8 augusti 2004
Nakenbloggning
Nakenbloggning kan kännas ganska naturligt i denna värme. Monika och Stationsvakt har gjort det i dag. Bloggat om nakenhet, huruvida skrivande skedde via nakenbloggning får vara osagt. Men jag nakenbloggar. Efter en lång dag i solen har kroppen fått sitt i form av mycket HTH och nu väntar jag på att krämen ska torka in.
Men nakenbad har jag aldrig bevistat. Jag har badat naken och det känns inte onaturligt, en enslig vik och trevligt sällskap är en bra förutsättning för detta. Eller ett oplanerat dopp en sen ljum sommarkväll i trevligt sällskap. Segla i skärgården har jag gjort och vi fann många öar där vi kunde sola och bada nakna. Gick vi omkring på ön hade vi dock gummistövlarna på för det fanns gott om ormar. Jag har gamla bilder från den semestern och vi ser inte riktigt kloka ut :).
Men jag har aldrig bevistat ett nakenbad. Planer finns. Jag tänker hänga med en kompis om hon nu ska åka och bada á la naturell på ett nakenbad hon brukar åka till. Vi ser alla likadana ut, med lite variationer så att visa sig naken är inga problem. Att min kropps skinn är några nummer för stor efter att ha gått ned 36 kilo är det nog bara jag som lider av. Att andra kroppsdelar följer tyngdlagen likaså :).
Men som Monika skriver, det är få kvinnor som åker ensam och lägger sig på ett nakenbad. Jag vill nog gärna ha en kompis med första gången för att sondera terrängen.
Hemma solar jag naken på en undangömd plats på tomten. Vi bor lite ensligt så jag har full koll på om det kommer en bil eller om det kommer någon gående. Men vad är en fjuttig trädgårdsdusch mot ett dopp i en sjö? Vad är en stekhet tomt mot en strand med lite sjöbris?
// Annica Tiger
Annica Tiger 6:52 EM | Kommentarer (8) | Google
7 augusti 2004
Plågsamma djurförsök
Smärta är ingen känsla som är unik för bara människor. Djur kan givetvis också känna smärta. Huruvida en fästing kan känna smärta låter jag vara osagt, men djur med en hjärna likt oss (fast en del människor tycks sakna dito) kan känna smärta. En apa, som är vår närmaste släkting, kan definitivt känna smärta.
Det bevisar dessa bilder klart och tydligt. Ett laboratorium i Munchen knutet till det stora amerikanska läkemedelsföretaget Covance opererar apor utan bedövning. En journalist sökte anställning enbart i syfte för att wallraffa på labbet och han smygfilmade hur de misshandlar och missköter djuren. Programmet "Frontal 21" sändes i tysk TV.
Läkemedelsföretaget Covance försökte stoppa visningen av den grymma behandligen av deras försöksdjur genom att försöka stämma skjortan av journalisten á la USA-vis. Men det gick inte.
Ytterligare ett incitament att problematiken med att djurförsök ska tas på allvar. Det kan inte vara meningen att djuren ska lida på detta sätt. Vad försigår bakom andra stängda dörrar?
// Annica Tiger
Annica Tiger 11:00 FM | Kommentarer (2) | Google
26 juli 2004
Bilen blev en dödsfälla
Hund dog i stekhet bil.
Ibland undrar jag om en del människor har strutshjärnor. Strutsens hjärna är mindre än storleken på dess öga, då kanske ni förstår jämförelsen?
Gå in och roa sig på nöjesparken Liseberg och låta hundarna sitta instängda i bilen är inte bara vansinnigt, utan borde vara straffbart. Det är djurplågeri, oavsett hur mycket man älskar sitt djur. Eller älskade.
// Annica Tiger
Annica Tiger 10:55 FM | Kommentarer (2) | Google
21 juli 2004
Människan ett underligt djur
Han hade en tiger i sin lägenhet. Hur kan man bara komma på den tanken? En livsfarlig best på 180 kilo. Bättre en Tiger i lägenheten än en tiger. :)
Kentucky Fried Chicken är ute i blåsväder och bör nog fundera på att byta leverantör. Deras leverantör slaktar kycklingarna genom att stampa, hoppa, sparka och slå kycklingarna mot väggar och golv – allt till högljudd rockmusik. Varför kommer jag att tänka på Kentucky Pained Chicken?
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:11 EM | Kommentarer (2) | Google
Fästlig fästingsommar
Det är inte bara myrorna som gynnas av vädret. Fästingarna lever loppan och trivs som fisken i vattnet i detta väder.
Fästingar är inte att leka med. De överför sjukdomar som TBE och Borrelia. En sjukdom som det tvistas om är Erlichia och numera anses det att Ehrlichiabakterier även kan ge upphov till sjukdom hos människor. Jag misstänker att de även överför fler för läkarvetenskapen ännu icke dokumenterade sjukdomar, som Babesia. Det var inte länge sedan Borrelia var en helt okänd sjukdom för en praktiserade allmänläkare. Det var inte helt lätt att få Borrelia diagnosticerad bara för så där tio år sedan. Det fick jag erfara. Först när likfläckarna kom, en blåröd hudförändring som kan uppkomma flera år efter en borreliainfektion, började de lägga ihop ett och ett och fick det till två :). Efter en lååååång penicillinkur blev jag åter människa igen. Nu ska jag inte skrämmas. Men nonchalera inte faran med fästingbett, både på djur och människa.
Bra läsning för dig som vill veta mer www.fasting.nu, www.sjukinfo.net eller Läkemedelsverket.
Har du hund eller katt kan du läsa min sida om fästingar. Ett tips, testa din hund varje vinter för att kolla om den har antikroppar mot fästingburna sjukdomar. Det kostar en liten slant, men kan vara värt det. Obehandlade fästingburna sjukdomar kan ge bestående men och orsaka onödigt lidande för hunden.
Jag har inte sett en enda fästing i år. Men det beror nog på att jag inte har hund. Jag kan ana hur det skulle ha sett ut om jag hade haft två njuffar i år. Jag minns hur det var. Ett evigt plockande i pälsen, letandes efter fästingar som bitit sig fast och börjat suga blod. Efter varje gosig hundkram hade jag väl fått små vandrande fästingar som bonus. Nej, fästingarna saknar jag inte. Fast egentligen tycker jag de är rätt söta. Men hundarna saknar jag....
// Annica Tiger
Annica Tiger 9:08 FM | Kommentarer (3) | Google
20 juli 2004
Svartmyrorna trivs i blötan
Vad är solen? Det är molnigt och grått.
Det har utlovats en solig dag över Svealand.
Men solen lyser med sin frånvaro, än så länge.
Nå, det regnar ju inte och det får man väl vara glad över så länge :). Potatisen simmar i landet, blasten börjar gulna innan ens potatisen gått i blom. Potatisen ruttnar bort, sakta men säkert. Svartmyrorna har glada dagar. De verkar trivas och förökas denna blöta sommar. De har invaderat och mutat in nästan hela tomten. Varje grästuva innehåller ett svartmyrebo. Varje kruka som står ute innehåller ett svartmyrebo. Under varje planka, staty och trädgårdsprydnad finns det ett svartmyrebo. Det bara vimlar av dem jag har aldrig sett så mycket myror på en gång i hela mitt liv, tur att de inte har hittat vägen in i huset. Det vore inte roligt. De är i och för sig söta, en och en. Men i dessa mängder är de bara jobbiga. Tur att ettermyrorna (pissmyrorna) som fanns för några veckor sedan i mängder på tomten har valt ny plats att boa på. Jag strödde Myrr på deras myrstigar, som gick precis på tomten där jag ville gå omkring barfota, utan att riskera att bli biten av dem. De har valt andra vägar att vandra på och det tackar jag för.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:30 FM | Kommentarer (2) | Google
14 juli 2004
Tjurrusningen i Pamplona
Har de inga myndigheter, lagar eller intresseorganisationer som tar tillvara djurens intresse i Spanien? Jordbruksminister? Djurskyddslagar? Veterinärer? Djurrättsaktivister? Föreningar som verkar för djurens bästa? Jag fattar inte att tjurrusningen i Pamplona får hålla på fortfarande i modern tid. Kan de inte kasta tomater på varandra istället?
