 |
|
|
|
|
Släkten Luckav Patrik Andersson Släkten, som härstammar från England, kan på fädernet ledas tillbaka till 1700-talets början. En gren flyttade med grosshandlaren Percy Luck (1844-1915) under 1870-talet till Sverige vars gren sedan 1981 ej ägt representation i vårt land men fortlever i Afrika där flera medlemmar ägnat sig åt konstnärlig verksamhet. Kan jag kopiera text? Ja, det går utmärkt, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, samt en länk till densamma. Kontakt Tab I. George Luck, född 1727, död 1771. — Gift med Sarah NN. S o n: Thomas Luck, född 1765, död 1857. — Gift med Susanna Thomas, död 1809. S o n: Charles Luck, född 1802 i Middlesex, London, England, Storbritannien, död efter 1861. Präst (Reverend). — Gift med Caroline Cardale Pyne, född 22/11 1814 i London, England, död 16/4 1907 i Cannes, Gard, Occitanie, Frankrike, dotter av Thomas Pyne (1773-1851) och Anne Rivington (1770-1858). Hennes föräldrar flyttade till NYC. S o n: Percy
Frère Luck, född 14/2 1844 i Brighton, Sussex,
England, död 22/12 1915 i Fresta sn, Stockholms län. Grosshandlare,
verkställande direktör. L. mottog livsavgörande intryck från sin uppväxt i ett engelskt prästhem och rönte påverkan av modern, som ända till sin död vid hög ålder ägnade sig åt filantropisk verksamhet, framför allt bland valdenserna. Efter skolgång vid Eton College förberedde sig L för affärsbanan genom studieresor på kontinenten, innan han anställdes vid Englands största trävarubolag. Som dess representant kom han småningom till Sverige och Sundsvall, där han knöt kontakt med sågverksägaren och trävarugrosshandlaren Nils Wikström, vars dotter blev hans hustru. 1874
startade L. i Stockholm eget företag i trävarubranschen. Då han under
sina resor bjöd sina affärsvänner på äkta engelskt te, som då ännu
inte stod att uppbringa på den svenska marknaden, uppmanade de honom
att införskaffa sådant. Detta blev närmaste anledningen till att han
följande år öppnade den s. k. Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan
i Stockholm. Sortimentet utvidgades att omfatta även kaffe från eget
rosteri 1879, konserver, kex (70 sorter), marmelad och karameller.
Affärerna lyckades väl, och han upphörde med trävaruhandeln. Tillsammans
med landsmännen John Trotter och S H Gladstone bildade L. 1880 ett
handelsbolag med kontor i London. Butiken flyttades till större lokaler
i Svenska läkaresällskapets hus vid Gamla Kungsholmsbrogatan 19 (sedermera
Jakobsgatan 19). På skylten stod "Britiska magasinet och Oriental
Tea Depot". Till en början salufördes här en brokig provkarta även på andra engelska produkter som apoteksartiklar, tyger, sportredskap och toalettillbehör, men snart nog koncentrerades försäljningen till de ursprungliga kolonialvarorna. Företaget ombildades efter kompanjonernas utträde till Percy F Luck & Co handelsab 1890 med 300 000 kr i grundkapital. Samtidigt startades fabrikation i egen regi for förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, konserver av grönsaker från egna odlingar i Stockholms grannskap, köttsoppor, safter, sylter, geléer m. m.
