Det som du nu kommer att läsa är inget annat än en enkel berättelse om mitt bygge av en trike. Med denna berättelse försöker jag ge dig några råd på vägen mot en egenbyggd hoj. Läs inte bara det här, där är hur mycket som helst på internet. I slutet av detta dokument finns ytterligare länkar till fler som har byggt eget med deras tips och råd. Titta även på dem. Även på dem som har byggt 2-hjulingar. Vissa saker i det här dokumentet går nog bra att applicera på en tvåhjuling också men eftersom jag byggt en trehjuling så låter det som det gör. Du behöver t ex inte läsa om Ackermann för att bygga en tvåhjuling men du ska ta en titt på Bicycle Steering Geometry och An Introduction to Bicycle Geometry and Handling..
Jag har satt ihop en sida om styrgeometri för tadpoletrikes på svenska. Styrgeometri för trikes, tadpolestyle
Jag hoppas att den kan vara till hjälp.
Ack så tråkiga men så viktiga.
Hur ska den se ut?
Trikes finns i två utförande Tadpole eller Delta
Tadpole = 2 hjul fram 1 bak, delta = 1 hjul fram 2 bak. Var sort har
sina fördelar och nackdelar. Titta på olika cyklar och provkör
dem. Leta på internet, mail-listor, kolla föreningar. Gå
med i en förening (rekommenderas), och tjata medlemmarna döva
om styrgeometri, längd, bredd, storlek på hjulen, utväxlingar
och längden på vevarmarna (du bör få några
svar innan de blir helt döva). Till slut så har du bestämt
dig att "-Så här ska den se ut".
Leta reda på någon som redan har byggt en sådan trike
som du vill bygga och vill dela med sig av ritningar eller köp ritningar
av en trike tillverkare (kan bli dyrt). Fördelen med att välja
något någon annan redan gjort är att det redan är
testat (förhoppningsvis). Du slipper en massa fel.
Rita eget... Tja? I så fall ska du nog läsa mer än bara
detta dokument.
Bestäm allt om hur din hoj ska se ut, ha för utrustning,
innan du börjar bygga. Även den minsta ändring kan göra
ändringar på hela bygget som gör det omöjligt att
fortsätta om du ändrar på fel ställe. Bara till att
börja om.
Taskigt...
Något du bör tänka på är, var någonstans
ska jag ha cykeln? Bor på tredje våningen i ett hus utan hiss?
Villa? Du måste tänka på storlek, bredd, längd och
vikt. Du ska kunna bära din cykel. Den ska gå in genom en dörr.
Nerför en trappa genom en dörr. Mycket att tänka på.
För min egen del så hittade jag Rickey Horwitz ritningar
på internet (Thunderbolt Sports Recumbent Trike Build
Your Own Recumbent Trike).
En trike som han tillverkade och sålde för många år
sedan. Nu har han lagt ut ritningarna på internet för att de
ska bevaras. Hans nuvarande firma säljer bl a ritningar för en
uppdaterad version av samma hoj (Thunderbolt MK II Design
Considerations for the Thunderbolt Sports Recumbent Trike) för
ca 45 dollar och uppåt.
Efter att ha kollat en massa andra ställen så pratade jag
med en bekant om möjligheterna att bygga hojen. Skrev ut hela byggplanen
och visade. Efter en del prat och funderingar så började jag
bygga. Att visa ritningarna eller vad du nu har, för någon
annan, är en god idé. Någon som kan se fräscht på det. Se eventuella
fel och konstigheter.
Vad behövs?
Ett gott humör. Försök att behålla det.
Enormt (ENORMT) mycket tålamod.
Utrymme. Du måste kanske lämna bygget ett tag när inget
funkar eller du väntar på grejor.
Förstående sambo/maka/make (om du nu råkar ha en sådan
innan).
En stor slant, eller en massa småslantar.
En givarcykel, helst en MTB (inte nödvändigt men det hjälper).
Beroende på konstruktion och vad du tänker använda ifrån
den så kanske du behöver 2 stycken.
En regel man alltid bör följa.
Allting du anskaffar till din hoj ska du kunna köpa, reparera,
köpa reservdelar till, byta, i Sverige och helst i närmaste "Konsumbutik".