Jag skiter fullständigt i om de som springer i tjurrusningen skadas. Dödas de är det givetvis tragiskt (allrahelst för deras familjer), men ändå på något sätt självförvållat. De får skylla sig själva. De har valt att delta. Det har inte tjurarna. Det är djurplågeri av stora mått. Tjurarna blir stressade under tjurrusningen. De dödas sedan under plågsamma former. Till vilken nytta? För att några män ska ha roligt och få vara lite macho? Mig veterligen är det inga kvinnor som deltar i tjurrusningen. Men vi är väl för smarta?
Som jag skrev i min kommentar till vad Deeva skrev om detta:
De som blir skadade när de deltar i detta spektakel borde få stå för sjukvårdskostnaderna ur egen ficka.
Då kanske det kostar mer än det smakar?
// Annica Tiger
Annica Tiger 4:37 FM | Kommentarer (1) | Google
7 juli 2004
Morgonstund har guld i mund
När jag steg upp i morse kastade jag ett öga på termometern utanför köksfönstret. Modesta nio grader varmt. Huvaligen. Jag gick ut och satte mig på verandan med en kopp kaffe och tände en morgoncigarett. Jag njöt av stillheten och morgonljuden runt omkring mig, tupparna som gal inne i hönshuset, ekorrarna som rasslade runt i träden och en och annan morgontidig fågel som testade rösten inför dagens konsert. Men något saknades.
Värmen saknas. Det är inte speciellt varmt och ljuvligt när det bara är nio grader varmt. Mina tankar for till alla dem som legat ute i natt i tält eller husvagn. De måtte ha haft det kylslaget och kanske även blött, beroende på vart i landet de slagit upp sina bopålar. Svensk sommar i ett nötskal? Det verkar i alla fall vara årets melodi.
Jag gillar att tälta, dock var det några år sedan sist. Jag vill inte slå upp tältet på tättbefolkade campingplatser utan jag vill hellre tälta lite vid sidan om allfartsvägarna. Jag har aldrig förstått vitsen med att campa på campingplatser tätt ihop på små utmätta fyrkanter, en eller två meter mellan tälten eller husvagnarna eller vad nu brandskyddslagarna kräver.
// Annica Tiger
Annica Tiger 8:14 FM | Kommentarer (6) | Google
2 juli 2004
Kamphundar
Jag tycker kamphundsinnehav ska förbjudas, bara om de ägs av människor som inte har dem enbart som husdjur. Det finns många av dem som betecknas som kamphundar (ex. Amerikansk Staffordshire) som är fina familjehundar, harmoniska och snälla hundar. Varför ska de förbjudas? Men alla kamphundar har inte den turen utan hamnar hos helt fel ägare.
Jag ser en fara med kamphundarna när de hamnar i fel händer. De är som skarpladdade vapen dessa kamphundar hetsade till max, helt inställda på att döda. En del har dem som penisförlängare, en del använder dem för att hota med och som "vapen" och flertalet skaffar dem för att använda dem i regelrätta hundslagsmål, med hundens liv som insats. Vete sjutton om de inte har vadslagning i samband med det sistnämda? Det skulle inte förvåna mig ett dugg.
En dag kommer det första dödsfallet, förr eller senare, när en till aggressivitet dresserad kamphund sliter en människa i bitar. När det sker så må det vara ägaren som har misshandlat och hetsat djuret till att bli denna aggressiva kamphund och inte den oskyldiga som kommer att råka finnas på fel plats vid fel tidpunkt. Tänk om ett barn hamnar i vägen? Ett par bett och barnets kropp lär inte vara en vacker syn. Kolla in här vad en kamphund kan göra med ett träd. Titta på skadorna på trädet och försök att förstå vilken skada en sådan hetsad aggressiv hund skulle kunna göra en levande människa.
Det blev många träffar på ordet kamphund, hela 2860 stycken. Mycket smått och gott att läsa för eventuella intresserade.
// Annica Tiger
Annica Tiger 5:16 FM | Kommentarer (4) | Google
29 juni 2004
Mycket djur blev det
I dag har varit en dag då bara alla nyheter och rubriker fladdrat förbi mina ögon och jag har inte orkat bry mig. Nyhetsflödet är konstant. Jag missar nog inte så mycket om jag kopplar bort det för någon dag. DNA-profiler som matchar. Mijailo Mijailovics sitter bara och tiger i rättegången. Guldtränare har pucklat på frun. Dolph anmäld för misshandel. Transor. Piggelin-glassar som innehåller stafylokocker. USA-gisslan dödad. Det som fångade mina ögon var mer roliga solskenshistorier som denna, en dansande björn frisläpps efter 12 års fångenskap. Bilden i artikeln fick mig att må dåligt, men samtidigt blev jag glad att i alla fall denna björn nu kommer att få ett drägligt liv. Tur att jag inte såg någon sådan här dansande björn när jag var i Bulgarien. Jag hade blivit skitförbannad och ledsen. Hade jag sett en ring turister som betalat djurplågaren hade jag nog skällt ut alla efter noter. Djurrättsaktivister har köpt Charlie fri från ägaren. Nu slipper björnen plågas att dansa via en nosring. Nu ska han äntligen få gå på alla fyra igen i ett reservat. Jag läste om veterinären som vägrar avliva friska djur. En elogé till henne. Djur är inte slit och släng varor. Tröttnar du på hundvalpen. Avliva den? Varför det? Har man köpt en hundvalp har man tagit på sig ett ansvar. Tröttnar man, ja då finns det faktiskt föreningar som hjälper till och omplacerar hunden. En annan rolig rubrik var att en tvåbarnsmor påstår att hon fött en groda. Jajo, jag åt sikrom i går. Kommer jag att föda en sik om ett halvår? :)
// Annica Tiger
Annica Tiger 6:55 EM | Kommentarer (3) | Google
11 juni 2004
Naturen är grym
Naturen är grym.
Väldigt grym ibland.
Kycklingen ovan är välskapt.
Men död, så död den kan bli.
Vi har haft en höna som ruvat sex ägg. Fyra av dem kläcktes i går, en till var på gång och det kunde jag se genom att man såg att kycklingen pickat hål på ägget inifrån och näbbspetsen syntes.
Men under natten måste någon kyckling förvirrat sig ned från hönsbåset och hönan har förmodligen följt efter och tagit med sig de andra tre som redan kläckts. Det ägg som låg kvar och var på gång att kläckas blev därmed dödsdömt i samma takt som ägget kallnade. Ingen värme. Inget liv.
Hade jag bara kommit i tid hade jag kunna gjort ett försök att lägga in ägget i bh:n för att hålla en jämn värme, tills kycklingen orkat ta sig ut av egen kraft eller så hade jag hjälpt till mot slutet. Det kan man göra om man är lätt på handen. Men jag upptäckte ägget försent. Jag var ovanligt sent inne i hönshuset i går morse, för en gångs skull. Ägget var då redan kallt och kycklingen död. Hade den levt hade jag hört det. De små liven piper inne i äggen som bara den strax innan kläckningen. Bara några timmars skillnad mellan död och liv. Jag tog försiktigt hål på ägget och tog ut kycklingen, jag närde ett hopp om att kanske, kanske den levde ändå trots avsaknaden av värme. Men så var icke fallet.
// Annica Tiger
Annica Tiger 6:55 FM | Kommentarer (2) | Google
21 maj 2004
Fästingsommar väntas
Det lär bli en bra fästingsommar sades det på nyheterna. Bra och bra kanske inte alla tycker är rätt ord. Jag tror att klimatförändringen de senaste åren (varma somrar och milda vintrar) upplevs som rena rama himmelriket för fästingarna. De blir bara fler och fler. De sprider sig stadigt i Sverige, även norrut.
