Släktbiografier

av Patrik Andersson

Nedan presenteras släktbiografier över några av de släkter som finns bland mina anor men även annan släkt. Den form som biografierna äger är den man finner i t ex Svenskt biografiskt lexikon och Nordisk familjebok och får ses som ett bidrag till dessa verk förutom det värdet de har för släktforskaren.

Materialet är egenhändigt framforskat och sammanställt om inte annat anges. Källorna anges i slutet av varje biografi.

Kontakt

Har du frågor eller funderingar kring materialet så skriv till: starpatrik[snabel-a]yahoo.se'

Kan jag kopiera bilder och text?

Ja, det går utmärkt, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, samt en länk till densamma.

Birke, släkter

Under 1900-talets första hälft uppstod utan inbördes släktskap flera släkter med namnet Birke.

Ordet Birke finns i fornsvenskan och betyder "Björkskog" (se tyska ordet Birken).

För att hålla isär de olika släkterna kommer, där en enskild person upptar namnet, stiftarens födelseförsamling tilläggas namnet Birke , t ex Birke från Frötuna. Om flera medlemmar i en släkt upptar namnet, även i olika generationer, tilläggs den för dessa tidigast gemensamma stamfaders födelseförsamling till släktnamnet, t ex Birke från Gistad.

Birke från Gistad

I Östergötland uppstod släkten Birke från Gistad. Banvaktaren Karl Gustaf Pettersson (1849-1926) var far till grosshandlaren och riks- och landstings-politikern (h) Emanuel Pettersson B. (1893-1965), som upptog namnet och som bl a spelade en betydande roll i byggandet av Salemstaden. Hans son, med vilken släkten utslocknade på svärssidan, professor Gunnar B. (1920-2004), var en betydande kraft i planeringen av sjukvården i Stockholm under 60-talet, framstående inom ämnesomsättnings-forskningen samt chefläkare för Huddinge sjukhus 1973-1984. Den sistnämndas kusin, direktör Olof "Olle" Pettersson B. (1912-1975), upptog tillika släktnamnet Birke, men slöt själv sin gren.

Källor: Kyrkoböckerna, Sveriges dödbok 1901-2013, Sveriges befolkning 1970, Rotemannen 3, SBL, Vem är vem, Stor-Stockholm, 1962, Ortnamn i Östergötlands län, del II, Gösta Franzén, Lund 1982, Svd historiskt sidarkiv, DN.arkivet, www.adelsvapen.com, www.merinfo.se

Birke från Örkelljunga

I Skåne grundlades den bl. a. inom byggbranchen framgångsrika släkten Birke från Örkelljunga. Fem söner till nämndemannen Anton Danielsson (1868-1928) upptog namnet under 1900-talets första hälft. En av dessa var Håkan B. Sr. (1904-1993), medgrundarna av byggföretaget SIAB (sedermera fusionerat med NCC) och dess drivande kraft. B. gjorde banbrytande insatser inom konstruktions-tekniken som bidrog till att företaget växte snabbt och blev snart ett av Sveriges största byggföretag. Under 40 års tid var B. styrelseledamot I SIAB och åren 1975-1982 dess ordförande. Hans son, Håkan B. Jr. (f. 1948), blev 1985 chef för Philipson Construction, sedermera Arcona Fastighetsutveckling, vars verksamhet och företagsnamn han med ett antal medarbetare 1996 köpte ut av Philipsonkoncernen. Av Anton Danielssons övriga söner som upptog namnet Birke kan nämnas patentchefen vid Svenska Cellulosa AB och författaren Birger B. (1899-1996) och avdelningsdirektören på Bolagsbyrån i Patentverket Gunne B. (1906-2003). En son till Birger B. är kommendören i marinen Sune B. (f. 1944), chef över personaladministrativa avdelningen på Marinstaben 1988-1990, chef för Personalutvecklingssektion vid Försvarsstaben 1990-1992, sakkunnig vid Försvarsdepartementet 1992-1994, chef för Management institutionen på Militärhögskolan 1994-1995, chef för Militärhögskolan i Östersund 1995-1996, avdelningschef i Högkvarteret 1996-1998 samt chef för Marinenheten Statens Försvarshistoriska Museer 1998-2004.

