Patriks släkt och kultursidor


 

Startsida

Om mig

Senaste nytt

Farfars antavla

Farmors antavla

Morfars antavla

Mormors antavla

Stamtavlor

Historia

Konstgalleri

Gästbok

Margareta Spång

av Patrik Andersson

Margareta Spång
Margareta Spång, senare Bergström ca 1942. Foto: Privat ägo.

Nedan följer en biografi över skådespelerskan Margareta Spång; mer bekant under namnet Margareta Bergström som gift. Hon debuterade 1943 och medverkade i 26 filmer. Dessutom ingår en filmografi över de filmer hon medverkat i.

För mig äger hon en speciell betydelse då hon var min mormors syster.

I biografin kommer uteslutande hennes flicknamn Spång användas.

Källor

Se längst ner på denna sida, eller gå direkt dit här

Kan jag kopiera bilder och text?

Ja, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, och en länk till densamma.

Kontakt

Skriv till: starpatrik
[snabel-a]yahoo.se

Släktbakgrund och uppväxt

Anna Margareta Spång föddes den 20/7 1926 i Sofia församling i Jönköping. Hennes föräldrar var frisörmästaren Sven Ludvig Svensson (1892-1952) och skeppardottern Mimmi Dagmar Lindström (1892-1973). Hennes farfar, skräddarmästaren Frans Ludvig Svensson (1863-1940) hade 1936 tillsammans med sina barn återupptagit det gamla, av släkten tidigare förlagda, släktnamnet Spång som härstammade från livgrenadjären Gustaf Gustafsson Spång. På mödernet tillhörde hon en gammal lotssläkt från Vållö i Kalmar sund känd sedan 1600-talet.Sven Ludvig Spång och Mimmi Lindström
Margaretas föräldrar Sven Ludvig Svensson Spång och Mimmi Lindström, ca 1915. Foto: Privat ägo.

Hon växte upp i Jönköping som yngsta barnet i en barnaskara bestående av tre äldre systrar. Förhållandena under uppväxten var enkla och familjen tvingades flytta flera gånger i Jönköping då det var svårt att finna en fast bostad. Innan hon föddes hade nämnda farfadern Frans Ludvig tillsammans med hustrun, alla deras barn och barnbarn sålt vad de ägde för att 1923 emigrera till Nordamerika. Nya regler gjorde emellertid att resan ställdes in i sista stund. Dessa motgångar följdes av att Margaretas äldsta syster Lilly dog 1932 i TBC endast sjutton år gammal.Systrarna Spång
Systrarna Spång: Margareta, Vivan, Vivans dotter Agneta och Ingeborg. Foto: Traneberg, vintern 1942. Privat ägo.

Efter grundskola i Jönköping flyttade S. den 3/2 1939 med familjen till Kungsholmen (Fredhäll) i Stockholm. Hon fick senare plats vid Dramatens elevskola. Svensk filmdatabas uppger att hon blev antagen 1938, dvs vid 12 års ålder, vilket inte kan vara korrekt.

Gftermålet med regissören Håkan Bergström

Hos sina föräldrar stannade hon kvar tills 1944 då hon arton år gammal gifte sig (skild 1967) med den unge filmregissören och skådespelaren Håkan Bergström (1923-1980), son av skådespelaren och filmregissören Torsten Bergström (1896-1948). Håkan Bergström gjorde filmdebut nitton år gammal i "Morgondagens melodi" 1942 samt spelade därefter i ytterligare två filmer. Det var dock som regissör som han blev som mest produktiv med allt från spelfilmer till diverse upplysningsfilmer för t ex Sparfrämjandet och Bondeförbundet, samtidsfilmer om Stockholm och Trelleborg och en film och Östergötlands historia, landskap, begyggelse och industrier.Systrarna Spång
Margaretas make Håkan Bergströms filmdebut 1942 i filmen "Morgondagens melodi" där han spelade Per, yngre bror till Maj-Lis, spelad av en av filmens huvudrollsinnehavare Viveca Lindfors, Från vänster till höger: Viveca Lindfors, Håkan Bergström, Ernst Eklund och Hjördis Pettersson. Foto: Svensk filmdatabas.

Filmkarriär

Spångs filmdebut gjordes i mars 1943 i kortfilmen "I galopp med kärleken". Innan giftermålet krediterades hon Margareta (även felaktigt Margaretha) Spång och därefter Margareta Bergström. Margareta Spång - En dag skall gry
Margareta Spång, blott sjutton år, i filmen "En dag skall gry" 1944. Foto: Svensk filmdatabas.

Efter debutfilmen spelade hon små okrediterade roller utan replik i de filmer hon var med i 1943 för att successivt under 1944 får mer omfattade engagemang, som t ex rollen som sjuksköterskeeleven Maj i filmen "En dag skall gry" regisserad av Hasse Ekman, vilken fick mycket goda recensioner eller i "Jag är eld och luft" från 1944, regisserad av Anders Henriksson, där hon denna gång spelade mot bl a Hasse Ekman.Margareta Spång och Hasse Ekman
Margareta Spång och Hasse Ekman i "Jag är eld och luft" från 1944. Foto: Svensk filmdatabas.