När hundar fanns hemma så var fästingar en del av vardagen. Jag gillar fästingar, eller rättare sagt jag är väldigt fascinerad av dem. Även om ett bett gav mig Borrelia (det tog flera år innan läkarna kunde diagnosticera det hela rätt och det innebar en hel del lidande för min del) så är jag inte rädd för fästingar eller oroad över att bli biten igen, eller avsugen som det egentligen borde heta :). De är som små vampyrer.
Dags att damma av min hemsida om fästingar kanske?
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:25 EM | Kommentarer (2) | Google
15 maj 2004
Solskenshistoria
Jag har ingen hund just nu. Men jag älskar hundar och kommer alltid att så göra. Jag brukar säga att ibland föredrar jag hundars sällskap framför människors. Det är att ta i lite. Men hundar är speciella. De älskar dig som du är. De är lojala. De är sanna vänner, i vått och torrt.
Jag läste om Coco, en cavalier king charles spaniel, som hade fastnat i ett dyigt träsk. Schäfern Chyna gav sig iväg på egen hand och letade efter sin kompis och hittade Coco, som inte kunde ta upp sig ur leran. I tre dagar satt Chyna vid sin kompis sida och skällde och skällde, till slut hörde en förbipasserande bonde skallen och uppmärksammade situationen och larmade efter hjälp. Slutet gott, allting gott.
// Annica Tiger
Annica Tiger 5:25 EM | Kommentarer (2) | Google
1 maj 2004
Tuppavlivning
I dag var jag tvungen att avliva en av tupparna. Han har alltid legat lägst i rang och har haft problem med en fot tidigare, i omgångar. Säger man fot? Hundar och katter har tassar. Fåglar har klor. Men tuppar har mer än klor. De har en sporre och en ganska stor trampdyna. Där fann jag ordet. Trampdynan var fem gånger större än normalt, svullen, spänd och sårig. Jag väntade ett par dar för att se om det skulle bli bättre, men det gick åt andra hållet. Tyvärr.
De senaste dagarna har han haltat omkring med besvär, stått på ett ben eller mestadels legat ned. Han har inte kunnat sitta på nattpinnarna, utan har sovit i gödselbingen, under sina skitande kompisar. Hur förnedrande kan det vara för en tupp? Mycket skulle jag tro. Tupparna vill alltid sitta på högsta pinnen. Vi har tre nattpinnar, den lägsta sitter de med lägst rang och på den högsta sitter tupparna och alfahönan, hon som egentligen bestämmer i hönsgården.
B. ville inte avliva honom. Han är lite vek när det gäller djur. Men jag vill inte se någon lida. Nej, jag tänker inte tala om hur jag tog livet av honom. Det gick fort och smärtfritt, han protesterade inte ens. Ingen annan av hönsbesättningen märkte ens vad som hände. Det var skönt. För en orolig hönsgård låter värre än värst. Tupparna gal frenetiskt och hönorna skrockar högljutt. Det hade inte varit populärt bland grannarna klockan sex på morgonen.
Må han få det bra i tupphimlen sprätta omkring, pocka på uppmärksamhet, gala, kråma sig och vifta med kammen, samt sätta på hönor hela dagarna. Vilket är ungefär vad en tupp gör hela dagarna. Nej, jag drar inga som helst omedvetna eller medvetna paralleller med något eller några manliga kön av andra "djurarter" :-).
// Annica Tiger
Annica Tiger 12:54 EM | Google
27 april 2004
Skjut, gräv och tig
Skjut, gräv och tig. Man ur huse, pang, pang. Här ska vi ha vargfritt! I Uppdrag granskning lovades det (inför dold kamera) att vargstammen ska utrotas. Om inte polis och åklagare såg programmet rekommenderar jag dem att så göra med reprisen. Här kom fram material som skulle kunna lägga grund för flera förundersökningar och fällande domar.
Fast de som smygfilmats och som visat sitt rätta jag konfronterades med de dolda filmningarna blev de alla som små söta lamm helt plötsligt. Nej, så har jag inte sagt. Nej, vi talade om fiske?
Det framkom att en, numera pensionerad polis som jobbade med jaktfrågor, tjuvjagade varg på sin fritid (han var jaktlagsledare) och kanske även i roll som polis. Snacka om täckmantel.
Än fler detaljer om hur dessa organiserade nätverk tjuvjagar kom fram. Vargarnas sändare pejlades av tjuvjägarna. Alla märkta vargar bara försvann spårlöst. Lyor med valpar sprängs med dynamit berättades och efter det avslöjandet kom ett rått garv från den som berättade om den "lyckade jakten". Ja, ammunition är ju dyrt och sprängmedlet är säkert stulet och gratis.
Nej, jag blev ledsen i ögat över detta hat. Detta hat mot vargarna. Det är ett sjukligt hat. Ett oresonligt hat. Jag har noll förståelse för deras agerande. Jag orkar nog inte se Debatt i kväll som även det ska ta upp samma tema.
// Annica Tiger
Annica Tiger 9:07 EM | Kommentarer (4) | Google
Vacker tupp till salu
Faverolletupp med tillhörande två hönor säljes, 50 kronor stycket vid hämtning. En av de små kycklingarna visade sig vara en tupp och vi har redan tre tuppar.
// Annica Tiger
Annica Tiger 12:32 EM | Kommentarer (3) | Google
21 april 2004
Vargen är i fara
Stora stygga vargen. Vargen kommer, vargen kommer! Farliga Gråben. Varghatet florerar alltjämt, det kunde Uppdrag Granskning verkligen påvisa i går. Jag förstår inte varför. Ingen människa har i modern tid blivit skadad eller dödad av varg. Björn däremot har både skadat och dödat människor i modern tid, men ingen ropar att björnen ska utrotas. Visst tjuvskjuts det björnar, men inte alls med samma frenesi som vargar.
Varför hatar så många vargen? Det övergår mitt förstånd. Jag har skrivit om detta förut, se längst ned. Jag vidhåller fortfarande att vi borde importera ett par hundra vargar från Finland, Ryssland, Polen och Rumänien och inplantera dem på lämpliga platser där det av hävd tidigare har funnits varg. Då kanske vargmotståndarna gav upp? Eller så fick de tjuvjaga sig blåa och kanske därmed riskera att åka fast. Vargen är fridlyst och utrotningshotad. Den tjuvjagas friskt, men ändå är det bara 2 (två) personer som dömts för grovt jaktbrott. Det har funnits underlag för fler domar, men polisen verkar inte vara på hugget direkt när det gäller denna fråga. Kan det kanske bero på att de är jägare själv eller känner folk på bygden som är det?
Tjuvjakten har ingen som helst likhet med jakt. För jakt av älg och annat vilt så finns det, även bland jägarna, vissa etikregler som gäller. Ett skott ska räcka och det ska vara direkt dödande. Djuret ska inte lida i onödan. Men när det gäller varg verkar inte dessa regler gälla. Förgiftade åtlar (ofta med glykol som ger en plågsam död) läggs ut och därmed riskerar även andra vilda djur och tamdjur att gå samma smärtsamma död till mötes. Helmantlade kulor används, för att skada vargen livsfarligt, men inte döda och vargen lider innan den så småningom dör. De jagas via snöskoter eller körs på med flit med hjälp av bilar.
De som hatar vargen så infernaliskt säger sig vilja kunna jaga, fiska och plocka bär och svamp i skogen. Det kan de väl göra utan att utrota vargstammen? När jag plockar hjortron i Norrland så är jag mer rädd för att möta en björn, än att möta en varg. En varg skulle i mina ögon bara vara en underbar upplevelse att få se ute i det fria. En dröm som gick i uppfyllelse.
Visst händer det att jakthundar tas av varg. Men även björnen kan slå en hund, om hunden kommer för nära och örnar kan döda mindre jakthundar. Det är fler jakthundar som körs ihjäl eller skjuts av misstag av jaktkollegor än som dödas av varg. Ska bilar och jägare utrotas också? Det borde ju bli en logisk slutsats.