Släkten fortlever med flera grenar.

Källor: Kyrkoböckerna, Sveriges dödbok 1901-2013, Sveriges befolkning 1970, Vem är vem, Stor-Stockholm, 1962, Ortnamn i Östergötlands län, del II, Gösta Franzén, Lund 1982, Svd historiskt sidarkiv, DN.arkivet, www.merinfo.se, www.wikipedia.org

Brune (Brun, Broen)

Urgammal patriciersläkt från Westfalen i Tyskland som stundom skrev sig Brune eller Broen. Släkten uppges ha tillhört en s.k. erbmännerfamilj vilka endast går att finna i stiftet och staden Münster, Westfalen i Tyskland. Släkten Brune tillhörde därmed stadsadeln, den yttersta överklassen i Münster. Äldste kände stamfader är Gerhard B., nämnd som vittne i Münster 1227. Hans ättlingar har i hög grad varit verksamma som köpmän både Tyskland och Nederländerna. Gerhard B:s sonsons son, köpmannen och redaren Heinrich B. d.ä. (omkr. 1300-1360), fick tillsammans med sin kompanjon Andries van Hale av greve Wilhelm III en urkund som ställde deras handel inom Hennegau, Holland och Seeland under särskilt skydd och förvärvade förutom skeppsandelar flera fastigheter i Danzig, vilken stad blev centrum för släktens handelsverksamhet. Hans son, Heinrich B. d.y. (1300-talets mitt), fortsatte faderns verksamhet och utökade handeln till staden Putzig. Heinrich B. d.y. sonsons sonson, Hans B. (omkr. 1500-1572), flyttade via Köln till Spanska Nerderländerna 1544 där han kallade sig Broen. Som varande katolik tvingas han övergå till den reformerta kyrkan och lyckades ett år innan Hertingen av Albas massaker på borgare i Antwerpen 1567 fly det religiöst oroliga Nederländerna. Både hans son Thilemann B. (omkr. 1530-1574) och sonson Hendrick B. (1574-1639) fortsatte dock faderns verksamhet som köpmän i Nederländerna varav den sistnämnde blev direktör för det nederländska West-Indische Compagnie (WIC) 1621 och samlade på sig en avsevärd förmögenhet. Hendrick B:s yngsta son Claes B. (1629-1697) kom som ung tillsammans med andra nederländska flyktingar till Sverige där han återtog sitt ursprungliga tyska släktnamnet Brun. Han blev notarie 1658 och slottskrivare samt ränte- och proviantmästare på Bohus fästning 1667, rådman 1680 samt slutligen borgmästare i Kungälv och är stamfader för den vittutgrenad släkten Brun i Sverige. Hans ena son, kyrkoherden i Säve och Skepplanda pastorat Peter Claudi B. (omkr. 1662-1704), sonson, Olof B. (1724-1791) blev student i Uppsala 1741, häradsskrivare i Sundals fögderi, auskultant i Göta hovrätt, vice häradshövding och slutligen hovsekreterare. Han ägde bl.a. Gullesby säteri. Släkten ingår i författarens farfars anor

Källor: LAG, NF 37,4: Das Bistum Münster 7,4. Die Diözese, Wilhelm Kohl, Berlin, 2004

Grumme

Släkt från Hannover som med säkerhet kan ledas tillbaka till 1800-talets början. Matrikeln Gothaisches genealogisches Taschenbuch der adeligen Häuse anger att stamfadern var Cord G. (1601-1649) av vars ättlingar flera har ägnat sig åt jägmästareyrket. En gren flyttade 1857 till Sverige med Ferdinand G. (1829-1900) som grundade det välkända företaget Grumme & Son. Släkten, som utslocknade på svärdssidan 1986 med hans sonson, mariningenjören Ferdinand G., återuppstod då flera barn till dennes dotter Ingela G. upptog sin mors efternamn under 1990-talet. Av dessa återtog dock samtliga med tiden sin faders namn förutom verkställande direktören för Boet AB, Ferdinand G. (f. 1973), som idag är den enda manliga medlemmen av släkten.

