Startsida

Om mig

Senaste nytt

Farfars antavla

Farmors antavla

Morfars antavla

Mormors antavla

Stamtavlor

Historia

Konstgalleri

Gästbok

av Patrik Andersson

Släkten härstammar från Skottland. Med säkerhet kan släkten spåras till William Paton (f. 1725). En av hans sonsöner, grosshandlaren och skeppsredaren James Paton (1794-1867), flyttade 1809 till Sverige vars gren utslocknade 1907 på svärdssidan och 1900 på spinnsidan. Enligt boken The Pattens families, genealogies of the Pattens, from the North of Ireland, usually called "Scotch-Irish" av Howard Parker Moore (1939) uppges släktens stamfader vara en Richard Patin som levde under 1100-talet i Chelmsford i grevskapet Essex. Källorna är dock få och otydliga och verket bör därför bektraktas med försiktighet.

Källor

Se längst ner på denna sida, eller gå direkt dit här

Kan jag kopiera text?

Ja, det går utmärkt, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, samt en länk till densamma.

Kontakt

Känner du till släkten eller kanske har bidrag till dess stamtavla hör i så fall av dig: starpatrik[snabel-a]yahoo.se

Tab I.

William Paton, född 6/4 1725 i Edinburgh, Midlothian, Skottland. — Gift 1/4 1745 i Leith South, Edinburgh, Midlothian, Skottland med Catherine Davidson, född 1728, dotter av Thomas Davidson.

S o n:

Ninian Paton, född 1760 i Leith South, Edinburgh, Midlothian, Skottland, död 1838 i Islington, Middlesex, England. Fabrikör. Han ägde en tvålfabrik och var medgrundarna av Edinbourgs handelskammare 1785. I 1791 års förteckning över försäkringtagare i brandförsäkringsfirman Sun fire office upptas P., hans bror Andrew (se nedan) samt hans svärfar James Brown (se nedan); samtliga omnämnda som tvålfabrikörer. I John Masons bok History of Queensferry (1963) står: "In 1798 Ninian Paton, Soap Boiler tired of the slow and tedious work of carrying water to his works sought permission to lay pipes along the South side of the street from Thomas Fairlies well to his factory near his dwelling house, with leave to pump the water at the well only when water was plentiful." — Gift med Isobel Brown (1766-1844), dotter av tvålfabrikören James Brown (1732-1800) och Jean Ogilvie (1735-1821).

B a r n:

William Paton, född 3/10 1792 i Queensferry, West Lothian, Skottland, död 17/12 1864 i Bethnal Green, London. Grosshandlare och skeppsmäklare. Delägare i handelshuset och skeppsmäklarfirman Unonius & Paton i London tillsammans med finlandsvensken Elias Carl (Charles) Unonius (1794-1884) från Lovisa som via Stockholm (1812) emigrerade till London. Med dessa två hade Patons bror James (Tab. II) mångtaliga affärskontakter.

James Paton, född 4/8 1794, grosshandlare, skeppsredare, död 24/3 1867, se Tab. II

Ninian Paton, född 6/8 1802 Queensferry, West Lothian, Skottland, död 29/12 1856 i Södertälje församling, Stockholms län. Vice konsul och grosshandlare. P. var vicekonsul för Storbritanien i Stockholm och 1849 i Sunsvall. Verkade även som grosshandlare i Stockholm, bl a tillsammans med Henric Österman i handelsbolaget N. Paton & Österman som grundades 1836 med upplöstes redan 1838. Han blev på egen begäran i "omyndighetstillstånd försatt" 17/12 1856 (Post- och inrikes tidningar 17/12 1856, 4/4) bara tolv dagar före sin död. Vid sin död hade P. större skulder och hans egendomar, tomter och en skogspark såldes på auktion på värdshuset Blå porten på Djurgården den 5 maj 1858. — Ogift.

Tab II.

James Paton (son av Ninian Paton, Tab. I), född 4/8 1794 i Queensferry, West Lothian, Skottland, död 24/3 1867 i S:t Nikolai församling, Stockholms län. Grosshandlare, skeppsredare.
James Paton (1794-1867). Pastell av J. Lindhberg 1837. Foto: Svenska män och kvinnor.

P. gick i skola i Perth och flyttade 1808 till London, där han genomgick handelsinstut. Han kom 1809 till Sverige och fick plats som kontorist hos firman Eberstein & co. i Norrköping. Han begav sig till Stockholm 1814, konditionerade som kontorist i grossistföretag till 1819, då han fick burskap som grosshandlare och bildade firman Paton & co., vilken blev en av stadens mera kända. Tack var sina engelska förbindelser (bl a sin bror William P., se ovan) kunde P. driva upp en betydande omsättning i engelska kortvaror, kolonialvaror, sydfrukter och bomolja.

P:s rederi blev småningom ansenligt. Företaget utvidgades 1840 till att omfatta en för sin tid betydande trävarurörelse med brädgårdar vid Tegelviken och export. På bergshöjden ovanför byggde P. ett lusthus med trädgård, som i folkmun fick namnet "Patons fåfänga" (fåfängan) och som alltjämt finns kvar.

P. drabbades hårt av den svåra depressionen 1844 och tvangs att för en kortare tid nedlägga sin rörelse. Den ekonomiska motgången rubbade emellertid icke tilltron till hans redbarhet. Han lyckades återvinna sin ställning på börsen och återge sin firma dess tidigare betydelse och anseende; vid sitt frånfälle var ban en förmögen man.

P. var i mycket typen för en patriarkalisk storhandlare från 1800-talets mitt. Han var allmänt uppskattad för sin stora redbarhet och sina personliga vinnande egenskaper samt blev svensk även till seder oeh tänkesätt, ivrig att främja handel och näringsliv i sitt nya hemland. Från 1837 utgav han vartannat år en omsorgsfullt uppgjord "Förteckning öfver svenska handelsfartyg".