Lars Toverud är en norrbagge som skrivit en bok med konspirationsteorier om att djurparker kontinuerligt släpper ut vargar. Att han far med osanning kunde Uppdrag Granskning påvisa via DNA-tester. Men det ville författaren inte ens kommentera. Skriva en hel bok på felaktiga grunder och sedan hamna på pottan och överbevisad är kanske ingen önskesits? Tage Collberg, vargmotståndare och ordförande i Svenskt Samarbetsforum i Rovdjursfrågor blev också satt på pottan och reagerade som en barnunge. Av med mikrofonen och Inga kommentarer. Det ska bli intressant att se del två i Uppdrag Gransknings serie "Vargjägarna".
// Annica Tiger
------------
14/4-99
Vargen är mitt favoritdjur, alla kategorier. Jag skulle vilja att det fanns fler vargar i vårt land. Skulle definitivt inte ha något emot om det fanns varg runt omkring här norr om stan, inte bara tillfälliga besökare utan permanent.
Naturvårdsverkets siffror är önskvärda 2000 björnar mot 100 vargar. Varför denna obalans? Det finns c.a 50 vargar i Sverige och antalet minskar dramatiskt pga av inavel och framförallt olovlig jakt på vargarna.
Förstår inte varför samer och jägare hatar vargen så in i bomben? Samerna får 35 miljoner i bidrag varje år för att de ska tolerera rovdjur i renbetesmarkerna, men underligt anser jag att trots detta har samtliga vargar i norr försvunnit?
Hur kan samerna få bidrag i så fall? Samma sak med järvarna och lodjuren, de jagas olovligt. Av vem/vilka? Inte är det medelsvensson i alla fall?
Jägarna hatar vargen, lösspringande jakthundar dödas av vargflockar för att de springer in i vargens revir, rent instinktivt dödas inkräktaren. Men varför ska vi överhuvudtaget tillåta jakt med lösspringande hundar?
Väldigt få människor lever av jakt allena, det är en hobbyverksamhet numera. Visst förstår jag hundägaren som hittar sin hund dödad, dess förtvivlan och sorg. Men själv skulle jag aldrig tillåta mina hundar att springa vind för våg i skogen. Det finns ju andra faror än just vargar!
Hur många jakthundar och vanliga hundar blir inte dödade i trafiken varje år? Det rör sig om betydligt högre siffor än de 14 stycken som blir dödade av vargar. Hur många jakthundar dör inte av husses eller annan jaktkamrats vådaskott? Närmare bestämt 14 stycken per år, alltså lika många som blir dödade av vargar.
Vi skriver under fördrag hit och dit om att skydda utrotade djur i andra länder men kan inte ens hantera situationen med vår egen utrotningshotade art i Sverige, vargen. Nej, in med friskt blod. Importera varg från Polen och Rumänien. Där har de tusentals vargar på ytor mindre än Sverige och det tycks fungera, varför inte här?
17/11-97
Läste i tidningen igår om hur folk jagar och dödar de få svenska vargar vi har i Sverige. Det var en bild på en varg som hade dödats av en galen bilist. Bakbenen krossade, ena ögat utsprängt och vargen hade i förtvivlan och desperation tuggat sönder och svalt ena framtassen.
Jag GRÄT FLODER, över vargens öde och människans enfald samt grymhet. Vilken död, det förtjänar ingen varg. De är förresten inte farliga!!! Jag är mer orolig över att möta en björn när jag traskar i skogen.
Annica Tiger 2:45 EM | Kommentarer (6) | Google
15 april 2004
Big Pig Brother
Big Brother har fått en konkurrent. Varför nöja sig med en blek kopia där mänskliga grisar uppträder som svin?
Dokusåpan Pig Brother fascinerar Tyskland just nu. Real Stuff! Än så länge bara på Internet, men tyska tidningar har börjat spekulera i om Pig Brother kommer att börja sändas på TV. Vildsvinet Kalle och Luise har blivit kändisar.
Förra veckan hade Pig Brother över en och en halv miljon besökare. Det du!
// Annica Tiger
13 april 2004
Säljakt återupptas
Kanada återupptar sin säljakt. Jakt och jakt är nog en sanning med modifikation. Att klubba ihjäl sälungar för att inte skada pälsen, samt flå dem levande - är inte jakt i mina ögon. Det är djurplågeri.
De visade ett inslag på TV4:as 18.30-sändning där man såg bilder av plågade sälar. Tyvärr verkar inte TV4:a lagt ut just 18.30-sändningen i går. Synd! Men man kunde tydligt se att det inte användes gevär. Sälarna klubbades ihjäl.
Man såg en säl som inte hade dött trots flertal slag i huvudet, den blicken från de stora oskyldiga ögonen i det blodiga huvudet etsades sig fast i mina näthinnor. Det skylls på att det finns för många sälar. Okey, men skjut av dem då, på ett proffsigt sätt så de inte behöver lida i onödan. Klubba inte ihjäl dem bara för att förhindra att pälsen skadas.
Det tråkiga är att det finns en marknad för sälskinn. Det finns så många alternativ numera. Det finns fuskpälsar som knappt går att särskilja från äkta vara. Varför inte köpa och använda en sådan istället? Vem kan med gott samvete gå omkring med en päls eller annat klädesplagg, besudlat med blod.
// Annica Tiger
BTW - många djur far illa.
Varning för känsliga, klicka ej på denna länk.
7 april 2004
Påskpynt
Kycklingarna klarade sig och nu struttar de omkring med mamma höna i hönsgården. Visst är de söta?
// Annica Tiger
Annica Tiger 1:30 EM | Kommentarer (2) | Google
31 mars 2004
Hundnostalgi
Vi har en fin kökssoffa i köket, en sådan där gammaldags som det går att lyfta locket på och under finns en bra förvaringsplats. Där har tidningar som jag velat spara hamnat sedan vi flyttade hit 1989. För några veckor sedan såg jag att tyngden av alla tidningar gjort så soffbottnen gett vika. Det fixar jag, sa B. På den vägen är det.
Nå, bra kvinna reder sig själv så en stor del av dagen har tillbringats att sortera tidningar, samt spika ihop soffan. Det var rena rama nostalgitrippen. Ja, inte att spika ihop soffan utan att sortera tidningarna. Nu är jag klar, med håret täckt av damm och boss :).
Jag måste ha varit komplett hundidiot tidigare. En del tycker väl att jag är det samma i dag, fast utan förstavelsen hund :). Jag har sparat alla nummer av Hundsport från 1991. Hundsport (ingår i avgiften till Svenska Kennelklubben "kan ingen ge SKK en ny hemsida?") och Doggy Rapport dimper ned i brevlådan fortfarande. Men tidigare har jag prenumererat på mångahanda hundtidningar, många av dem har gått ur tiden för länge sedan.
Vi hundägare
Hunduppfödaren
Hunden i Norden
Hundextra
Hundliv
Hundmagasinet
Jakthunden
Våra hundar
SHF-bulletinen
Newfoundlandshunden
Jag hittade även en gammal Expressen från 1999, som jag sparat för en artikels skull. Jag läste om artikeln och återigen kom tårarna, fast jag redan gråtit floder för denna hunds skull. Är man inte fånig?
Så här skrev jag om det i min Reload, jag tar med två dagar eftersom de anknyter till varandra.
18/8-99
Jordbävning!
Hemskt! Tragiskt!
Men det som berörde mig igår var några bilder i Expressen. Ett par hade lämnat sin NewFoundlandshund i bilen under shoppingturen i London. De tänkte bara vara borta en liten stund. Det räckte. Hunden kokade i värmen, fick värmeslag och dog. Vilken död? Den sjuåriga tiken Lucy försökte febrilt ta sig ut, skällde, kastade sig mot rutorna och bet i sätena. Men försent...när hjälpen kom via polisen låg hon död i framsätet. Jag tänkte på detta hela kvällen, varje gång jag kikade på någon av mina små bruna *nallar* blev jag gråtfärdig. Skärmar man av sig? Orkar man bara bry sig om det man har kärt självt? Jag talade om selektivt minne igår men det kanske är mer advekat att tala om selektiv *beröring* av fasor och hemskheter.