Om inte kommer du att få det svårt att underhålla din
hoj. Vissa delar är väldigt svåra att få tag på
i Sverige och då får man gå utomlands. Köp då
av en välrenommerad firma så att du kan få reservdelar
till det du köper.
Samtidigt är det säkert mycket som man kan använda men
som man normalt inte förknippar med en cykel. Använd fantasin.
Delar.
Bromsar:
Ett kapitel för sig. Om du ska bygga en snygg trike bör du
ha ensidigt upphängda framhjul och då funkar inte de vanliga
cykelbromsarna. Vad ska man då ha? Skivbromsar är snyggt och
ska fungera bra säger dom? Tja vi kollar... Måste ha ett nav och
sätta dem på, och bulten som håller navet måste
minst vara 12 mm tjock för att hålla i alla läge. Inte
många cykelnav som har axel för 12 mm. Vanlig cykel-axel är
8, 9 eller 10 mm. I så fall måste man borra upp axelhålet
och fräsa om lagerpassningen. Finns skivbromsnav att köpa för
ca 650:00 med 20 mm axelhål. Man får skaffa ett distansrör
för att kunna använda det (titta
här, även hjulupphängning).
Navbroms går kanske att beställa i Sverige. Har inte själv
hittat något ställe som säljer dem. Kostar i så fall
onödigt mycket. För att slippa hålla på med det så
kan man beställa färdiga nav gjorda för en trike. Ice
i England har t ex nav som de säljer till hemmabyggare (prova också
hos Leitra i Danmark, har hört
att det ska gå bra). Ice
har fortfarande Sachs bromsade nav för en billig peng (prislista).
De har själva gått över till skivbromsar och säljer
sitt eget nav för skivbromsar åt hemmabyggare. Kostar rätt
så mycket mer än de bromsade naven.
Finns andra tillverkare som säkert är villiga att sälja
nav till hemmabyggare. Har du gott om pengar så beställer du
hela hjul (nav, broms, fälg, ekrar hopsatt). Frakten blir då
mycket dyrare pga. att det blir ett skrymmande paket. Själv så
köpte jag Sachs Bromsade nav från Ice.
Bak räcker det med vanliga fälgbromsar men om du vill ha
skivbromsar bak så är det lättare än där fram.
Du måste också i Sverige ha en parkeringsbroms på
en trike (enligt lag: se under Cykel och sparkstötting Fordonskungörelsen
(1972:595))
Hjul och storlek på dem:
Fram är nog 406: or (20" se ISO
rim sizes och ETRTO/ISO to Inch)
bäst. Går att få tag på ett antal olika däck
(se Däcksstorlekar406 med
kvalitetsdäck), även i Sverige. Fälgar får oftast
beställas (om du nu inte skaffade allt färdigt). Går även
att använda 355 (18") hjul. Genast svårare med däck. Valet
är ditt.
Tillsammans
med mina Ice Sachs-nav
så köpte jag 406 fälgar från Araya och fick dem uppekrade
med vanliga ekrar. Däcken ett par billiga från Cykelringen
tills jag vet att allt fungerar.
Bak är en fråga om tycke och smak. Ett 406 hjul bak, lite
längre/lägre ram, låg sits så blir det en racer.
Utväxlingen får vara lite annorlunda med 406 bak istället
för ett 559 (26" MTB). Vad du väljer för bakhjul beror lite
på vad för givarcykel du har valt och vad du ska ha triken till.
Har du valt en MTB har du ett 559 på köpet. Jag valde ett sådant
till min hoj.
Det går bra att använda standardekrar även till framhjulen
på triken om du nu skulle vilja göra allt själv.
När det gäller hjulbygge kan du titta här: Building
Bicycle Wheels by Sheldon Brown
För att bestämma längden på ekrarna kan man använda
dessa excelark: spocalc.xls
Kommer ifrån: Spocalc,
by Damon Rinard. A free Excel spoke length calculator.
Okej. Du har bestämt vilka hjul du ska ha, vilka bromsar (navbromsar, fälgbromsar, skivbromsar).
