan 24 på Södermalm där hon bodde blott någon månad. Foto: Holger Ellgaard, Wikipedia.

Tab. IV.

Carl Gustaf Wilhelm Steiof (son av Johan Wilhelm Steiof, Tab. II), född 29/10 1890 i Adolf Fredriks församling, Stockholms län, död 9/9 1966 i Högalids församling, Stockholms län. Spårvagnskonduktör, spårvagnsförare. Efter faderns död i Boston, U.S.A., växte S. upp tillsammans med modern, syskon och halvsyskon. Blev inneboende hos systern Margot på Bastugatan 24 tiden 1904. Var därefter tiden 24/6 1906 till 16/1 1907 skeppsgosse (no 222) vid Kungl. flottans 1:a skeppsgossekompani i Karlskrona under dess chef Gustaf Celsing. Han fick "avsked på målsmans begäran enl. skrifvelse. d. 10/1 1907". Åter i Stockholm bodde han åter på Bastugatan 24, nu som ensam hyresgäst. S. flyttade nu likt många i staden ett flertal gånger. Han blev som arbetskarl inneboende den 20/11 1911 hos biträdet Anna Olivia Eklund (1889-1950) och hennes utomäktenskapliga son Kurt Ragnar Oscar (1901-1991). Ännu nämnd som arbetskarl, flyttade S. 1914 in hos målaren Alfred Harald Petersson (1867-1932) och hans hustru, men flyttade därifrån 1916 och omnämndes därefter som "ensam" på tre olika adresser på Södermalm i Stockholm, ännu kallad arbetskarl, senare bageriarbetare och från 1919 spårvagnskonduktör och nämnd som sådan ännu 1950. Han blir senare enligt obestyrkta uppgifter spårvagnsförare och arbetade som sådan på spårvagnslinje 7 (Norrmalmstorg-Djurgården) i Stockholm till sin pension. Han tilldelades den 29/4 1954 St: Eriksmedaljen för lång och trogen tjänst. — Gift 13/12 1919 i Stockholms katolska församling med sockerarbeterska Agnes Fredrika Hellqvist, född 14/12 1893 i Funbo sn, Uppsala län, död 21/8 1969 i Högalids församling, Stockholms län, dotter av arbetaren Karl Oskar Hellqvist (1848-1895) och Mathilda Granqvist (1861-1928).

En av de spårvagnar (Motorvagn A1 76) som måhända Wilhelm Steiof framförde. Foto: Wikipedia.

S o n:

Georg Wilhelm Steiof, född 11/5 1924, faktor, död 25/11 2001. Tab. V

Tab. V.

Georg Wilhelm Steiof (son av Carl Gustaf Wilhelm Steiof, Tab. IV), född 11/5 1924 i Maria Magdalena församling, Stockholms län, död 25/11 2001 i Katarina församling, Stockholms län. Faktor. Sättarelärling på tryckeri Balder tidigast 1940, lärling och därefter typograf tidigast 1945 på tryckeri N.V. Tryck och värnplikt 1945-1946 på Bodens artilleriregemente A8. Nämnd som faktor (arbetsledare på ett tryckeri) 1960 och boktryckare 1970. Han var till stora delar under sitt yrkesverksamma liv knuten till firma Hj. Sundströms Boktryckeri och Bokförlag, Jansson & Eriksson på Södermalm i Stockholm. År 1966 blev han delägare i handelsbolaget under denna firma men utträdde som sådan 1976. S. skall senare tagit över firman som ägare. Han skall också haft en anställning hos Perry Norling AB och nämns i notiser i Dagens Nyheter åren 1979-1980. S. slöt den svenska grenen av släkten Steiof på svärdssidan. — Gift 30/4 1949 med kontoristen, sedermera kanslibiträdet och assistenten Elisif (Sif) Åhlander, född 30/7 1925 i Adolf Fredriks församling, Stockholms län, död 5/9 2013 i Katarina församling, dotter av handelsbiträdet Anders Helmer Åhlander (1895-1975) och Anna Eleonora Eugenia Hallström (1892-1984).

S o n:

Jan Vilhelm Steiof, född 7/10 1951 i Sundbybergs församling, Stockholms län, död 8/4 1968 i Täby församling, Stockholms län. Student. — Ogift.

Källor:

Kyrkoböckerna, Stockholms adresskalender (Stockholmskällan), RA SVAR (RA), Kugelberg tidningsurklipp 1888-1904, Digitaliserade dagstidningar (KB), DN.arkivet, SvD - Historiskt sidarkiv, Dödboken 7, 1860-2017, Rotemannen 3 (Sv. släktforskarförbund och Stadsarkivet -DVD), Digitaliserade Mantalsregistret för Stockholms stad 1901-1935 (Stadsarkivet), Stockholms gatunamn, Nils-Gustaf Stahre m fl, Stockholm 2005, Astrid Wiechmann, Håkan Westlund, Börje Westlund, Göran Westlund, www.ancestry.se, www.familysearch.org, www.arkivdigital.se, Vem är det? Svensk biografisk handbok 1962.