17/8-99
Nalle hör sämre och sämre. Vi är ett matchande par :). Man ska aldrig närma sig en hund bakifrån om denne inte hör/ser/känner att man är i faggorna, det har jag lärt mig nu :( - för jag skrämde Nalle rejält igår, helt oavsiktligt. Jag antar att Nalle tycker det är mycket obehagligt om han inte har full koll på tillvaron längre, vem tycker inte det förresten :). Han blev som sagt skrämd när jag dök upp bakifrån (jag trodde faktiskt att han hörde mig för jag talade med honom samtidigt som jag närmade mig) och klappade honom på ryggen utan att han noterat min ankomst via hörseln eller annat av sina sinnen. Vilket får mig att tro att även luktsinnet dämpas med åldern? Nå - vi kan ta varandra i hand. Jag tycker själv att jag hör sämre ju äldre jag blir, mer då att brus och sorl dämpar hörseln - på puben eller på restaurang har jag svårt att orka/höra/hänga med i samtalet om det är för mycket ljud runt omkring. Det är iofs skönt att sitta i sin egen lilla värld och filosofera :), men kanske inte så artigt? Minnet ska vi inte tala om. Hela jag borde täckas med gula stickers - nya modet kanske? Inte snickers-brallor utan stickers-brallor! Jag kan tänka att - ja, det _måste_ jag kolla och efter 2 minuter har jag redan glömt bort det viktiga jag _måste_ kolla :-) om jag ens kommer ihåg att det var något jag _måste_ kolla. Det går inte längre att skylla på selektivt minne *ler* utan det är nog mer galopperande alzheimers.
// Annica Tiger
24 mars 2004
Ruvande höna
En höna ligger och ruvar på fyra ägg. Jag tvivlar dock på att det kommer att leda till kycklingar. Det är för kallt fortfarande för sådana aktiviteter. Hönan "hoppar" av en stund varje dag för att få i sig lite mat, vatten och bajsa. Helt naturligt, annars skulle hon dö av svält då ruvningen tar cirkus 21 dagar. Den korta stunden kanske räcker för att äggen ska kallna och avstanna i utvecklingen misstänker jag.
Det är faktiskt första gången någon av våra Faverolle-hönor ruvar så här tidigt på året. De ruvar överhuvudtaget väldigt sällan. Det är ingen ruvningsbenägen art. Vi har därför köpt en äggkläckningsmaskin. Men det var ett bra tag sedan vi använde den faktiskt. Vi får redan alldeles för många ägg än vad vi kan göra av med. Allrahelst nu när inte huset är fullt med hundar. Busarna fick alltid äggula i maten, mycket bra för pälsen. Till Avi räcker en äggula om dagen. Det gör varken till eller från i äggförrådet.
Jag kokar ofta äggen när de blir för många i kylskåpet och så blir det återvinning av det hela. Hönorna och tupparna älskar smulade hårdkokta ägg. Kannibaler? Jag tror inte de fattar att de äter ägg. Men en höna vi hade för några år sedan kom på att det gick ju bra att picka hål på de kläckta äggen i båsen och äta upp innehållet, färskare än färskt. Kannibalism heter det när människor äter människor. Men vad heter det när djur äter av sin egen art/avkomma?
En snabb koll gav vid handen att det heter detsamma:
Svenska Akademiens ordlista
kannib|al [-a'l] s. -en -er människoätare;
djur som förtär individer av den egna arten
Vad dum jag är. Människan är ett däggdjur. Det vill jag kanske förtränga. Men så är det och många har kvar både reptilhjärna och andra egenskaper man kunde hoppats på att evolutionen kunnat slipa bort, för mänsklighetens bästa.
// Annica Tiger
23 mars 2004
Kattskit
Avi, vår inlånade tax, har visat sig ha en förkärlek för kattskit, både nya och gamla dito. Även du, min Brutus (Smulan). Nu när snön börjar töa kommer pruttarna fram lite varstans på vår tomt. Det som göms i snö, kommer upp i tö.
Jag har fullt sjå att hindra henne från att käka upp lämningarna efter grannens katter. Ibland misslyckas jag och då blir det synd om Avi :). Då plockar jag fram tandborstarna, jag har kvar sedan Smulans tid, och borstar hennes tänder. Snart får jag väl avmaska Avi. Igen.
Jag haaaaaaaatar att bli pussad av en hund som stinker kattskit. Jag blir inte mer vän av grannarnas katter på grund av detta. Så är det. Tyvärr. Jag har inget emot katter i gemen. Jag har själv haft katter. Men jag kan inte med katter som driver vind för våg, i synnerhet när de använder vår tomt som toalett. Utekatter är ett sanitetsproblem, om några. Så skäller folk på hundägare?
// Annica Tiger - som precis borstat Avis tänder :(
Annica Tiger 5:24 EM | Kommentarer (2) | Google
9 mars 2004
Ingen skitsak
Åtal för att inte ha plockat upp hundbajs. Ja, då kan inte åklagarmyndigheten ha mycket att göra på den orten. Jag förstår om folk blir irriterade på om djurägare inte plockar upp efter sina telningar (gäller både hundar och katter), men att låta det gå till ett åtal är väl att ta i lite? Finns det inte lite, lite viktigare saker för rättsväsendet att hantera? Som kvinnomisshandel? Fast det kanske är enklare mål att föra till domstol, typ hundbajs - ingen skitsak?
// Annica Tiger
Annica Tiger 1:51 EM | Kommentarer (4) | Google
25 februari 2004
Ny sängkamrat
Taxen Avi vet hur man ska njuta av livets goda, i en hunds ögon. Numera kräver hon att bli upplyft i sängen vid läggdags och har mutat in en plats bakom min rygg, under täcket varmt och gott tycker hon säkerligen att det är.
Själv är jag livrädd att skada henne. Tänk om jag vänder mig om och lägger mig PÅ henne? När Smulan eller Nalle låg i sängen var det inga sådana problem, snarare tvärtom :). De var ju lite mer jämnstora med mig.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:42 FM | Kommentarer (3) | Google
23 februari 2004
Kung Bore
Bakhalt bakslag. Nej, jag pratar inte om deg eller bakning. Utan om vintern som kom tillbaka med full kraft under natten.
Över all förrädisk is, som man i går i alla fall såg och kunde undvika, har det nu lagt sig ett decimetertjockt täcke lössnö. Mer lär vänta i morgon.
En kort promenix med Avi resulterade i tre fall, närkontakt med marken. Den bara gliiiiiiiiiider in i mål, rättare sagt benen bara gliiiiiiiiiider isär.
Denna dag blir en innemysardag, sanna mina ord. En brasa. En bra bok. Allt för att glömma eländet ute.
Men alla sportlovslediga barn är säkert glada och det kan jag unna dem. Men må denna vinter någon gång ta slut.
// Annica Tiger
20 februari 2004
Djurplågeri
I många länder är lösspringande hundar ett problem. De sprider rabies och det är väl huvudargumentet för att komma till rätta med problemet. Men det finns humanare sätt att lösa det hela än att gå lös på dem med gevär. En bedövningspil, som knappt känns för hunden, så de somnar och sedan ge dem en insomningsspruta. Det skulle ta mer tid, men vara mer humant.
I Kosovo "övade" norska soldater under flera år prickskytte på vilda hundar. Dessutom har de nu i efterhand sammanställt en rockvideo (sic!) som visar deras agerande. Nå, fick de inte skjuta på människor var det kanske lika kul (obs - ironi) att skjuta på hundar. Krigspitt som krigspitt. Jag tycker att det enbart visar på hur barbariska vi människor är. Det som skiljer oss från djuren verkar ibland vara mycket, mycket litet.
Vad man kunde se på videon, som visades nu på morgonen i nyheterna, var att de inte alltid var så pricksäkra. Ska man avliva en hund medelst gevär bör det ske på nära håll och med ETT ENDA DÖDANDE skott.
Själv är jag emot att skjuta ihjäl både människor och hundar, ja - allt levande. Någon jaktidiot lär jag aldrig bli (även om jag ibland när en tanke om att på något sätt ha ihjäl de katter som springer runt på tomten, men från tanke till handling är det långt).
