31 oktober 2005
T-tröja
Det mest populära plagget lär vara en T-shirt. Hur många finns det som inte har en sådan hemma och som aldrig burit en sådan på sig?
Jag tycker det är kul med tryck på T-tröjan (svenska översättningen). Jag tycker om när det står något originellt och oväntat på den. Själv gillar jag tryck med djur på, jag vet inte hur många T-tröjor jag har med tiger-motiv.
Nu har dikter publicerats på en T-tröja:
Tröjan med ISBN-nummer 91-975816-2-3 är på väg till Kungliga biblioteket för klassificering - precis som alla andra böcker som trycks i Sverige.
På Partyshop kan man designa sina egna tröjor. Jag vet sedan tidigare att kvalitén på deras tröjor är god, jag hoppas att den så är fortfarande.
Nu blev jag inspirerad att göra några egna unika.
Jag är en bloggare!
Bloggar du också?
En svensk Tiger!
Jag hatar vintern!
Det är bara fantasin som begränsar en.
// Annica Tiger
30 oktober 2005
Sharm El Sheikh
Sent omsider, en reserapport.
Snart blir det en resa till Prag, lite mer hemmavid.
Vad gjorde jag i Egypten?
Ja, förutom att äta, sova, sola, dyka och snorkla?
Red kamel, om du kikar på denna film kan du se mig i mitten :-). Skämt åsido, jo – jag red kamel men i ett betydligare beskedligare tempo. Ni som sett reklamen för ett visst nikotintuggummi, ja - kameler tuggar faktiskt så där utan att ha ett nikotintuggumi i käften :).
Jag besökte ett beduinläger, även om jag misstänker att det äkta lägret låg en bit bort och det vi besökte var anpassat för dumma västerlänningar. Men hur som haver, det var intressant att se hur folk lever i öknen. Men tyvärr med en viss besk eftersmak – det enda beduinerna verkade vara intresserade av var pengar, pengar och åter pengar. Ta ett bloss på en vattenpipa, javisst – men bara om du halade upp tjugo egyptiska pund (10 pund är ungefär 14 spänn).
Jag besökte Blue Hole, där många dykare har dött i djupet. Det är ett stort hål med blå koraller runt. Jag såg när jag promenerade runt, efter att ha slutat snorkla, alla minnestavlor över alla dykare som mött sitt öde där i det blå hålet.
En enorm upplevelse var att se månen gå upp i öknen. Den var stor och då menar jag STOR, jämfört med hur den såg ut inne i stan.
Barnslig som jag är kunde jag inte låta bli att åka på 4-hjuling genom öknen, ett race som tog nästan tre timmar och var roligt som bara sjutton. Det fanns bara gas och broms, gasen var det som användes mest :).
Jag badade med delfiner. Jag åkte med på en delfins fena, det gick snabbt som attan så att nästan bikiniunderdelen blåste av i bara farten.
Sista kvällen blev jag fetraggad av en taxi-chaufför. Jag bara garvade, men han var verkligen envis. Han var väl i 30-års åldern och såg inte alls oäven ut. Men VaFan, jag är 52 år och dessutom gift. Så han fick nobben.
Första och sista gången (tror jag) att jag bor på ett hotell med "allt inkluderat". Att fotografera av efterrättsbuffén tog bara den tre fotografier, då kan vem som helst räkna ut hur resten av matsalen såg ut. Men konstigt nog gick jag bara upp ett kilo, vilket förvånade mig själv. Jag åt och njöt av allt gott. De fria drinkarna fick dock vara, hinka bers eller drinkar nere vid stranden under dagen var mångas nöje, för att inte tala om kvällen. Men jag åker inte ned till ett annat land för att se det med dimmiga ögon och dessutom vill jag vakna varje morgon utan att ha ont i huvudet.
Jag fick ett underbart rum med havsutsikt, ett rum som många andra på hotellet skulle kunna gått över lik för att få. Men jag hade lagt in ett önskemål om att rummet skulle ligga i ett lugnt läge. Det var det också. Tack och lov.