Styrning:
Hur styrningen ska vara är mycket en smaksak. Över sätet
(Above seat steering = ASS) eller under sätet (under seat steering
= USS). Ta en titt på HPVS, faq. Ut och provkör föreningens
cyklar på något möte. Fråga om lov först ...
En sak är säker. Du måste lära dig hur styrgeometri
funkar och vad Ackermann är. Titta på dessa sidor.
Vad som följer efter du har bestämt hur du ska ha styrningen är hjulupphängningen. Ingen lätt sak. Vissa gör det hyfsat lätt för sig genom att använda ett par styrhuvud från ett par skrotade cyklar. Men man måste fortfarande ha vissa vinklar på dem när man ska fästa dem. Därför skulle du läsa allt det där tråkiga om styrning och Ackermann. Det går också att köpa vissa delar av, eller allt, till en hjulupphängning. Se länkarna.
Här skulle du kunna börja bygga men vi tittar på vad du mer behöver.
Drivningen:
Vevparti, klingor, trampor hör ju till nödvändigheterna.
Om du har en givarcykel kan du använda dig av dem som sitter på
den.
Det går att köpa vevpartiröret löst (t ex krank/kronrør
hos Du ligger som du har bygget).
Annars använder du dig av det som finns på givarcykeln, eventuellt
måste du ha två cyklar beroende på hur givarcykeln är
konstruerad. En annan sak är hur högt man sätter vevpartiet
i förhållande till sitsen (eller tvärtom). För högt
vevparti så blir blodcirkulationen lidande och man kan få domningar
i benen (kan man få ändå...), och man får svårt
att se framåt. På en racer måste vevpartiet sitta högt/låg
sits för luftmotståndet, men det är en avvägning som
du själv måste göra.
Stödhjul. Ja inte hjul för att stödja sig på utan
för att kedjan ska ha minst 1 stöd på vägen från
bakhjulet. Olika trehjulingar har olika lösningar. Hur du vill ha
det beror på vilken slags konstruktion din cykel har. Thunderbolten
har 2 stödhjul för kedjan. Vad jag använde var ett skateboardhjul
och ett inlineshjul.
Båda med ett spår ursvarvat i mitten och skateboardhjulet
även lite på ena sidan för att få en bättre
kedjegång.
Där är rätt mycket du kan använda till stödhjul
så använd det som fungerar för dig.
På
väg till bakhjulet räcker det med ett plaströr för
kallvatten (köpes lämpligast av en rörmokare eller t ex
av Lantmännen). Detta rör levereras ihoprullat så för
att kunna använda det behöver man räta ut det. Använd
en varmluftspistol och någon rundstav som du kör in i röret.
Värm rejält och låt det sen svalna med rundstaven kvar
i röret.
Växlar:
Efter plånbok och användning. Om du nu inte använder
dig av din givarcykels delar så är där väldigt många
alternativ. Förutom det vanliga med 7-10 klingor på baknavet
så kan du välja ett baknav med intern växel t ex shimanos
nexus 3, 4 eller 7 växlat. Sram har de välkända 3*7 och
DualDrive™
som är 3*8 och 3*9 dvs. 3 interna växlar (låg, 0 och hög)
med 7, 8 eller 9 klingor utvändigt. Ett annat fabrikat är Rohloff
ett nav med idag 14 interna växlar. Sturmey-Archer
är ett annat nav med interna växlar, 3, 5 eller 7 växlar
med eller utan broms etc.
Fram har man de vanliga alternativen med antingen 1, 2 eller 3 klingor.
Utöver det så finns det något som heter mountaindrive
och speeddrive båda från Schlumpf
innovations. De är ett vevparti med inbyggd låg- eller över-växel
som man kan koppla till eller från med ett tryck av hälen på
en knapp mitt i navet. Utöver alla dessa som man kan köpa, kan
man sedan sätta dit mellanväxlar istället för ett av
stödhjulen för kedjan.
Hur många växlar vill du ha?
Sits:
När det gäller sitsen har man 2 val. Nät-sits eller
"Hård sits".
Vilket du väljer beror på cykeln och din smak. Hård
sits kan man göra på många sätt, i plywood, glasfiber
eller aluminium. Hård sits bör ha någon stoppning också
för att inte bli för obekväm. Till detta kan man t ex använda
PORET.