Redan 1882 hade den första filialen öppnats i Stockholm (Sturegatan 8) och även i Sundsvall. Under de följande årtiondena fram till och strax efter L:s död expanderade firman i snabb takt: 15 filialer i Stockholm (1882–1925) och filialer i Örebro 1885, Gävle 1897, Uppsala 1899, Karlskrona och Jönköping 1915. Under åren 1920-1921 moderniserades firmans kafferosterier samt choklad- och konservfabrikerna genom ombyggnad och anskaffning av moderna maskiner. Kafferosteriet moderniserades ytterligare under år 1928, då Huntley Manufacturing Companys, U. S. A., världsberömda patenterade kafferostnings- och rensningsmaskiner installerades. År 1946 uppgick firman i Ab. Förenade livsmedelsaffärer. Det var till en början svårt för L som utlänning att etablera sig på den svenska marknaden, men han visade tidigt prov på smidig anpassning och djärv framsynthet. Tack vare sina förbindelser med välkända utländska firmor kunde han som den förste introducera nya artiklar (bla bananer i början av 1890-talet). Han tillämpade kontant försäljning. Lokaler för kontor, fabrik och lager centraliserades 1903 inom samma av firman ägda fastighet i hörnhuset Tegnérgatan 20 B–Saltmätargatan 8. Han var även före sin tid, när han anförtrodde ledande befattningar på olika nivåer inom firman åt kvinnliga befattningshavare. L var en i bästa mening patriarkalisk natur, som ådagalade personligt intresse för de anställdas privata förhållanden.
Vid 1890-talets början hade L köpt en sommarbostad i byn Hoberg vid sjön Torrön i nordvästra Jämtland, där naturen påminde honom om Skottland. Han lät införskaffa skotska får för att genom fåravel ge ortsbefolkningen en ny inkomstkälla. Ullen sändes till beredning i Nälden i landskapets södra del, men försöket slog inte väl ut. Som ivrig jägare introducerade han ripjakt med engelskajakthundar av setterras och fällde även en och annan älg. Till hans vänner hörde bl a Johan Tirén och Carl G Laurin. På lediga stunder målade han landskap i naivistisk stil. Hans förmögenhet uppgick vid hans död till 371 177 kronor (ca 18 miljoner kronor 2024), vilken fördelades på hans hustru och deras gemensamma barn. — Gift 25/6 1874 med Wendela Carolina Hildur Evangelina Wikström, född 4/6 1854 i Östersunds församling, Jämtlands län, död 1/7 1921 i Adolf Fredriks församling, Stockholms län, dotter av grosshandlaren och sågverksägaren Nils Wikström (1813-1883) och Emelie Helena Hallström (1815-1873). B a r n: Charles Cardale Luck, född 26/5 1875, verkställande direktör, död 16/7 1954, se Tab. II
Luck studerade konst för Ottilia Adelborg och Caleb Althin omkring 1900 och fortsatte därefter konststudierna i England 1903-1904. Som illustratör illustrerade hon bland annat Anna Maria Roos Ratty, Tatty och Ratty-Tatty 1906. Hennes konst består av figurer och landskap samt kopior av andra mästares verk. Efter giftermålet med Legard 1905 bodde paret delvis i England, där två av barnen föddes 1906 och 1911, men mestadels i Sverige där andra sonen föddes 1907. I Sverige befann de sig med säkerhet 1907 samt i Halmstad 1913-1915 och i Stockholm 1915-1920. Sistnämnde år flyttade familjen till London där Legard avled redan året därpå. L. fortsatte efter makens död att illustrera livet ut även om omfattningen inte längre var särskilt stor. Maken kom från en yngre gren av en sedan länge etablerad adelsfamilj i North Yorkshire (adlad 1660). Familjen hade varit lojala tjänare till kronan sedan inbördeskriget och hans far, farfar och farfarsfar var alla officerare, antingen i den brittiska armén - och Storbritanniens indiska armé - eller, eftersom familjen bodde nära Scarborough, i den brittiska flottan. Andolies äldsta son, Charles Percy Digby Legard (1906-1980), föddes i Kingsleigh, England men tillbringade större delen av sin barndom i Sverige, där han utvecklade sin oengelska expertis inom skidåkning och andra nordiska sporter. Percy Legard blev brittisk mästare i backhoppning i St. Moritz i januari 1929. Legard blev en av de tre första brittiska männen att hoppa 50 m tillsammans med Guy Nixon och Colin Wyatt. Dessa tre män ansågs vara tillräckligt skickliga konkurrenter för att representera Storbritannien i världsmästerskapen 1931 i Oberhof i Thüringen i Tyskland. 