Sverige

Gustav Vasa

Vasasönerna

Stormaktstiden

Gustav II Adolf

Drottning Kristina

Karl X Gustav

Karl XI

Karl XII

Gustav Eriksson Vasa, som hållits som gisslan av danskarna i samband med kriget mot Sten Sture d.y., lyckas fly och med hjälp av ett lån från det mäktiga handelsförbundet Hansan resa ett uppror i Sverige mot unionskungen Kristian II av Oldenburg. Upproret startar i Dalarna, enligt traditionen avfärdar först dalkarlarna Gustavs förslag och han skidar till Norge för att undkomma sina danska förföljare, men hinns upp av några dalkarlar strax före gränsen. Det är till minne av den händelsen, som vasaloppet körs årligen första söndagen i mars.

Gustav Vasa har av många historiker räknats som den svenska nationalstatens grundare. Här är några hållpunkter beträffande hans regeringstid:

Han kröns till kung i Västerås 6 juni 1523

För att kunna betala igen det lån han fått av Hansan får han riksdagen Västerås att besluta om reformationen i Sverige 1527.

	det innebär att man överger den katolska tron för den luthersk-evangeliska, som vilar på Martin Luthers lära.
	Sveriges reformator blir Olaus Petri under vars ledning Bibeln översätts till svenska. Arbetet är klart 1541 och kallas Gustav Vasas Bibel.

Han organiserar Sverige med hjälp av ett fogdesystem. Dessa fogdar är direkt underställda kungen och ansvarar för att skatt kommer in från de olika landsändarna. Ett liknande fogdesystem hade redan använts under medeltiden. Gustav Vasa låter nu restaurera befintliga borgar och uppföra nya.

Till sin hjälp upprättar han ett kansli.

Han stärker den svenska centralmakten genom att slå ned en rad uppror, främst riktade mot det hårda skattetrycket.

det svåraste av dessa uppror leddes av smålänningen Nils Dacke

Efter Dackefejden förmår Gustav Vasa den svenska riksdagen i Västerås 1544 att omforma Sverige från ett valrike till ett arvrike, viket innebär att tronföljden går inom kungafamiljen.

När Gustav Vasa dör 1560 har han bringat ordning på Sveriges finanser och säkrat rikets gränser samt stärkt sin egen kungamakt väsentligt.

Vasasönerna

Tre söner kommer att efterträda Gustav Vasa:

Erik XIV (1560 - 1568)

	Sverige deltar i det nordiska sjuårskriget (1563-70) för att skaffa sig inflytande i de baltiska staterna och lyckas i Estland
	framstår som en renässansfurste, d.v.s. intresserar sig för bildning och kultur
	Kungen försöker göra sig oberoende av adeln och rådet. I samband med det och sinnesförvirring mördar han och låter avrätta representanter för ätten Sture
	Hans närmaste rådgivare är ofrälse och heter Jöran Persson
	Han gifter sig med en ofrälse - Karin Månsdotter
	Efter Sturemorden avsätts han och sätts i fängelse
	Han avlider i fängelset, enligt traditionen förgiftad av ärtsoppa.

Johan III (1568 - 1592)

	avsätter sin bror Erik efter Sturemorden
	gifter sig med Polens katolska drottning Katarina Jagellonica
	inför den så kallade Röda boken, som är en katolsk gudstjänstordning
	lämnar tronen i arv till sin son Sigismund, som tillika är polsk kung, vilket innebär att Sverige och Polen bildar personalunion (två länder med samma regent).

Karl IX (1604 - 1611)

	bekämpar sin brorson Sigismund
	styr Sverige som rikskansler under Sigismund 1592 - 1599
	besegrar Sigismund och får den svenska riksdagen att avsätta honom
	styr Sverige som rikskansler 1599 - 1604
	styr Sverige som kung 1604 - 1611

Stormaktstiden

Under denna period kommer Sverige genom många krig att utvidga sina gränser i en strävan att kontrollera handeln i Östersjön. Ett av dessa krig är

Det trettioåriga kriget (1618 - 1648)
som utspelar sig i det tysk-romerska riket och är en kamp mellan de nordliga protestantiska staterna å ena sidan, vars furstar försöker göra sig självständiga gentemot den katolske kejsaren i Wien, och de katolska staterna i södra delen av landet, som bistår kejsaren. Kriget har således såväl politiska som religiösa skäl.

Andra stater lägger sig i detta krig och stödjer de protestantiska upprorsstaterna för att därigenom bekämpa den tysk-romerske kejsaren. Sådana stater är:

	Det protestantiska Danmark, som dock snart måste ge upp
	Det katolska Frankrike, som ser det viktigare att bekämpa den tysk-romerske kejsaren än att stödja sina trosfränder i Tyskland
	Det protestantiska Sverige, som under ledning av sin kung Gustav II Adolf får stora framgångar och vid fredsslutet och vinner viktiga landområden.

Gustav II Adolf (1611 - 1632)
Sverige kom i mycket att förändras under Gustav II Adolfs regeringstid. Vid sin sida hade den unge kungen hela tiden den duglige lite äldre Axel Oxenstierna.

Organisation
För att kunna fylla på i de sinande förråden av manskap till de många krigen behövde centralmakten överblick över befolkningen. Det fick den med hjälp av den nyinrättade kyrkobokföringen, den första i sitt slag i världen. Kyrkoherden var i kungens tjänst och bokförde alla medborgare i socknarna, så att inga söner kunde glömmas bort. I regel sparades den äldste sonen för gårdens drift medan de andra fick bli krigsmat.