Källor: Gothaisches genealogisches Taschenbuch der adeligen Häuser, Teil B, Jahrganf 34, 1942, J. Perthes, sid 187, Ausgewählte Ahnentafeln der EDDA, Bd. 1 - Buchungshauptstelle des Deutschen Adels (Arbeitsabteilung VI der Deutsche Adelsgenossenschaft) (Herausgeber) - Justus Perthes, Gotha 1925, sid 142

Hallberg

Skånsk släkt härstammande från husmannen Nils Hansson som levde under 1700-talets mitt. Fem söner till hans sonsons son, järnvägsförmannen Hans Nilsson (1847-1900) i Hardeberga sn, upptog namnet Hallberg i skiftet 1800/1900. Av dessa kan nämnas grosshandlaren, sedermera fabrikören, Olof H. (H. 1), köpmannen och fabrikören Frans H. (H. 2), och köpmannen Emil H. (1894-1982), som arbetade som agent i en konfektionsfirma. För vidare läsning om släkten Hallberg, se Morfars antavla och släkten Hallbergs stamtavla

Släkten fortlever med flera grenar.

H. 1) Olof Hallberg (1878-1951), född i St:Petri i Malmö. Grosshandlare, fabrikör, direktör. Arbetade i unga år på Moresco i Malmö som tillskärare. Kom till Stockholm 1907 och verkade här som grosshandlare och grundade under tidigt 20-tal företaget, Olof Hallbergs Skjort & Kragfabrik AB. Han införskaffade en lokal vid St:Eriksterrassen i Stockholm, och blev fabrikör. När firman gick som bäst fanns ca. 75 personer anställda. Man sålde mest i Mälardalen. Konkurrensen i skjortbranschen hårdnade dock under 20-talet bla. från Tjeckoslovakien. Denna konkurrens gjorde att Olofs intäkter minskade, och ett kapitaltillskott blev nödvändigt. En finansiär i form av Nilssons fabriker i Lotorp tillförde kapitalet som behövdes, men Nilssons hade baktankar. Ett par år senare krävde Nilssons sin satsade andel tillbaka, vilken var omöjlig för Olof att betala, då försäljningen fortfarande var dålig. Olof begärde då företaget i konkurs. Olof var dock långt ifrån uträknad. Han lyckades efter konkursen starta en nya företag som fick namnet "Väst & badkappsfabriken HB" Chef 1929 var min morfar som i novemer 1930 fick lämna posten då värnplikten väntade. Olof fortsatte med minskande försäljning verksamheten innan omstruktureringar var nödvändiga som påverkade arbetssituationen till han gick i pension. Upptog som sin bror namnet Hallberg. Gift 1:o med Lydia Maria Dejdriks 2:o med Lisa Almgren. (Morfars antavla)

H. 2) Frans Hallberg, född 1891, död 1987, bror till H. 1. Köpman, fabrikör. I unga år arbetade han på sin broder Olof Hallbergs företag. Startade sedermera en skjortfabrik i Fredhäll i Stockholm.

H. 3) Karl Gustaf Dejdricks Hallberg, född 1911, död 2001, son till H. 1. Köpman. Född i Maria förs. Stockholm. Verkade i tidiga år inom faderns verksamhet och var det nybildade företaget Väst & badkappsfabrikens chef 1929-30. I november 1930 tvingades han dock lämna posten för sin värnplikt. Han inskrevs vid det då relativt nya flyget och verkade som mekaniker och avancerade till vicekorpral. Under denna tid lärde han känna den senare kände flygaren greve Carl Gustaf von Rosen. Efter militärtjänsten fortsatte han att arbeta hos sin fader innan han själv startade egen firma som sålde hattar och mössor. Gift med Vivan Spång, från Mönsterås sn, Kalmar län. (Morfars antavla)

H. 4) Bo Hallberg, född 1922, död 1999, halvbror till H. 3. Kyrkoherde. Telogie doktor och kyrkoherde i Lenhovda kyrka, Jönköpings län. H. har skrivit psalmen "På tröskeln till Marias hem" 1984, med melodi av Oskar Lindberg, som togs in i den svenska psalmboken 1986.