Nät-sits kan göras av polypropylenväv, gamla bilbälten,
tvättlina eller någon annan stark väv. Använder man
väv så bör man ha en väv som inte kan sträckas.
Polypropylenväv är en sådan (kan köpas hos ScanCord
AB - Hemsida). Eftersom de ritningar jag byggde efter har en nät-sits
så använde jag polypropylenväv.
Det blir en hel del att sy på en sådan sits men inget som
är svårt. Väven behöver smältas i kanten för
att inte den ska repa upp sig. Där måste också sys på
ett brett kantband för att kunna sätta dit öglor. Det går
bra att själv sätta dit öglor. Till en nät-sits behövs
också en ram att hänga nätet på. Lite mer svetsarbete.
Rammaterial:
Materialet. Är du en hejare på att svetsa? Välj vad
du vill - crommolly, aluminium ...
Kan inte svetsa? ... Dags att ta reda på hur goda vänner du
har.
Kan men inte bra? Börja med vanligt bonnajärn. Rund ram –
Fyrkantig ram? Fyrkantig lätt att få raka skarvar etc. ... Runda
rör snyggast (smaksak). Helst bör du göra en jigg (slags
mall där man fäster bitarna innan man svetsar ihop dem, för
att få de vinklar man har bestämt) till alltihop. Väljer
du vanligt järnrör så tänk på vikten. Underdimensionera
inte rören bara för att du tycker att det blir för tungt.
Spelar inte så stor roll. Vikten i sig är inte så farligt.
2 kilo hit eller dit är ingenting så länge du kan lyfta
cykeln. Det är ändå bara vid acceleration som vikten spelar
störst roll. Ska du däremot göra en racer så måste
du tänka på vikten.
Bonnajärn kan du köpa för kilopris hos närmaste
skrotnicke/överskottslager. Ta t ex 2" rör, snyggt att bygga
med, eller kanske 1 ¾". Går också att köpa hos
de firmor som gör avgasrör. Kostar ca 80 – 150 spänn för
1 – 2 meter. Skrotnicke - 5 meter ca 150 spänn.
Börja Bygga:
Jag berättar inte varenda liten detalj jag har gjort utan försöker
ta de saker som jag kan ge ett tips om, som man kanske inte tänker
på normalt.
Beroende på givarcykelns konstruktion kanske du får ha
två givarcyklar. Tänk noggrant igenom det du ska gör innan
du börjar. Mät avstånd och vinklar. Du behöver också
tänka på alla smådetaljer som du ska ha med så att
du får fäste för dem. T ex skärmar, pakethållare,
dryckesflaska/flaskor, belysning, reflexer, varningsvimpel, cykeldator,
fäste för eventuella lås, fäste för bakbroms
etc. Fäste för frambroms. Tänk till ordentligt.
Mitt ramrör är böjt upp mot vevpartiet.
För att få det gjort gick jag till en firma som monterade
avgassystem och frågade om de kunde böja mitt 1 meters rör
på mitten i en viss vinkel. Inga problem alls. Kostade 50 kronor.
För att skarva ihop bakröret med framröret fick jag ha ett
rör som passade invändigt i 2" röret.
Ett par hål i de grövre rören för att kunna fästa
ihop dem plus att man kontrollerar att de ligger i linje med varandra innan
man punktar ihop dem.
Mina ramrör ut till hjulen lutar så förutom att slipa ner 2 ändar så att de passade mot centrala ramröret måste någon form av jigg göras. Här är det bra att ha framhjulen färdiga att mäta efter, så att det inte blir helt fel. Ett litet program för att få en pappmall som man kan slipa efter för att få rören att passa ihop är tubemiter (by Giles Puckett). Text fil för programmet.
För
att kunna tolerera lite fel vid svetsningen och för att kunna justera
cambervinkeln så sitter mina styrleder på länköron.
Dom i sin tur sitter på ett plattjärn längst ute på
rören för hjulen. Få till den vinkeln är rätt
knepigt. Ta det lugnt och använd gradskiva, vinkelhake och vattenpass.
Du måste ha en castervinkel också. Lite beroende på vad
du ska ha hojen till (racing, touring etc.), så bör man ha en
castervinkel anpassad efter vad du ska använda hojen till. På
min trike är den 12 grader. Här gäller det att kunna sin
styrgeometri.