Att skjuta älgar och rådjur är för mig främmande. Men jakt kallas en hobby. Det är allmänt accepterat och det har ett syfte (hoppas jag) att inmundiga det nedskjutna. Troféjakter på tigrar, lejon, noshörningar och andra djur har jag däremot noll och intet förståelse för.
// Annica Tiger
14 februari 2004
Maghund
Knähund sägs det. Jajaj...min älskade lillasyster.
Jag vill nog påstå att Avi är en maghund.
Hon ska ligga på min mage när jag jäser i soffan.
Det kanske är extramjukt just där ;)?
Men det går lika bra att ligga själv tillsynes.
// Annica Tiger
Annica Tiger 8:19 FM | Kommentarer (4) | Google
12 februari 2004
Liten hund
Avi är en liten tax. Hon är 14 år, en ganska hög ålder i hundmått, men uppför sig stundtals som en liten glad valp.
Med tanke på hennes ständiga hunger skulle man kunna tro att hon är en njuffe eller rent av en än större hund. Men hon får det som syrran har ordinerat, varken mer eller mindre.
Hon äter och vill ha mer. Hon skiter i tid och otid. Ja, det som kommer in ska givetvis ut. Jag bara skrattar. En sådan liten hund. Men en sådan stor personlighet. Avi är en f.d jakthund. Det hoppas jag är över nu, men man vet ju aldrig. Ett rådjursspår och Avi kanske är ett minne blott. Nej, det är koppel som gäller.
Avi börjar acklimatisera sig nu. Nu är det en riktig knähund. Helst ska man klia henne på magen dygnet runt :). Jag gissar att syrran får tillbaka en bortskämd hund sedan om ett par månader.
// Annica Tiger
Hundslagsmål
Jag läste en artikel i Expressen i går, men fann den tyvärr inte på nätet så jag kan inte länka till den. Men den handlade om hundslagsmål och vadslagning.
Det är något som förekommer även i Sverige, men här var det Ryssland som var på tapeten. Hundägare från Ryssland, Ukraina, Kazakstan och Moldavien kommer till Krasnoja Sloboda för att låta sina hundar slåss.
Officiellt hålls kamperna för att testa vilka hundar som är lämpliga för avel. Vadslagningen är mer inofficiellt. Stort frågetecken? När blev aggressivitet och kamplusta ett måttstock för en bra avkomma?
Efter slagsmålen är hundarna svårt sargade, djupa sår som lär bli illa infekterade och åsamka hunden stort lidande. Jag misstänker att inte speciellt stora summor läggs på veterinärkostnader där inte.
Bilderna i anslutning till artikeln visade att det inte var någon överdrift att skriva så. Jag mådde fysiskt illa av att se dem. Jag blev dessutom förbannad rent ut sagt.
Detta är vidrigt. Omänskligt. Barbariskt. Sjukt. Hundarna lider både fysiskt och psykiskt. Matte och husse ska vara hundens ledare och därmed vilket ledaren i en flock ska göra skydda dem från sådant här. Inte medvetet utsätta dem för dylikt.
Vad skapar det för monster till hundar? Den aggressivaste hunden vinner och får dyrast avkomma, det vill säga blir avelsdjur. Det är absurt. Djurens rätt har reagerat på detta.
Vi tycker det är fullständigt vidrigt, säger Per-Anders Svärd, förbundsordförande i Djurens rätt.
Se nu till att agera så att något händer, annars blir det som vanligt mycket snack och lite verkstad.
Själv tycker jag att hugade intressenter kan maila till ryska ambassaden och be dem sätta stopp för detta.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:12 FM | Kommentarer (1) | Google
9 februari 2004
Första natten
Första natten med gänget gick bra. Avi sov så sött på en filt vid sovrumsdörren.
I dag är det kallt. Burr! Jag tvivlar på att ens hönsen vill gå ut i dag. Men visst, de har ju bestämt att det våras, för nu har de börjat kläcka ägg i rekordfart.
Själv ska jag ut och halka valka i detta väglag. Det har hänt många olyckor i helgen hörde jag på nyhetsmorgon. Kör försiktigt! Take care! Det finns alltid någon som väntar, gärna några minuter extra - bara du kommer fram.
// Annica Tiger
8 februari 2004
Avin har anlänt
Nu har Avi anlänt. Hon går runt och nosar in reviret. Jag hoppas hon ska trivas här hos oss ute på landet. En tax är lite mindre än en njuffe. Det gäller att se upp runt fötterna :).
// Annica Tiger
Annica Tiger 11:02 FM | Kommentarer (1) | Google
3 januari 2004
Små djur
Jag har äntligen fått se Bodils mini-cirkus. Jag stod som ett barn vid sargen och bara njöt.
Många intryck blev det på husdjursmässan. Jag vill ha råttor som husdjur eller kanske en söt chinchilla? Mini-grisarna blev jag helt betagen av.
Jag bekantade mig med några kackerlackor, stora som grova fingrar. Jag minns att i Marocko fanns det sådana på det B-hotell vi bodde på. Det sägs att det finns dito i Thailand, så det gäller att vara förberedd :).
Det jag däremot inte gillade var informationen jag hittade på nätet om att det finns dödligt giftiga skorpioner i Thailand. Skribenten rekommenderade att man skakade ur skorna och allt annat man ställt på golvet, innan användning. Är det så illa?
// Annica Tiger
Annica Tiger 6:30 EM | Kommentarer (2) | Google
Husdjursmässan
Husdjursmässan nästa. Jag smålog lite när jag tänkte på gårdagens rubrik, life on the farm. Nej intet av sådant ska skådas på husdjursmässan i dag. Jag ser fram emot många trevliga timmar i sällskap med katter, hundar, mini-grisar och andra trevliga husdjur. En perfekt lördag med andra ord.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:46 FM | Kommentarer (2) | Google
27 december 2003
Husdjursmässan
Den grå vardagen.
Leve den, som sagt.
Jag hinner just nu bara med att
jobba, sova och äta. No more!
Men jag ser framemot
Husdjursmässan.
Missa inte den om du har chans att gå.
Jag ser fram emot min resa till
Thailand som hägrar i horisonten.
// Annica Tiger - på väg till jobbet
Annica Tiger 4:20 FM | Kommentarer (1) | Google
21 december 2003
Dagdröm
Nalle kom och satte sig framför mig. Jag minns att jag såg hans ansikte så tydligt. Jag tog bägge mina händer och formade dem runt hans ansikte. Jag förstod att han ville gå ut. Jag såg Smulan i ögonvrån och bestämde mig för att ta ut Nalle först på promenad och sedan skulle jag ta en längre sväng med henne.
Såklart lilla gubben ska vi gå ut, sade jag ömt och med värme i rösten och kramade om honom.
Nalle
Smulan
Bilden av Nalle tonade bort. Jag vaknade ur min slummer och nästan skrek rakt ut:
Man kan väl inte gå ut med någon som är död?
Sedan var det något som brast inom mig. Tårarna bara sprutade fram. Minnena sköljde över mig. Det är snart två år sedan han dog. Ändå finns han kvar i mitt hjärta. Smulan har inte alls varit död lika länge. Men hon är blekare i mina drömmar. Än så länge.
// Annica Tiger
Annica Tiger 2:15 EM | Kommentarer (3) | Google
13 december 2003
Valkarusell
Keiko är död.
Han fick några år i frihet i alla fall.
Världens längsta och häftigaste berg- och dalbana?
Jag som älskar att åka karuseller. Men vete sjutton om jag skulle våga åka den här. Fan börjar bli gammal. Fritt fall på Gröna Lund (det sista jag åkt i karusellväg) måste te sig som en fjärt i rymden i jämförelse med denna åkattraktion. Jag minns att när jag var i San Francisco (eller så var det när vi var i San José) med P.O så var jag en hel dag på ett stort nöjesfält, när han jobbade på med sitt (han var på tjänsteresa och jag följde med). Det var stora karuseller redan då jämfört med dem vi hade/har härhemma och detta var alltså på det ljuva 80-talet.