Pratade med en del av lokalbefolkningen. Turistorten Sharm El Sheikh tillhör inte Egypten, anser många. Det är ett komplex skapat för turister. De som jobbar där bor i Kairo, Alexandria eller i Luxor. De jobbar tre, fyra veckor och får sedan en längre period ledigt för att åka hem till sina familjer. Jag har sett Kairo, så jag förstår vad de menar.
Dream Beach Resort hette hotellet, fem stjärnor, men servicen var urusel, städare (bara män konstigt nog eller kanske inte alls förresten) och serveringspersonalen var okey – men de som stod i receptionen var otroligt slöa.
En kväll när kortet gick av och fastnade i låset fick jag vänta i två timmar innan receptionen behagade sända ner en kille för att hjälpa mig. Fyra gånger fick jag ringa och sista gången frågade jag om de behagade skämta aprillo. Jag ville duscha inför middagen, men av respekt för sedvänjorna därnere kunde jag inte ställa mig i duschen om reparatören skulle dyka upp.
Visst det var under ramadan, men det här skedde långt efter att mörkret lagt sig så de som jobbade bör ha haft tid på sig att både äta och dricka och piggna till efter dagens fasta. Så det är ingen ursäkt. Dessutom fick jag betala 5 Euro för kortet, hur jag än försökte förklara att det inte var mitt fel och frågade om de aldrig hört talas om värme, plast och sämre hållbarhet fick jag pynta för att få ett nytt kort. Det kroknade jag lite på.
Jag skulle aldrig åka tillbaka till Sharm El Sheikh om det inte vore för de underbara korallreven och de fina fiskarna som finns i Röda havet. Men om några år kanske även det är borta, med tanke på den ökande turismen. Jag kunde se från balkongen strimmorna av drivmedel båtarna lämnade efter sig och båtar trafikerar Röda havet i tusentals varje dag.
De flesta båtarna har även en toalett som släpper ut skiten rakt av. Det hände ett par gånger att jag snorklade och såg bruna små konstiga tingestar, som såg ut som delar av bajskorvar. Vilket inte alls skulle förvåna mig att det var.
Hur hotellen har det ordnat med avloppen vet jag inte, men jag hoppas att de renar avloppen så att det inte är som det var exempelvis runt Spaniens kuster förut. Skiten åkte rakt ut i havet.
Korallerna skyddades via långa träbroar som ledde ut till öppet vatten, bråddjupt dito. Men det fanns turister med IQ fiskmås som inte förstod att en kedja med skylten STOP betyder stopp utan klev utanför och klafsade runt på de levande korallerna, som dör av sådan behandling. Det fanns många "sår" där korallerna ersatts med gröna alger istället.
Mer går att läsa under Dagens bild för eventuellt intresserade.
// Annica Tiger
29 oktober 2005
Sommartid, julpynt och ultraljud
Det är fortfarande sommartid, men ändå har de börjat julpynta på Coop. I förra veckan började julbordsannonserna synas i tidningarn.
På tal om sommartid, glöm inte bort att ställa klockan bakåt en timme i kväll eller i morgon bitti. Det är väl sista helgen i oktober som vi övergår till normaltid, eller vintertid som det heter numera?
Jag satt och räknade, första gången fram – alltså förlorar man en timme. Nu återfår man den och alltså blir det som en slags sovmorgon de första dagarna innan man kommer in i trallen. Det ska bli spännande och se om jag vaknar halv fyra i morgon bitti eller om jag sover till halv fem, då jag brukar vakna även om jag inte behöver gå upp.
BTW - jag ska bli mormor igen.
// Annica Tiger
28 oktober 2005
Bloggforum 3
Snacka om att inte hänga med.
Jag hade missat helt att det
är Bloggforum igen nu i november.
Tack Mats för påminnelsen.
// Annica Tiger
27 oktober 2005
Är vi katastroftrötta?
Har vi svenskar blivit katastroftrötta eller är sanningen den att vi bara orkar engagera oss om svenskar finns med i bilden?
Tsunami-katastrofen gav ett stort gensvar i alla insamlingsbössor. Det fullkomligt rasslade in pengar, likt en lavin. Röda korset fick fick sätta stopp, de kunde inte hantera mer pengar.