Under 1944, hennes mest produktiva år med fem långfilmer, får hennes roll i "Örnungar" anses vara den mest framstående där hon spelade rollen som Gullan Bring mot bl a Alice Babs. För filmen skrev Lasse Dahlqvist, som också hade en roll i filmen, den mycket uppskattade slagdängan Gå upp och pröva dina vingar. De följande tio åren hade Spång ånyo endast smärre roller, många gånger utan replik.Margareta Spång och Hasse Ekman
Överst: Affisch för filmen "Örnungar " från 1944. Margareta är fjärde person från vänster i den infällda bilden. Foto: Svensk filmdatabas.
Underst: Margareta Spång med Alice Babs i "Örnungar". Foto: Svensk filmdatabas.

Det var när hennes man Håkan Bergström fick uppdraget att regissera filmen Kulla-Gulla 1956 efter manus av Per Schytte (Paul Baudisch & Adolf Schütz) som Margareta fick sin största roll som herrgårdsfröken Regina Sylwester. Hennes karaktär förde ett hårt reglemente mot Kulla-Gulla, i vilken hon såg ett hot, när hennes far, patron Sylwester, spelad av Hugo Björne, var på resa i Paris. Mot slutet av filmen mjuknade hon dock. I filmen, som mottogs med blandad kritik, hade förutom den tioåriga sonen Ulf, även hennes vän Marianne Lindberg en roll. Lindberg blev senare gift med prins Sigvard Bernadotte.Margareta Spång och Hasse Ekman
Affisch för filmen "Kulla-Gulla" 1956. Foto: Svensk filmdatabas.

Därpå följde ytterligare två filmer innan karriären som skådespelerska var över. Den första var "Sju vackra flickor, en uppsluppen historia som hade premiär samma år som Kulla-Gulla och som även den var regisserad av hennes man som åter använde samma manusförfattare (Per Schytte) med bl a Karl Arne Holmsten i en av huvudrollerna. Här spelade Margareta en mindre roll som Aina Holm i Sonja Lunds damorkester.

Tio år senare gjorde Margareta sin sista roll (åter med namnet Aina) i filmen "Jag". Handlingen fokuserar på en ung mans sökande efter en identitet som han efter att ha kastats in en surrealistisk drömsekvens kanske uppnått, ett jag. Filmen fick överlag goda recessioner.

Totalt kom Margareta under perioden 1943 till 1966 att medverka i 26 filmer. I sina roller spelade hon mot de största namnen för tiden som Hasse Ekman, Karl Arne Holmsten, Margaretha Krook, Evert Taube, Hugo Björne, Håkan Westergren, Åke Söderblom, Thor Modéen med flera.

Livet efter filmkarriären

Att ekonomiskt helt klara sig på de roller Margareta hade var inte möjligt. Så länge hon var gift gick det bra, även om familjen tvingades lämna den eleganta våningen på Valhallavägen under 50-talet. Men efter skilsmässan 1967 började hon arbeta som banktjänsteman på Skandinaviska enskilda banken vilket hon gjorde fram till sin pension 1991. Hon var länge bosatt i Bandhagen men längtade åter till stadens brus dit hon tillslut lyckades återvända under under 90-talet. Hon dog 80 år gammal den 19/5 2007 i Högalids församling i Stockholm.

Familj

Av hennes tre söner blev samtliga i någon mån involverade i filmens och musikens värld. Äldsta sonen Claes-Håkan arbetade med film som ljudtekniker, ljudläggare och mixare, mellansonen Ulf var barnskådespelare i "Kulla-Gulla" och yngsta sonen Torsten, kallad "Totte Bergström", blev vissångare.

Filmografi

Jag (1966)
Sju vackra flickor (1956)
Kulla-Gulla (1956)
Kvinnodröm (1955)
Två sköna juveler (1954)
Muséet (1953)
Sjösalavår (1949)
Gatan (1949)
Kvinnan gör mig galen (1948)
Stanna en stund! (1948)
Vi bygger framtiden (1948)
Loffe på luffen (1948)
Pappa sökes (1947)
Kristin kommenderar (1946)
Försök inte med mej ..! (1946)
Kvinnor i väntrum (1946)
Moderskapets kval och lycka (1945)
Lilla helgonet (1944)
Örnungar (1944)
Jag är eld och luft (1944)
En dag skall gry (1944)
Mitt folk är icke ditt (1944)
Jag dräpte (1943)
Lille Napoleon (1943)
Flickan är ett fynd (1943)
I galopp med kärleken (1943)

Källor: Kyrkoböckerna (RA SVAR), Svenska tidningar - KB, Sveriges Dödbok (7) 1860-2017 (Sveriges släktforskarförbund), www.ancestry.se, www.arkivdigital.se, www.familyearch.org, Svensk filmdatabas - Svenska filminstitut, Monica Petersson

Publicerad 2024-03-29

Till sidans topp | Till startsidan | Senast uppdaterad 2024 04 02

starpatrik[at]yahoo.se | A PBA Production ©1998-2024