Gustav II Adolf fortsatte sin farfaders, Gustav Vasas, verk att organisera sitt rike. Tjänstemannakåren utökades och Svea och Åbo hovrätter inrättades. Ett problem var att utbildad och kompetent personal var en bristvara. Genom att låta unga adelsmän auskultera, arbeta vid sidan av, de verksamma juristerna och ämbetsmännen kunde man fylla de nyinrättade tjänsterna med kunnigt folk.

Den växande vapenindustrin var en god inkomstkälla för staten. Sverige var dåtidens ledande vapenexportör och köparna var många i en krigisk tid. Mellan 1655 och 1662 gick 8.800 kanoner på export och då skall man betänka att Sverige själv var en krigförande Nordeuropeisk stormakt.

Krig

	Freden i Knäred med Danmark 1613 Sverige erhöll mot en lösen av 1 miljard riksdaler (motsvarar ett värde av fyra årsskördar) en hamn på Västkusten. Gustav Adolf lät på ön Hisingen med hjälp av holländare uppföra staden Göteborg.
	Freden i Stolbova med Ryssland 1617 Sverige erövrar i och med den freden Kexholms län och Ingermanland längst in i Finska viken.
	Framgångar mot Polen som ger städer i Estland och Livland (norra Lettland)
	Kriget i Tyskland blir framgångsrikt bl. a. genom den stora segern vid Breitenfeldt, men vid slaget vid Lützen stupar Gustav II Adolf 6 november 1632

Drottning Kristina (1644 - 1654)
Gustav Adolf hade ingen son, så enda barnet, Kristina, blev svensk tronföljare. Tiden fram till hennes myndighetsdag, då hon fyllde tjugofem, styrdes Sverige av en förmyndarregering, ledd av Axel Oxenstierna. Sverige fortsatte med sina krigsaktioner i Tyskland med växlande framgång.

Kristina vantrivdes med sin situation och abdikerade, avsade sig tronen. Hon var en rikt begåvad person med ett stort kulturintresse, vilket bl.a. medförde att de svenska trupperna rövade hem mängder av kulturföremål till Sverige, t.ex. den så kallade Silverbibeln.

Karl X Gustav (1654 - 1660)
Kristina efterträddes av sin kusin, som trivdes bäst ute i fält. Efter ett fälttåg i Polen tog han sig över Tyskland och in i Danmark, för att försöka slutgiltigt besegra Sveriges konkurrent om kontrollen av Öresund, inloppet till Östersjön. Efter stora svenska framgångar avbröts kriget av att den svenska kungen dör. Två viktiga freder med Danmark fastställer bestående nya gränser för Sverige:

	Brömsebro 1645: Jämtland, Härjedalen, Gotland och Halland (på trettio år) samt Ösel
	Roskilde 1648: Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän (samt Trondheims län och Bornholm, som dock återlämnades två år senare, då kungen dog)

Karl XI (1672 - 1697)
Innan tronarvingen blev myndig styrdes Sverige ånyo av en förmyndarregering, nu ledd av Magnus Gabriel De la Gardie och under dessa år stärktes adelns ställning oerhört och detta stånd kom att ha ett inflytande över riket som det varken haft förr eller senare. När den unge kungen tog över styret hade han yttre fiender att försvara Sverige mot och adelns stora inflytande att bekämpa. Han kom att lyckas väl med båda dessa företag. De viktigaste förändringarna under hans regeringstid blev:

	Reduktionen, som innebar att en stor del av adelns gods drogs in till kronan. Detta kom att ändra ägoförhållandena väsentligt i Sverige. Före reduktionen ägde adeln 2/3 av landets jord, efter 1/3.
	Indelningsverket Bönderna slapp ifrån de betungande utskrivningarna till armén, mot att de åtog sig att avlöna en yrkessoldat, som tilldelades ett soldattorp. Dessa indelta soldater träffades sedan regelbundet och tränade rotevis, d.v.s de soldater som kom från angränsande områden tränade samman och lärde känna varandra. Genom detta system skaffade sig Sverige en slagkraftig armé, och uppvägde därmed i mycket den nackdel det innebar att vara glesbefolkat om man ville hävda sin stormaktsposition mot konkurrerande och folkrikare grannar. Från att ha varit böndernas överman förvandlades knekten till att bli deras dräng och tjänare.
	Skolordningen som innebar att skolundervisningen skulle vara enhetlig i hela landet.

Karl XI gjorde sig till enväldig, d.v.s. mot slutet av sin regeringstid kunde han fatta beslut utan att vända sig till rådet eller riksdagen. Detta styrelsesätt lämnade han i arv åt sin son.

Karl XII (1697 - 1718)
Kungen var inte ens femton år fyllda när hans far dog i magcancer och slottet Tre kronor brann ner. Många yttre fiender hotade det svenska stormaktsväldet, Danmark, Polen - Sachsen och Ryssland. Trots alla dåliga odds lyckade Karl XII till en början försvara Sveriges intressen framgångsrikt, mycket tack vara indelningsverket, men i längden gick det inte. Sin svåraste motståndare hade den svenska kungen i den ryske tsaren Peter den store, som på ett omvälvande sätt kom att förnya sitt land, och den svenska krigslyckan vände också på ett avgörande sätt i slaget vid Poltava 1709. När kungen blev skjuten under ett fälttåg till Norge 1718 föll också stormaktsväldet definitivt samman och en ny epok inleds. Vid freden i Nystad 1721 fick Sverige avträda alla sina provinser på andra sidan Östersjön.

Tillbaka till Tillbaka till Komvux Gotland