73 man deltog i tävlingen men endast 47 fullföljde tävlingarna, bland vilka var Legard, på 43:e plats. Legard deltog i världsmästerskapen 1934, som hölls i Sollefteå i Sverige. Fältet bestod av 71 man, men denna gång hade Legard mindre framgångar och kom 65:a totalt. Han deltog i både sommarolympiaderna 1932 och 1936 (modern femkamp) samt vinterolympiaden 1936 (nordisk kombination). Han var även officer i den brittiska armén, ingick i en grupp kommandosoldater, blev som överstelöjtnant chef för den 4:e kommandogruppen vilken deltog framgångsrikt i Normandie under Lagards efterträdare Simon Fraser, Lord Lovat. — Gift 2/8 1905 med f.d. löjtnanten (utnämnd 1901) i engelska flottan George Percy Digby Legard, född 15/8 1879 S:t Nicholas församling, Scarborough, North Yorkshire, England, död 14/2 1921 i Cheltenham, Cloucestershire, England, son av översten Sir James Digby Legard (1846-1935) och Julia Helen Arkwright (1850-1950). Nilsalie
Frederica Luck, född 25/11 1878 i S:ta Clara församling,
Stockholms län, död 8/4 1972 i S:t Görans församling,
Stockholms län. — Gift 2/8 1905 med
ingenjören Henning Hallencreutz, född 29/3 1872 i
Ystads garnisonsförsamling, Malmöhus län, död 3/6 1935 i Danderyds
sn, Hildur
Caroline Luck, född 11/1 1881 i S:ta Clara församling,
Stockholms län, död 8/2 1981 i Farsta församling, Stockholms
län. Levde på eget kapital genom arv. Bodde på Karlbergsvägen 42 där hon hade två hembiträden hos sig. — Ogift och barnlös. Tab II. Charles Cardale Luck (son av Percy Frère Luck, Tab. I), född 26/5 1875 i S:ta Clara församling, Stockholms län, död 16/7 1954 i Soy, Kenya, Östafrika. Grosshandlare, verkställande direktör, plantageägare och konstnär.
Luck efterträdde 1915 sin avlidne fader som verkställande direktör för Percy F. Luck & Co H. A. B. men avgick redan 1919 (eller 1920) då han utvandrade (via London) till Kenya (fram till 1920 Brittiska Östafrika) i Östafrika. Här intresserade han sig för kaffeodling i större skala. Han ägde flera egendomar på vilka, förutom kaffe, odlades majs. Den till omfattning största verksamheten emellertid låg i boskapsskötsel med kreatur och hästar. Särskilt intresse visade han den fullblodiga hästaveln och deltog med stort intresse i de kapplöpningar som anordnades i städerna, till vilken den i Nairobi torde vara den mest bekanta. Blev senare ordförande i Kenya Arts & Crafts Society samt ägnade sig åt antropologiska undersökningar (skänkte mångtaliga objekt till Etnografiska museet i Stockholm) samt språkvetenskaplig och religionshistorisk forskning. År 1926 utgav han sina teorier om Masaai-befolkningens ursprung i boken The Origin of the Maasai and Kindred African Tribes and of Borneon Tribes. De som besökte honom, nordbor såväl som andra, mottogs alltid med stor gästfrihet. Vid ett tilfälle lånade han ut sin bil under ett par månader till några svenskar på resa i Kenya. — Gift 2/2 1910 i Littleham, England med konstnären Cicely Maud Jesse, född 25/11 1889 i Mylor Bridge, Cornwall Unitary Authority, Cornwall, England, död 7/2 1954 i Soy, Kenya, Östafrika (annan uppgift Kitale, Trans Nzoia, Kenya), dotter av William Jesse (1838-1907) och Florence Emily Sophia Prescott (1850-1908). Hustrun beskrevs i boken A Painter: Laureate Lamorna Birch and His Circle (Austin Wormleighton, Samuel John Lamorna Birch, University of Virginia, Sansom & Company, 1995, sid 98) "she was a big girl with soft fair hair, sweet small blue eyes and a curly red mouth". B a r n: Georg Tomas (Tom) Axel Luck, född 3/5 1911, godsägare, död 1997 i Pietermaritzburg, Sydafrika, se Tab. III Rolf Cardale Luck, född 28/12 1912 St Thomas församling, Devon, England, död 28/10 1944 i Burma. Flygofficer. Utbildad till pilot i det brittiska flygvapnet. Avancerade till löjtnant och placerades i Royal Air Force Volunteer Reserve. Försvann tillsammans med åtta man efter ett rekogniseringsuppdrag i Bengaliska viken. — Ogift och barnlös. Cecil Percy Luck, född 16/4 1917, professor, död 18/7 2008, se Tab. IV Andolie
Sophia Luck, född 2/10 1920 i Nakuru, Kenya, Östafrika
(Gwonongwern Lumbwa enligt födelsenotis i SvD 1920, nr 271, 7/10,
sid
2/16), död 27/2 2004 i London, Storlondon, England. Lärare. L.