P. efterlämnade vid sin död en förmögenhet om 159 976 riksmynt, ca 15,5 miljoner kronor 2024.

— Gift 11/9 1825 i Norrköpings S:t Olai församling, Östergötlands län med Sophia Charlotta Falkenholm, född 7/1 1807 i Norrköpings S:t Olai församling, Östergötlands län, död 7/3 1873 i S:t Nicolai församling, Stockholms län, dotter av bryggaren Jonas Fredrik Falkenholm (1757-1807) och Karolina Korner.

B a r n:

James Paton, född 25/7 1826 i S:t Nikolai församling, Stockholms län, död 7/9 1829 i S:t Nikolai församling, Stockholms län.

Isabella Carolina Paton, född 25/1 1828 i S:t Nikolai församling, Stockholms län, död 13/5 1900 i London, England. Mecenat. P. fick omkring 1874 ärva huset Crannow house på Paradise row i Stoke Newington i Norra London av en faster dit P. därpå flyttade. Hon återkom dock ofta till Sverige för besök. I London hjälpte P. sina landsmän, framförallt sina landsmaninnor, men även de fattiga. Medlem av det kristna trossamfundet Plymouthbröderna, var hon tillika en befrämjare av skandinavernas andliga väl i staden.
Isabella Patons nekrolog i Stockholms dagblad 16/5 1900.

Förutom huset uppgick värdet av P:s ägodelar, värdepapper m m till en summa av 159 150 kr (ca 10 000 000 kr 2024) vid hennes död vilket i huvudsak fördelades på hennes släktingar i Sverige, men även några vänner och en tjänarinna fick smärre belopp. Hon slöt vid sin död släkten på spinnsidan. — Ogift och barnlös.

Ninian Paton Jr, född 1/3 1830 i S:t Nikolai församling, Stockholms län, död 4/3 1907 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms län. Grosshandlare.
Ninian Paton (1830-1907). Foto: Allehanda, 11/3 1905.

Studerade i England 1838-1841, därefter elev i Hillska skolan i Stockholm till 1845 följt av anställning på kontor i utlandet, först två år i Marseille och därefter ett år i Rio de Janeiro. På detta följde en resa genom Nordamerika. Vid 21 års ålder var han åter i Stockholm och blev 1855 delägare i grosshandels- och skeppsrederifirman James Paton & C:o i Stockholm samt ensam innehavare av firman från 1867 (enligt samtida tidningar upgges året till 1867 eller 1869 men då hans far avled 1867 är detta år det troligaste). Tillsammans med redaren Ludvig Peyron och kommendörkaptenen August Fries bildade P. 1869 Stockholms ångfartygs-rederiaktiebolag i vars styrelse han satt till 1892.

P. var ledamot i direktionen vid Sjömanshuset i Stockholm från 1868 och ordförande från 1880; ledamot i direktionen över Handelsflottans pensionsanstalt från 1868. P. bodde på adressen Skeppsbron no 36 i Stockholm, det s k Thuenska huset.

År 1907 fick P. ett ångfartyg uppkallat efter sig. Det var hans gamla firma, Stockholms ångfartygs-rederiaktiebolag, vars fraktångare SS Olaus Olsson, byggd i Söderhamn 1903 av Söderhamns verkstadsaktiebolag, som fick hans namn. Fartyget SS Ninian Paton, som fördes av kapten G. Toll, var under sin korta levnad med om flera tillbud s s en kollision med en annan ångare och en boj samt gick till slut på grund den 3 december 1907 på Haaks bank utanför Texel vid holländska kusten med en last av styckegods och järnbalkar. Trots försök till bärning var fartyget allt för illa däran och blev ett vrak.

Uppgifter på internet att han före sitt äktenskap skulle haft barn utom äktenskapet med Cecilia Amalia Flygge har inte gått att leda i bevis och någon information om barn går ej heller att finna i hans bouppteckning. P. slöt således vid sin död med största sannolikhet släkten på svärdssidan.

P. efterlämnade vid sin död en förmögenhet om 1 123 950 kronor, ca 70 miljoner kronor 2024, vilken fördelades på avlidna systern Amalia Sophia Patons barn med Harald Funch (se nedan).

— Gift 22/12 1875 med modehandlerskan Agnes Charlotta Augusta Svensson, född 14/7 1840 i Maria Magdalena församling, Stockholms län, död i TBC 4/2 1876 i S:t Nicolai församling, Stockholms län, dotter av snickaren Eric Svensson och Johanna Maria Lundqvist (1813-1895). Barnlös.

Amalia Sophia Paton, född 6/4 1832 i S:t Nikolai församling, Stockholms län, död 29/1 1900 i Katarina församling, Stockholms län. — Gift med grosshandlaren Harald Theodor Funch (se bild), född 24/7 1838 i Mariestads församling, Skaraborgs län, död 27/12 1907 i Matteus församling, Stockholms län, son av tullförvaltaren Frans Gideon Leopold Funch (1790-1854) och Maria Christie (1803-1883). Harald Funch drev efter sin svärfar James Patons död dennes trävaruhandel i Stockholm tillsammans med sin svåger och var ledamot av stadsfullmäktige där 1888–1904.

Emma Mathilda Paton, född 20/12 1833 i S:t Nikolai församling, Stockholms län, död 8/12 1873 i S:t Nikolai församling, Stockholms län. — Ogift och barnlös.

Robert Paton, född 30/3 1838 i S:t Nikolai församling, Stockholms län, död av scharlakansfeber 11/8 1850 i S:t Nikolai församling, Stockholms län.