|
|
Margareta Spångav Patrik Andersson
Nedan
följer en biografi över skådespelerskan Margareta
Spång; mer bekant under namnet Margareta Bergström som
gift.
Hon debuterade 1943 och medverkade i 26 filmer. Dessutom ingår
en filmografi över de filmer hon medverkat i. För mig äger hon en speciell betydelse då hon var min mormors syster. I biografin kommer uteslutande hennes flicknamn Spång användas. Kan jag kopiera bilder och text? Ja, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, och en länk till densamma. Kontakt
Släktbakgrund
och uppväxt Anna
Margareta Spång föddes den 20/7 1926 i Sofia församling
i Jönköping. Hennes föräldrar var frisörmästaren
Sven Ludvig Svensson (1892-1952) och skeppardottern Mimmi
Dagmar Lindström (1892-1973). Hennes farfar, skräddarmästaren
Frans Ludvig Svensson (1863-1940) hade 1936 tillsammans med sina
barn återupptagit det gamla, av släkten tidigare förlagda,
släktnamnet Spång som härstammade från livgrenadjären
Gustaf Gustafsson Spång. På mödernet tillhörde hon en gammal
lotssläkt från Vållö i Kalmar sund känd
sedan 1600-talet. Hon
växte upp i Jönköping som yngsta barnet i en barnaskara
bestående av tre äldre systrar. Förhållandena
under uppväxten var enkla och familjen tvingades flytta flera
gånger i Jönköping då det var svårt
att finna en fast bostad. Innan hon föddes hade nämnda
farfadern Frans Ludvig tillsammans med hustrun, alla deras barn
och barnbarn sålt vad de ägde för att 1923
emigrera till Nordamerika. Nya regler gjorde emellertid att resan
ställdes in i sista stund. Dessa motgångar följdes
av att Margaretas äldsta syster Lilly dog 1932 i TBC endast
sjutton år gammal. Efter grundskola i Jönköping flyttade S. den 3/2 1939 med familjen till Kungsholmen (Fredhäll) i Stockholm. Hon fick senare plats vid Dramatens elevskola. Svensk filmdatabas uppger att hon blev antagen 1938, dvs vid 12 års ålder, vilket inte kan vara korrekt. Gftermålet med regissören Håkan Bergström Hos
sina föräldrar stannade hon kvar tills
1944 då hon arton år gammal gifte sig (skild 1967) med
den unge filmregissören och skådespelaren Håkan
Bergström (1923-1980), son av skådespelaren och filmregissören
Torsten Bergström (1896-1948). Håkan Bergström gjorde
filmdebut nitton år gammal i "Morgondagens melodi"
1942 samt spelade därefter i ytterligare två filmer.
Det var dock som regissör som han blev som mest produktiv med
allt från spelfilmer till diverse upplysningsfilmer för
t ex Sparfrämjandet och Bondeförbundet, samtidsfilmer
om Stockholm och Trelleborg och en film och Östergötlands
historia, landskap, begyggelse och industrier. Filmkarriär Spångs
filmdebut gjordes i mars 1943 i kortfilmen "I galopp med kärleken".
Innan giftermålet krediterades hon Margareta (även felaktigt
Margaretha) Spång och därefter Margareta Bergström.
Efter
debutfilmen spelade hon små okrediterade roller utan replik
i de filmer hon var med i 1943 för att successivt under 1944
får mer omfattade engagemang, som t ex rollen som sjuksköterskeeleven
Maj i filmen "En dag skall gry" regisserad av Hasse Ekman,
vilken fick mycket goda recensioner eller i "Jag är eld
och luft" från 1944, regisserad av Anders Henriksson,
där hon denna gång spelade mot bl a Hasse Ekman. Under
1944, hennes mest produktiva år med fem långfilmer,
får hennes roll i "Örnungar" anses vara den
mest framstående där hon spelade rollen som Gullan Bring
mot bl a Alice Babs. För filmen skrev Lasse Dahlqvist, som
också hade en roll i filmen, den mycket uppskattade slagdängan
Gå upp och pröva dina vingar. De följande tio åren
hade Spång ånyo endast smärre
roller, många gånger utan replik. Det
var när hennes man Håkan Bergström fick uppdraget
att regissera filmen Kulla-Gulla 1956 efter manus av Per Schytte
(Paul Baudisch & Adolf Schütz) som Margareta fick sin största
roll som herrgårdsfröken Regina Sylwester. Hennes karaktär
förde ett hårt reglemente mot Kulla-Gulla, i vilken hon
såg ett hot, när hennes far, patron Sylwester, spelad
av Hugo Björne, var på resa i Paris. Mot slutet av filmen
mjuknade hon dock.
I filmen, som mottogs med blandad kritik, hade förutom den
tioåriga sonen Ulf, även hennes vän Marianne Lindberg
en roll. Lindberg blev senare gift med prins Sigvard Bernadotte. Därpå följde ytterligare två filmer innan karriären som skådespelerska var över. Den första var "Sju vackra flickor, en uppsluppen historia som hade premiär samma år som Kulla-Gulla och som även den var regisserad av hennes man som åter använde samma manusförfattare (Per Schytte) med bl a Karl Arne Holmsten i en av huvudrollerna. Här spelade Margareta en mindre roll som Aina Holm i Sonja Lunds damorkester. Tio år senare gjorde Margareta sin sista roll (åter med namnet Aina) i filmen "Jag". Handlingen fokuserar på en ung mans sökande efter en identitet som han efter att ha kastats in en surrealistisk drömsekvens kanske uppnått, ett jag. Filmen fick överlag goda recessioner. Totalt kom Margareta under perioden 1943 till 1966 att medverka i 26 filmer. I sina roller spelade hon mot de största namnen för tiden som Hasse Ekman, Karl Arne Holmsten, Margaretha Krook, Evert Taube, Hugo Björne, Håkan Westergren, Åke Söderblom, Thor Modéen med flera. Livet efter filmkarriären Att ekonomiskt helt klara sig på de roller Margareta hade var inte möjligt. Så länge hon var gift gick det bra, även om familjen tvingades lämna den eleganta våningen på Valhallavägen under 50-talet. Men efter skilsmässan 1967 började hon arbeta som banktjänsteman på Skandinaviska enskilda banken vilket hon gjorde fram till sin pension 1991. Hon var länge bosatt i Bandhagen men längtade åter till stadens brus dit hon tillslut lyckades återvända under under 90-talet. Hon dog 80 år gammal den 19/5 2007 i Högalids församling i Stockholm. Familj Av hennes tre söner blev samtliga i någon mån involverade i filmens och musikens värld. Äldsta sonen Claes-Håkan arbetade med film som ljudtekniker, ljudläggare och mixare, mellansonen Ulf var barnskådespelare i "Kulla-Gulla" och yngsta sonen Torsten, kallad "Totte Bergström", blev vissångare. Filmografi Jag
(1966) Källor: Kyrkoböckerna (RA SVAR), Svenska tidningar - KB, Sveriges Dödbok (7) 1860-2017 (Sveriges släktforskarförbund), www.ancestry.se, www.arkivdigital.se, www.familyearch.org, Svensk filmdatabas - Svenska filminstitut, Monica Petersson
Till
sidans topp | Till
startsidan | Senast
uppdaterad 2024 04 02
|