arbetade som lärare i Kenya och senare i England. Under slutet
av 50-talet till början av 60-talet var hon anställd som
hemlärare hos en familj Reddaway i London. År 1991 besökte hon en vän som var inlagd på Colney Hatch mentalsjukhus i London och förfärades över den tråkiga huvudkorridorens fantasilöshet. Hon fick tillåtelse att måla huvudparten av korridorens längd med bilder vars uppslag kom från patienterna själva såväl som anställda. — Ogift och barnlös. Georg Tomas (Tom) Axel Luck (son av Charles Cardale Luck, Tab. II), född 3/5 1911 i Danderyd sn, Stockholms län, död 1997 i Pietermaritzburg, Sydafrika. Godsägare. Utbildad på Kenton College; 1924 på Bradfield. En av de ursprungliga 500-männen i Kenya Regt. 1937. — Gift 1:o med Patricia Joan Thomson, född 16/3 1916 i Southsea, Portsmouth, England, död 9/6 2003 i Dover, Kent, England, dotter bonden (farmer) i Kenya John Bathurst Thomson (1889-1949) och bonden (farmer) Elisa Mary Thwaytes (1886-1973). Skilsmässa. 2:o 1946 med Daphne NN. B a r n: 1.
Cicely Alice Luck, född 10/11 1938 i Kitale, Trans
Nzoia, Kenya, död 16/2 2015 i Wales. Konstnär.
Utbildad vid Loreto Convent Msongariskolan i Nairobi. Reste 1957 till England för att studera vid Hornsey College of Art, hennes arvoden och traktamenten täcktes av en moster Gilly, en av hennes mors två systrar som var rektor och full av uppmuntran. Efter fem år på Hornsey började hon på Slade School of Fine Art. Från Slade fortsatte hon att undervisa vid en gymnasieskola i Victoria, London och sedan vid ett läroverk i Hertfordshire. Alice tog sedan en tjänst som ansvarig för konstavdelningen på en ny skola i Hertfordshire där hon började undervisa i keramik och gick en lärarutbildning i keramik i London. Alice började sälja sina skapelser på Hemel Hempstead Market och hade en utställning på konstcentret i Hemel Hempstead Town Hall. Efter att ha separerat från sin man kom hon 1982 till Suffolk och köpte en gård nära Beccles och byggde en ateljé i trädgården. Omkring 1984 var Alice en av grundarna av CraftCo, en butik och galleri på Southwold High Street, som drevs som ett kooperativ av hantverkare för att ställa ut och sälja sina verk. Alice hämtade sin konstinspiration från sin barndomsuppväxt i Afrika och konsten och mytologin från hela världen och naturen som omger hennes hem i Halesworth. Alice Palser skapade figurativ skulptur i form av fristående figurer, väggmonterade ansikten och fontäner, skapade i keramik och sedan gjutna i harts; dessa skulpturer är individuellt färdiggjorda i brons, järn och naturliga ytbehandlingar. Alice målade också en rad akvareller och oljemålningar och har ställt ut flitigt i Storbritannien och Europa. Alice flyttade till Wales och delade sitt hem med dottern Elissa Palser (även hon keramiker), med en ateljé i en ombyggd lada. — Gift 1959 med konstnären Richard C W Palser, född 1938 i Hackney, London, Storlondon, England, son av NN Palser och NN Maddon. 1. John Henry Cardale Luck, född 15/5 1940 i Kitale, Trans Nzoia, Kenya, 7/11 2012 troligen i Hemel, Hempstead, England. 1. Christine Luck, född omkring 1942. — Gift NN Briscoe. 1. Guy Luck, född omkring 1944. Cecil
Percy Luck (son av Charles Cardale Luck, Tab.