Nu efter katastrofen i Pakistan verkar plånböckerna inte vara vidöppna. Pengarna trillar in som ett stilla duggregn, om ens det. Men jordbävningen i Pakistan och områdena runt omkring är en stor katastrof.
Snart kommer vintern. I Pakistan är tre miljoner människor hemlösa. I isolerade byar riskerar tusentals att frysa ihjäl. Om ingen hjälp når fram beräknas 2.000 människor dö varje dag, av kyla, svält och brist på vatten.
Var är alla stödgalor nu?
Har jag missat någon?
Du kan bidra ändå på en gång.
Röda korset
SMS:a
Akut till 72 105
50 kronor dras från teleräkningen
I morgon drar Röda korset igång en blixtinsamling, stöd den.
Rädda barnen har en insamling för katastrofer.
// Annica Tiger
26 oktober 2005
Pyramidspel och kedjebrev
I gästboken under natten.
Något förvånande, jag trodde att detta
var något som hade dött ut.
Min mammas kompis sa till henne att det fanns ett bra sätt att tjäna pengar på. Så jag prövade och det funka gör samma sak som jag OM DU VILL TJÄNA PENGar VILL SÄGA Tusentals kronor! Jag har hittat ett jättebra sätt att tjäna pengar i massvis på..Jag gjorde exakt som det stod i beskrivningen och investerade 60 kr. Jag väntade ett par dar och till min förvåning så kom där ett par hundra kronor, en dag senare så kom 2000 kr. så fortsatte det i ett par veckor. Efter fyra veckor så hade jag fått 20320 kr, alltså jag betalade 60 kr och fick 20320 kr, det var verkligen värt det. Detta är fantastiskt och även lagligt så ni kommer att ångra er om ni inte testar det.
Så här gör ni:
(OBS. följ instruktionerna till punkt och pricka)
1. Läs igenom inlägget (har ni förmodligen redan gjort)
2. Skaffa kuvert (2 st) och frimärken.
3. Lägg i 30 kr (i tior eller en tjugolapp) i varje kuvert och skicka det till:Adress 1: Sebastian xxxxx, xxxxxx, 611XX xxxxxx
Adress 2: carina xxxxxx. 610XX xxxxx
Nu när du har fått iväg breven så kopierar du detta inlägg och tar bort den första adressen och flyttar upp andra till första och sedan lägger du till ditt eget namn och adress. Leta reda på en massa sidor där du kan lägga in detta meddelande. Ju fler sidor du lägger ut den på ju mer tjänar du. Denna metod att att tjäna pengar på fungerar eftersom att vi litar på varandra att det går rätt till.
Det är därför det är lagligt, det är nämligen ingen som blir lurad om alla gör sitt.
KOM IHÅG OM INGEN SKICKAR MED PENGAR SÅ TJÄNAR INGEN PÅ DET (VAR ÄRLIG VI LITER PÅ DIG) TACK PÅ FÖRHAND SEBASTIAN
Skriv gärna ett meddelande i kuverten om du vill. Lycka till!!!
Jag trodde att pyramidspel var förbjudet.
Att idioter lägger ut sina hemadresser på nätet
är en annan femma, men jag maskerade dem.
De enda som tjänar pengar är de i toppen på pyramiden.
Alla andra är förlorare.
Ja, jag tog bort inlägget.
// Annica Tiger
25 oktober 2005
Rosa Parks
Rosa Parks har avlidit, en legend i USA:s mörka historia.
Oct. 24, 2005 — Civil-rights pioneer Rosa Parks died today at age 92. Called "the mother of the civil rights movement," Parks' refusal to give up a seat on a Montgomery, Ala., bus to a white person in the segregated South is thought to be the beginning of the public fight for equal rights.
Tänk runt tiden när jag föddes var USA verkligen ett rasistiskt land, färgade fick inte sitta på vissa platser på bussarna, de fick inte besöka vissa restauranger, de fick inte gå i samma skolor som vita barn och på det hela taget behandlades de som crap. Det minns jag att vi läste om i skolan. Jag minns i alla fall rapporteringen kring när färgade barn tvingades till poliseskort för att kunna gå till skolan, när beslut tagits att både färgade och vita barn skulle gå i samma skola.