// Annica Tiger
11 december 2003
Höns i bur
Nu väntar 10 månaders fängelse och en halv miljon kronor skadestånd för en ung kvinna som bara ville hönsen väl. Metoderna kan diskuteras, men jag förstår agerandet och vete sjutton om jag själv inte skulle kunna bli så upprörd och själv agera i någon liknande situation. Men jag anser att det är våra lagstiftare som ska agera och det med det snaraste. Varför ska allt alltid förhalas in i det sista? De äggproducenter som inte anser sig ha råd att förändra sitt produktionssätt kanske ska se sig om efter ett annat affärsområde?
Det har pratats så länge om frigående höns och att de mår bra av att få slippa leva i små burar där de knappt kan vända sig. Jag minns Astrid Lindgrens engagemang i denna fråga. En djurskyddslag tillkom 1988 som 80-årspresent åt Astrid Lindgren. Det har inte hänt så mycket sedan dess kan tyckas.
Själv har Astrid Lindgren yttrat följande:
- Lex Lindgren - vem har kommit på att kalla den nya djurskyddslagen för det? Är det meningen att jag skall känna mig smickrad över att få denna lagen uppkallad efter mig, när den i sin nuvarande form är meningslös?
En höna vill gå in i ett värprede som ligger lite skyddat och mörkt till när hon ska lägga sin ägg. Lite så där lagom privat skulle man kunna påstå. Det förstår jag till fullo. Hur ska hon kunna göra det i en pytteliten bur där hon tvingas till närkontakt med sina "burkollegor" dygnet runt. Ser man på bilden som visas om du klickar på första länken i denna dagboksanteckning förstår du vad jag menar.
Ja, jag har ju höns själv och efter x antal år med frigående höns kan jag en hel del om deras beteende och livsvillkor, dock är jag inte en expert. Men sunt bondförnuft och egen erfarenhet räcker långt. De vill ha fräscht vatten. Mat i tråg samt att kunna söka sin egen mat genom att picka runt på marken. Deras pickbeteende är starkt ingrott. De vill ha möjlighet att kunna sandbada, det vill säga kunna borra ned sig i torr och lös sand för att göra sig själv rena från exempelvis parasiter. De vill ha sittpinnar att vila på.
De vill kunna sola sig. Ja, när solen ligger på står våra höns och solbadar. De verkar dyrka solen lika mycket som en värsta solbadare likt mig. De vill kunna gå undan för sig själva. De måste ha plats för att kunna hålla ihop flocken, på sitt sätt. Rangordningen är strikt. Nåde den höna som står lägst i rang att ta för mycket space. Tupp måste finnas. Även om vi människor kanske tycker att hönsens kärleksliv verkar vara hur tråkigt som helst, här kan Magnus Uggla med sina tre sekunder komma till sin rätt.
Ska man slakta dem, vilket vi inte gör med våra (vem kan äta sina husdjur), eller avliva dem på grund av sjukdom eller ålder ska det ske humant. Våra hönor har det bra. Det unnar jag alla andra hönor i hela världen. En höna är ett levande väsen som är värd all respekt.
// Annica Tiger
Annica Tiger 9:14 FM | Kommentarer (3) | Google
28 november 2003
Djurplågeri
Man i Markaryd lät hund frysa ihjäl
En 37-årig man från Markaryds kommun dömdes på torsdagen till 6 000 kronor i böter för brott mot djurskyddslagen. Mannen hade under en längre tid haft sin hund kopplad vid en hundkoja som inte gett djuret tillräckligt skydd mot väder och vind, uppger Sveriges Radio Kronoberg enligt TT. I den stränga decemberkylan 2001 klarade sig inte hunden längre utan frös ihjäl.
/ TT
Men herrejesus! Hur kan man behandla sin hund på detta sätt? Släng ut karln i 20 graders kyla i en busskur och låt honom tillbringa natten där. Minst. Sådana här människor ska inte få ha djur, i någon form. Jag hoppas de inte heller har barn. För empati kan han inte direkt lida av i överskott.
// Annica Tiger
Annica Tiger 5:26 FM | Kommentarer (17) | Google
14 november 2003
Allemansrätt
Allemansrätten ska vi vara rädd om. Det är något unikt som måste förvaltas väl. Tänk att kunna promenera vart du vill ute i naturen. Helt oberoende av vem som äger marken har du rätt att vistas där, givetvis under förutsättning att du följer de regler som är förknippade till allemansrätten. Du kan inte knata in på någons tomt, sätta dig i ägarens utemöbler och hävda att du praktiserar allemansrätt. Du får inte heller hugga din egen gran eller gräva upp växter osv. Självklara regler för flertalet.
I andra länder är det inte lika fritt. Där finns speciella reserverat/områden där det är fritt att ströva omkring. Väljer du andra marker finns risken att markägaren kommer med gevär i hand och motar bort dig med förevänding att du gör intrång på hans marker. Han har rätt att så göra, enligt gällande lagstiftning förvisso. Men så vill vi väl inte ha det här i Svedala? Jag vill inte ha det så.
Jag var ute en sväng i skogen. I dag också. Jag gick en slinga på c.a en och en halvtimmes lagom promenadtakt. En runda jag ofta gick med Buster. Jag log bitterljuvt när jag såg de vattenpölar han med dödsförakt slängde sig i. Jag såg kärret där han älskade att rumstera i. Vatten var hans rätta element. Det var säkerligen labradoren i honom som tog ut sin rätt. Scäfern gav honom hans vaksamhet och skärpa. Jag såg mycket annat. Jisses, vad de har börjat avverka skog. Lite i smyg kan tyckas, för man ser det först när man går in en bit i skogen. Rena rama kalhyggena. Det ser inte trevligt ut alls.
Jag tycker om att vistas ute i naturen. Skogen, tystnaden, grönskan och fågelsången ger mig frid, harmoni och är rena rama dundermedicinen mot en stressad själ. Jag borde gå ut och ströva lite oftare än vad jag gör nu för tiden.
Men det är något som saknas. En hund. En följeslagare. Någon att hålla i handen.
// Annica Tiger
Annica Tiger 12:39 EM | Kommentarer (3) | Google
10 november 2003
Saknade promenader
Jag saknar mina hundpromenader. När inte berget kommer till Muhammed, får Muhammed gå till berget. Typ! Jag tog en riktig långrunda nu på förmiddagen, c.a en och en halvtimmes rask promenad i gamla bekanta hundpromenadstrakter. Jag mindes Buster (min älskade Schabrador) med glädje i hjärtat. Detta var våra egna promenadstråk. Buster krävde mycket motion, till skillnad mot Laban, Nalle och Smulan, som mer ville fingå lite. Men då jag gick i omgångar så fick i alla fall jag motion :).
I morse såg jag grannens katt kila förbi köksfönstret med en liten fågel i käften. Satans kattdjävel. Ja, rent ut sagt så kan jag inte säga mindre. Jag köper inte grannarnas snack om att det är kattens natur att ta småfåglar. Jag tycker inte om när deras oräkneliga katter springer runt på vår tomt. Vete sjutton hur många katter de har numera. Muttrar! Har funderingar på diverse kattfällor.....
// Annica Tiger
Annica Tiger 12:18 EM | Kommentarer (2) | Google
4 november 2003
Längtan
Längtan är stor efter att skaffa hund igen. En liten New-Foundlandsvalp? En brun liten nallebjörn. En hane som jag logiskt skulle döpa till Nalle. Men samtidigt vill jag inte skaffa hund just nu. Jag är kluven. Jag är delad. Jag vet inte vad jag vill. Då är det bäst att bida sin tid och vänta tills allt känns klappat och klart. För hundens skull och för min skull.
Jag kanske skaffar en liten kanin så länge? Eller varför inte sälroboten de visade på Söndagsöppet i söndags? Så bedårande söt, fast det var en robot.
// Annica Tiger
Annica Tiger 8:22 EM | Kommentarer (2) | Google
28 oktober 2003
Nallebjörnar
I vår släkt finns en hel del jägare. Själv skulle jag aldrig kunna döda ett djur för mitt höga nöjes skull. Ja, jag kan inte se jakt annat som ett nöje. Meningen med att skjuta djur ute i naturen är för mig förborgad. Det påstås att man måste hålla stammarna inom en viss nivå. Men för många tycks nivåerna vara i noll-klassen. Varför annars tjuvavskjuta både varg och björn.