Källor: Kyrkoböckerna, Rotemannen 2, Riksarkivet - SVAR, Sveriges Dödbok 1901-2013, Sveriges befolkning 1970, Stockholms adresskalender - Stockholmskällan, www.ancestry.se, Skåningar i Stockholm, Skånetryckeriets förlag, Malmö 1940, DN.arkivet, SvD - Historiskt sidarkiv, Uppslagsverket Vårt Sekel, Elgo-förlaget, Göteborg 1960, Carl Gustaf Hallberg, Emil Hallberg, Veronica Hallberg

Jordan

Släkt från Kalmar län. Äldsta kände stamfadern är mönsterskrivaren på Glabo gård i Småland Thomas Christophersson Jordan (omkring 1660-1738). Hans dotter var Sara Jordan (1708-1763) (se mormors antavla). Släktnamnet är i mitt tycke märkligt och fascinerande vars uppkomst än så länge är en gåta. Var namntagaren måhända starkt bibliskt intresserad? Ja man kan bara spekulera. I G. Elgenstiernas "den introducerade adelns ättartavlor" nämns två adliga ätter med namnen Jordan samt von Jordan. Med dessa ätter har jag inte funnit något släktskap. (Mormors antavla)

Kindström

Släkt från Mönsterås sn, Kalmar län. Äldsta kände medlem är brukaren på Svartö, Mönsterås sn. Jonas Kindström (1710-1762). Han var gift med Sara Jordan en av Vållös mest inflytelserika kvinnor. Min släkt härstammar från en hans son kronolotsen Nicolaus (Nils) Kindström (1743-1789). (Mormors antavla)

Lindström

Släkten eller släkterna Lindströms ursprung är än så länge höljda i dunkel. Klart är att mina anors Lindströms-släkter varit bofasta på ön Vållö, Mönsterås sn. Kalmar län sedan 1800-talets första hälft och ända in i våra dagar. Muntlig hörsägen i släkten säger att de skall vara två oskylda släkter varav den ena har sitt ursprung från Finland och den andra från Stockholm. Ett rimligt bevis för det senare har hittats i vigselboken för Johan Lindström (1763-1834) som där omnämns vara från Stockholm, vilket alltså bekräftar släkttraditionen. Om den andra grenens äldste kända stamfader Isak Lindströms eventuella härstammning från Finland finns ännu inget bevis för. Båda grenarna fortlever. (Mormors antavla)

1) Stockholmsgrenen

Äldsta kända stamfader sedemera kronolotsen Johan Lindström (1763-1834) som enligt uppgifter i vigselboken skall ha kommit från Stockholm. Han gifter sig med änkan Sara Stina Kindström (1763-1839), dotter av kronolotsen Nicolaus Kindström och hans hustru Sara Stina Persdotter. Johan Lindströms ena son Johan Gustaf Lindström (1806-1844) slutar också som kronlots liksom dennes ena son Claes Viktor Lindström (1832-1896). Hans enda son sjökapten på fartyget Lady Ann Gustaf Emil Lindström (1865-1892) dotter dotter är min mormor. (Mormors antavla)

1) Finska grenen

Äldsta kända medlem är kofferdikaptenen sedemera kronolotsen Isaac Lindström (1762-1841). Han skall enligt tradition vara född i Finland och överflyttat till Vållö, Mönsterås sn. 1799. Han gifte sig med en dotter dotter till Nils Rÿdwall som tillhörde en gammal Mönsteråssläkt. Isacs ena son kronolotsen Johan Peter Lindström (1797-1875) dotterdotters dotter är min mormor. (Mormors antavla)

Löfman

Släkt från Lövö i Vårdö sn på Åland vars äldste kände stamfader är skattebonden Abraham Eriksson (1745-1798) vars son kyrkvärden och bonden Erik Abrahamsson Löfman (1773-1819) upptog släktnamnet. Namnets etymologi syftar på födelseön Lövö och släktnamnets betydelse blir alltså "en man från Lövö". (Farmors antavla)