II),
född 16/4 1917 i Engelbrekts församling, Stockholms län,
död 18/7 2008 i Johannesburg, Gauteng, Sydafrika. Professor. Född i Sverige flyttade Luck med sin familj till Kenya 1921. Han återvände till Sverige vid 12 års ålder som lärling hos en smed och snickare, fick svensk studentexamen och kom sedan till Wits (universitetet Witwatersrand i Johannesburg, Sydafrika) för att studera medicin, därefter specialiserade han sig på fysiologi. År 1945 fick han en plats på den nya förmedicinska kursen i fysiologi vid Fort Hare Universitet i Alice, Sydafrika (som fram till 1959 var en central plats för utbilning av svarta söder om Sahara). Tilldelades 1953 ett stipendium för studier vid institutionen för fysiologi vid University College London. Tre år senare tillträdde han ordförandeskapet för fysiologi vid Makerere University Medical School i Uganda. Här blev han allt mer engagerad i djurens fysiologi inte minst mot bakgrund av att stora viltparker i västra Uganda höll på att etableras och det krävdes en effektivare metod att bedöva viltet för bl a forskning. Luck etablerade ett forskarlag som genomförde experiment inom detta område som kulminerade i användningen av bedövningsmedlet M99 och dess motgift som blev ett genombrott för att kunna bedöva stora djur på ett bättre sätt. På 1950-talet utvecklade Luck sin vision för ett mobilt fältlaboratorium, det första i sitt slag i Östafrika, som lockade forskare från USA, Skandinavien, Tyskland och Storbritannien. I slutet av 1960-talet tillträdde han ordförandeskapet i fysiologi vid Wits Medical School. Han flyttade senare till Wits Dental School, där det fanns mer utrymme för den djurforskning han verkligen saknade. Här bedrev han studier på fruktfladdermöss; han höll ett rum fullt av dem på sin avdelning! Så entusiastisk var han att fem doktorander producerades på hans avdelning i studiet av dessa djurs unika metabolism. Luck behöll sin intresse för snickeri och smidesarbete under hela sitt liv. Han gick i pension vid 60 års ålder och startade en smedja och snickarbod från vilken han tillverkade dörrar, balustrader och portar. Han etablerade en snickeriskola och tog lärlingar i smidesarbete. Han var verksam i sin smedja fram till 80 års ålder och arbetade fortfarande med koppar vid 85 års ålder. Ända till slutet av sitt liv förblev han en lärare, alltid villig att dela sin kunskap och entusiasm med alla som verkligen ville lära sig (beartbetad text från WitsReview, vol 6, oktober 2008, sid 59-60). — Gift 20/12 1945 med Anne Elizabeth Elmer. B a r n:
Hennes magisteravhandling, The Fairytale as paradigm of inner transformation: a comparative study of European and African tales (University of Pretoria 1996), handlar om den rika folkloristiska kulturen i Sydafrika som har gått förlorad för många av dess barn under en period av snabb kulturell förändring. Sedan en ung ålder var Cecily uppsluppen av fantasyskrivande påverkad av verk av Grimms, Andrew Lang, George Mc Donals, C.S. Lewis, Tolkien, Roger Lancelyn Green, Padraic Colum och Roemary Sutcliffe och andra. Hon skulle vilja se uppkomsten av fantasylitteratur som är verkligt afrikansk i sin miljö för Afrikas barn. Hon har bidragit till seminarier och konferenser om ämnen som "Svarta barn behöver böcker". L. skriver på engelska och många av hennes böcker är översatta till andra sydafrikanska språk, inklusive afrikaans, nordsotho, sydsoto, tsonga, venda och zulu. På fritiden ägnar hon sig åt trädgårdsarbete, vandring och musik. På hennes profil på Linkedin står: My formative years were spent mostly in Kenya and Uganda where my father taught at Makerere University and my mother wrote 2 books on early mission history. My father also got together the team that pioneered the use of tranquilizers on elephant, hippo and rhino, culminating in the use of M99 in the 1960s. I inherited from my grandfather a fascination with the anthropology of East African tribes. When we had to leave Uganda, owing to political unrest, my father came to Wits University in Johannesburg, South Africa. I studied at Wits and did an Honours degree in English. After I married I began to write stories for children set in East Africa, to assuage homesickness and celebrate a world my own children might never see. I soon realized that indigenous urban children in South Africa were losing their valuable heritage of stories and set out to supply the fantasy tales that all children need. I also discovered that many teachers in the old DET schools despised their own cultural heritage as backward, so I completed a Master's degree at Pretoria University to prove how valuable indigenous tales are to the emotional development of children. In later years I have concentrated more on writing fantasy for the young adult market.