Jag är glad över att jakten regleras. Eller att myndigheterna i alla fall försöker göra det. Antalet älgar, björnar, vargar och andra djur som ska avskjutas är bestämt. Men hur många jägare respekterar dessa kvoter?
På många håll i landet har björnhonor skjutits, helt i strid med reglerna. Varför ger sig jägarna på honorna? Ett slags förfinat kvinnohat? Ja, jag vet att jag drar det in absurdum nu. Men jag kan inte låta bli att undra. Björnhonor är fredade när de har ungar. Men det verkar många jägare strunta i. Jag vet inte ens om man ska kalla dem jägare när de utför detta? Tjuvjägare! Slaktare! Barbarer! Blodtörstiga djävla idioter, om jag får säga min mening.
Just nu irrar många björnungar omkring i skogen och letar efter sina mammor. Frågan är om de kommer att överleva. Men det skiter väl jägarna i? Kanske inte alla. Det måste väl finnas seriösa dito? Men varför hörs de aldrig i debatten. Osökt kommer jag in på en annan debatt där männen är lika moltysta. Ja, de som följer mina dagliga tankar förstår säkert vad jag menar.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:59 FM | Kommentarer (2) | Google
16 oktober 2003
Matrix
Nu har den äntligen kommit på video såg jag. Matrix Reloaded. Den åkte snabbt ned i kundvagnen. Lyckan är fullständig.
B. har börjat mata fåglarna. Redan. Men natten synes ha varit kall och det är nog svårt för fåglarna redan nu. Jag tycker i och för sig att det är för tidigt att börja redan nu med att lägga ut mat till dem. Det kan locka somliga att inte flytta. Men å andra sidan är det ingen fara på torpet här inte när det gäller den saken. B. är noga med att se till att alla fågelbord på tomten är fyllda ända in i maj. Så ingen lär svälta ihjäl. Varken fåglar, ekorrar, råttor eller möss.
// Annica Tiger
Annica Tiger 11:20 FM | Kommentarer (4) | Google
21 september 2003
Angiostrongylus vasorum
Nu är den här. Parasiten som jag fasar för. För hundarnas skull. Snart dröjer det inte på förrän vi har dvärgbandmasken här oxå. Då blir det katastrof för både hundar och människor. När den parasiten (observera att jag skriver när och inte om) väl har etablerat sig kommer det inte att bli sig likt.
// Annica Tiger
Annica Tiger 10:08 FM | Kommentarer (2) | Google
16 september 2003
Hunden
- människans bästa vän. Det har jag alltid sagt. En hunds trogna vänskap är ibland bra mycket mer värt än så kallade vänner.
En MS-sjuk överlevde 6 dygn i badkar – tack vare hunden. Är inte det en solskenshistoria om något?
I sex dagar låg han utan mat och vatten – tills hans hund räddade honom. Hunden labradoren Libby höll husse vid liv – och till slut tillkallade hunden hjälp. Sådana här små rara historier gör mig glad.
// Annica Tiger - nyvaken
Annica Tiger 4:46 EM | Kommentarer (1) | Google
10 september 2003
Omplaceringar
En tjej på jobbet ville att jag skulle göra lite research inför en kommande artikel hon skulle skriva om varför en del väljer att adoptera hundar från exempelvis Spanien. Hon är själv aktiv i en förening som förmedlar omplaceringar av svenska hundar. Jag hamnade på denna sida http://www.animals.de.tf/. Den sade mycket mer än miljoner ord. Det finns hundar som far illa i Sverige. Men jag vill inbilla mig att vi inte är såååå grymma som i vissa andra länder, där hundar inte behandlas som husjur utan som slit- och slängvara - eller ens det. Jag minns hundarna jag mötte i Bulgarien. Hade jag kunnat hade jag tagit hem allihop. Mitt hjärta blödde. Mitt härta blöder fortfarande.
Fler länkar:
http://www.ada-hundar.org/
http://www.hittehund.nu
Varför?
Här finns ännu fler länkar:
Länkar
Flera länkar
// Annica Tiger
Annica Tiger 3:48 EM | Kommentarer (3) | Google
Djurmisshandel
Sociologen Carin Holmberg har gjort den första svenska studien om våld mot djur i misshandelsrelationer. Inget nytt under solen. Våldsamma män slår även husdjuren. Männen hotar att skada eller döda husdjuret om de vet att kvinnan har en nära relation till det. Jag känner till några fall där mannen in facto har dödat familjens hund, bara för att straffa och plåga kvinnan. Denna hotbild kan även innebära ytterligare en svårighet för kvinnan att lämna relationen. Oron för barn, husdjur och dem själva blir ett hinder. Ett hinder för kvinnan. Ett medel för mannen att isolera och kontrollera henne. Läst i Roks senaste nummer av Kvinnotryck.
Djurplågeri. Kvinnomisshandel. Barnmisshandel. Det går hand i hand. Hur det är i dito motsatt förhållanden vet jag inte. Det vet ingen - utom de som nu utsätts. Ingen lär heller aldrig få veta om inte männen anmäler, så det kommer in i statistiken. En gång i tiden så togs inte kvinnornas anmälan på allvar, om de ens gör det i idag. Jag fick ett mail från en kille som tyckte att jag inte tog männens problematik på allvar. Nå, det kanske inte är så konstigt? Jag har nog med att försöka förstå mäns våld mot kvinnor, djur och barn. Men jag tar det inte på oallvar. Men det får inte, kan inte rättfärdiga, överskugga eller negligera den problematik som existerar.
// Annica Tiger
Annica Tiger 6:57 FM | Kommentarer (3) | Google
26 augusti 2003
Newfoundlandshund
Tobbe hade en länk i sin Reload som jag följde och läste. Läste och grät floder. Blev arg. Blev illa berörd. Blev ledsen. Blev förtvivlad. Det handlade om en Njuffe som fick sluta sina dagar i förtid.
Det måste vara något radikalt fel på mig. Djur berör mig mer än människor. Jag kan läsa om att 40 människor sprängts i småbitar i Indien, men jag bara läser och noterar. Men så fort det handlar om djur som far illa berörs jag långt in i min förborgade själ. Jag kan gråta floder när jag tänker på och saknar mina egna hundar, som fått sluta sina dagar på grund av sjukdom eller ålderdom. Jag kan sucka förtvivlat när jag passerar en överkörd räv. Jag rörs in i hjärteroten när jag läser om djur som behandlas illa. Är det bara jag som är så här?
Jag vill så gärna ha en hund igen. En Njuffe givetvis. Läs mer om denna bedårade ras! Men samtidigt känner jag att jag måste ta i tu med en del saker och då finns det inte plats för en hund med i bilden. Just nu. Men den dagen jag är mogen igen, då tror jag att jag ska ta hand om en Njuffe, som blivit en *left over*. Tänk att få ge en hund ett nytt kärleksfullt hem.
// Annica Tiger
Annica Tiger 2:48 EM | Kommentarer (6) | Google
18 augusti 2003
Hundar och jobb
Nu är det en jobbig vecka framför mig. Dyngveckan, som vi brukar säga. Men å andra sidan håller vi på att avveckla oss själva. Så inom en snar framtid säg ett halvår si så där så kommer nattjänsterna att försvinna. Den dagen, den sorgen. Jag jobbar gärna dag. Jag är inte överförtjust i att jobba natt.
Det roliga är att jag tog ett nattjobb för Smulans skull. Men bara efter några veckor så dog hon hastigt och lustigt. Nej, ordet lustigt var fel. Det var en dramatisk upplevelse. Hennes lungor gick sönder. Förmodad välutvecklad cancer. Vi hade inte märkt så mycket av det, förutom att hon stundtals andades tyngre än normalt. Nu har jag inget incitament att jobba natt. Nu finns ingen eller inga att ta hänsyn till.
En ny kanske icke helt oangenäm trots allt sits. Vem vet hur det hela kommer att sluta. I slutändan.
// Annica Tiger