Molin

Släkt från Dalarna som härstammar från Hinrich Persson (f. 1609 eller 1610, d. 1690) i Gagnef sn. Hans sonsons sonson, sadelmakaren Erik Eriksson (1747-1818), upptog i slutet av 1700-talet namnet Molin. Hans äldste son, sadelmakaren Magnus M. (f. 1783) flyttade under 1800-talets början till Norge och blev stamfader för en norsk gren. Hans yngre bror, spiksmeden Petter M. (1785-1835), flyttade till Fuxerna socken i Bohuslän. Från honom härstammar flera grenar som varit verksamma som arbetare i Lilla Edets pappersfabrik. En ättling i 5:e led till nämnda Petter M. tillika huvudmannen för släkten är f.d. politikern och riksdagsledamoten Tony Wiklander (f. 1939), som avlade namnet Molin. En halvbror till denne var banktjänstemannen Björn Andersson som förde sin moders efternamn. Släkten fortlever ännu i flera grenar. (se Farfars antavla)

Odelfelt

Släkt, härstammande från bankdirektören Andreas Ohlson O. (född Anders Olsson) (1868-1921) från Fellingsbro sn i Örebro län, som 1914 upptog namnet Odelfelt. Han började arbeta som tjänsteman i Örebro folkbank 1890 och Örebro handelsbank 1898, tog 1902 anställning i Värmlands enskilda bank, organiserade deras kontor i Kristinehamn samt blev dess kontorschef och kamrer. I slutet av 1906 startade O. egen bankiraffär i Stockholm som 1911 ombildades till Svenska kreditkassan, Enell & Ohlson, kommanditbolag som 1919 ombildades till aktiebolaget Kreditbanken vars ena verkställande direktör och ledande kraft han var. Hans enda son, bankdirektör Bertil O. (1901-1977), fortsatte faderns verk och blev 22 år gammal 1923 biträdande direktör i Kreditbanken, vice verkställande direktör där 1929 samt verkställande direktör 1930. När Skånska banken 1942 köpte Kreditbanken blev O. denna banks verkställande direktör fram till 1948 då han blev chef för Svenska handelsbankens Stockholmsavdelning (till 1965) samt var vice verkställande direktör för banken åren 1955-1967. O. innehade en rad förtroendeuppdrag, bl. a. var han vice ordförande i Siemens AB 1950-1973 och styrelseledamot i AB Defibrator, AB Bacho och i AB Kabi. O. var även tidigt involverad i den svenska textilindustrin bl. a. som styrelseledamot i Sveriges förenade linnefabriker AB, Hedefors väveri och Druvefors väveri AB.

Släkten fortlever genom Bertil O:s ättlingar.

Denna släkt ska inte förväxlas med den av kontoristen Gustaf Adolf Holger Johansson (1890-1968) år 1916 grundade släkt med samma namn vilken utslocknade med stiftaren själv.

Källor: Kyrkoböckerna, Sveriges dödbok 1901-2013, Sveriges befolkning 1970, Rotemannen 3, Vem är vem, Stor-Stockholm, 1962, Svd historiskt sidarkiv, DN.arkivet, www.merinfo.se

Spång

Släkt, som härstammar från kronohäradsfogden i Sund sn i Östergötland, Gustaf Knutsson (1740-1815), vars son, Gustaf Gustafsson (1775-1842), som livgrenadjär 1808 upptog namnet Spång. Från denne, som deltog på kanonslupar i finska viken under 1808-1809 års krig och 1810 fick avsked från militärtjänsten, utgrenar sig släkten i tre grenar av vilka samtliga fortlever. Av dessa har de flesta medlemmarna avlagt släktnamnet som dock fortlever genom Gustaf Gustafsson S. sonson, skräddarmästaren Frans Ludvig S. (1863-1940), som 1936 återtog släktnamnet för sig och sina barns vägnar. Hans ena sonson, Stig S. (f. 1926), arbetade i företaget Standard radio och grundade senare företaget Excenter AB som tillverkade instrument till telefonväxlar. Hans äldste son, Kenny S. (f. 1946), var verkställande direktör för General Electrics Norden. En sondotter till Frans Ludvig S. var skådespelerskan Margareta S. (1926-2007), som utbildad på dramatens elevskola, är mest bekant för sin roll som herrgårdsfröken Regina Sylwester i filmen Kulla-Gulla från 1956. Hon var gift med regissören Håkan Torstensson Bergström. De flesta av medlemmarna är bosatta i Småland. (Mormors antavla)

Källor: Kyrkoböckerna, Sveriges dödbok 1901-2013, Sveriges befolkning 1970, Patrik Andersson.