När du skär lös vevpartiet från givarcykeln så
lämna kvar minst 1,5 dm rör över där växeln ska
sitta. Du behöver någonstans att sätta
belysning, reflex, dator och dryckesflaska. Du ska kanske sätta större
kuggkransar i framtiden. Då måste du kunna flytta upp växeln.
Till vevpartiet ska du ha ett klämfäste för att kunna
spänna det. Det kan du gör på ett par olika sätt.
Jag har gjort så här.
Något
du bör ha beroende på konstruktionen på din hoj är
förstärkningar för ramröret/vevpartiet. Där blir
en enorm kraft på ramröret när man trampar. Sitter då
vevpartiet bara fast på en ställe så vrider sig hela ramröret
i takt med dina tramptag (mest vid kraftiga tramptag)
Styrlederna är det bäst om man kan få frästa i
aluminium. Går att köpa dem hos t ex Disc
Brake Steering Knuckles. Fler under länkar.
Det kunde inte jag så jag gjorde det bästa av det. Detta blev
slutresultatet.
Om du gör egna så försök få hjulaxelfästet
så nära rotationspunkten som möjligt. Absolut inte framför
den, men kanske 1 – 2 cm bakom max.
När det gäller styrningen vill jag inte rekommendera något
speciellt utan du får ta reda på vad som bäst passar till
din hoj om du nu inte bygger efter en ritning. På min trike skulle
det vara en sak men blev något annat. Det fungerar ändå.
Vad jag däremot kan säga är hur du får en steglös
inställning för styrningen utan att det ska kosta skjortan. Beroende
på hur du konstruerar din hoj så har du 4 eller fler vinkellänkar
(kulleder). I vanliga fall hittar du bara högergängade sådana
i butikerna. Men för att kunna justera steglöst måste du
ha en höger och en vänster vinkellänk (sådana beställer
du från Eugen Wiberger AB - Maskindetaljer
se Vinkellänk
DIN71802), m8 duger bra. För att få steglös justering
behöver du köpa vantskruv i samma dimension, finns i olika utförande,
välj en galvad. Du behöver också en gängad stång.
Du tar vantskruven och tar bort den höger gängade öglan/gaffeln.
Du sågar av bara precis öglan/
gaffeln
på den vänstergängade delen. På den skruvar du fast
den vänstergängade vinkellänken. Spänn den. Den vänster
gängade låsmuttern sitter mot vantskruvsmitten. På andra
sidan vantskruven sätter du den gängade stången med låsmutter,
i andra ändan av den gängade stången den högergängade
vinkellänken. Spänn den. Du anpassar naturligtvis den gängade
stången i längd så att det passar till din hoj. Nu kan
du genom att lossa låsmuttrarna och skruva på vantskruvsmitten
ändra steglöst toe-in och att styret blir centrerat. Du behöver
egentligen bara en låsmutter t ex den högergängade. Vill
man kan man klä den gängade stången med krympplast, finns
i olika färger, finns med klister invändigt för rostskyddets
skull.
Oavsett var du håller till med ditt bygge så behöver
du rostskydda den. Ja även under bygget. Använd en bra grundfärg/rostskyddsfärg.
Spelar ingen roll om den ska penselstrykas eller sprayas. Kolla torktiden
bara.
När du nu har svetsat färdigt på ett ställe så
ta och slipa ner svetsskarven som sticker upp. Vänta inte med det
till sist. Då kanske du inte kommer åt. När en del är
färdigslipad, ta då och spackla skarven med plastic padding.
Grundmåla. Slipa. Spackla. Slipa. Grunda. Detta tills du har fått
en yta som är snygg. Om du tar och tittar på många nya
cyklar så är inte svetsskarvarna slipade. Ser inte så
snyggt ut.Om du nu ska göra något – gör det bra.
För specifikationerna gå hit: Specifikationer
För fler bilder på min trike se: Bildserie
Om inte dessa räcker till så rekomenderar jag de här
Links.
Och om du tycker att inte heller dessa räcker, varför inte prova google sök
Författare: Göran Nicklasson