— Gift med författaren Abraham Stephanus (Ampie) van Straten, född 30/10 1937 i Maclear, Nordöstra kapprovinsen, död 29/4 1997 i Pretoria, Gauteng, Sydafrika. Hennes make var en mycket känd författare. Rolf Leslie Luck, född 1949 i Alice, Östra kapprovinsen, Sydafrika. Peter Cardale Luck, född 1954 i St Pancras församling, London, England.
Kyrkoböckerna,
Sveriges dödbok 1860-2017, Sveriges befolkning 1970, www.arkivdigital.se,
Rotemannen 3, SBL, Till
sidans topp | Till
startsidan | Senast
uppdaterad 2024 01 27
|
Andolie
Susannah Luck, född 14/6 1876 i S:ta Clara församling,
Stockholms län, död 1/1 1955 i Malton, Yorkshire, England.
Bildkonstnär och kopist.
Stockholms
län, son av ryttmästaren Fredrik Anders Lorens Ståhle Hallencreutz
(1838-1904) och Emelie Elisabet Dickson (1847-1933). Hennes make Henning
Hallencreutz (se bild till vänster) ägde nära
släktband via sin mor med den förmögna släkten
Dickson. Han genomgick tekniska elementarskolan i Malmö, utexaminerad
1891, tekniska högskolan i Charlottenburg 1891-1893, praktiserade
1894-1900 vid svenska och tyska (bl a knappt två år i
Augsburg) verkstäder. Vid återkomsten till Sverige 1900
vann han anställning som förste ingenjör vid A. B.
Diesels motorer (senare del av Atlas Copco). Efter giftermålet
1905 inträdde han 1906 i svärfaderns firma som dess kassadirektör.
År 1919 efterträdde han sin svåger Cardale
Luck (se 
Efter
studier i Beskowska skolan kom han 1892 in i sin faders firma där
han var verksam (åtminstone titulerad) som direktör. Förkovrade
sig bl a genom en resa till NYC 1902. L. avgick från styrelsen
i firman 1909 och ägnade sig allt mer åt sin konstnärlig
verksamhet. Senare kom han att studera konst för Johan Tirén och för
Axel Tallberg vid Konstakademiens etsarskola samt för Stanhope Forbes
i Newlyn, Cornwall (Cornwall art movement) och under studieresor till
Frankrike (1912). Till Norge reste han med hustrun för att med
henne utveckla deras respektive konstnärliga ådror. Med
sina etsningar medverkade han i den Baltiska utställningen 1914, i
Grafiska sällskapets retrospektiva utställning på Konstakademien 1911-1912
samt i en internationell grafikutställning i Leipzig 1914. Han målade
även i olja.
Cicely
Anne Luck, född 6/3 1947 i Fort Hare, Östra kapprovinsen,
Sydafrika. Barnboksförfattare.
Hon tillbringade sina uppväxt mestadels i Kenya och i Uganda
där hennes far var kopplad till Makerere University. Hennes familjs
afrikanska rötter såväl som hennes farfars antropologiska undersökningar
i Kenya på 1920-talet gav henne en fascination för afrikansk folklore
och mytologi som återspeglas i hennes författarskap och hennes forskning.