Visst, nuförtiden har dessa inskränkningar försvunnit - men vägen dit var lång och vägens ände är nog inte ännu nådd, det vill säga likhet och jämlikhet oavsett hudfärg.
Jag såg inte Kalla Fakta i går om hur bostadssökande med icke-svenska efternamn inte blev erbjudna lediga lägenheter, trots att en med ett helyllesvenskt namn tidigare precis innan ringt och då fanns det minsann lediga lägenheter. Jag såg bara påannonseringen om programmet. Men intet förvånar mig. Det är fördjävligt. Ska alla byta namn till Nisse Karlsson för att kunna få en lägenhet eller ett arbete?
Jag drar ofrivilligt paralleller.
Vi kanske inte ska slå oss för bröstet,
innan vi städat framför vår egen dörr!
// Annica Tiger
Ett gott skratt förlänger livet
Angående det jag skrev i går morse om saltning.
Tobbe hade en roligt vits som jag gärna delar med mig.
Alla likheter med mig stannar vid namnet :).
Lastbilschaffisen står vid ett rödlyse när en liten Nissan Micra kör upp bredvid. Ur hoppar en blondin och trippar fram till förardörren, knackar på rutan och säger:
"Hej! Jag heter Annika, ursäkta men jag vill bara tala om att du håller på att tappa lasten."
Trippar så tillbaka till sin bil och kör när det blir grönt. Lastbilschaffissen hajar noll och vid nästa rödljus är det dags igen.
"Hej! Jag heter Annika, ursäkta men jag vill bara tala om att du håller på att tappa lasten."
Va f*!??? Lastbilschaffisen ser till så att Micran hinner först till nästa rödljus. Då kliver han ur, går fram och knackar på rutan. Tjejen vevar ner och han säger:
"Hej! Jag heter Bosse! Det är 5 grader kallt och februari, och det är jag som kör saltbilen."
// Annica Tiger
24 oktober 2005
What blogs cost American business
Saxat från www.adage.com.
Kräver att du loggar in först.
Testa denna hemsida.
Tack Lars för länken.
WHAT BLOGS COST AMERICAN BUSINESS
In 2005, Employees Will Waste
551,000 Years Reading Them.
About 35 million workers -- one in four people in the labor force -- visit blogs and on average spend 3.5 hours, or 9%, of the work week engaged with them, according to Advertising Age’s analysis. Time spent in the office on non-work blogs this year will take up the equivalent of 2.3 million jobs. Forget lunch breaks -- bloggers essentially take a daily 40-minute blog break.
Intressant artikel. Visst lär det kosta en och annan svensk arbetsgivare en och annan krona för att folk läser bloggar på arbetstid.
Jag är också nyfiken på hur många som bloggar på arbetstid. Jag hinner inte läsa andras bloggar, än mindre blogga själv eller ens surfa på nätet på arbetstid. I morse hann jag slänga in några snabba rader innan jag kavlade upp ärmarna och började med dagens jobb. Men normalt sett så hinner jag inte ens det.
Nuförtiden hinner jag inte ens läsa tidningarna och det enda nyhetsprogrammet jag orkar se numera är Aktuellt 18.00. Jag som tidigare var ett sådant nyhetsfreak.
// Annica Tiger
Måndagsmorgon
Måndag morgon. Låset till förardörren hade frusit. På lilla lokalvägen, mitt bakom en kurva, stod en stor älgtjur och bligade stint på mig i min lilla Felicia. Skogarnas konung, ja - det är ett bra uttryck, för visst är älgarna stora ståtliga djur. Men mitt på vägen hör de inte hemma. Jag fick krypköra fram närmare och närmare för att få den envisa tjuren att flytta sig ur vägen. Sedan hamnade jag bakom en saltbil på vägen över I1. Saltbil? Skulle de inte sluta salta vägarna vintertid?
Söndagen tillbringades i vertikalt läge framför TV:n. Tre avsnitt av Lost, tre avsnitt av Alias och två avsnitt av Medicinmannen avverkades. Men Medicinmannen är jag rätt så besviken på. Den är sämre än förväntat, med tanke på vilka bra skådespelare som medverkar.
Varför har bussarna små flaggor i dag? FN-dagen. Ja, mer lovvärt att flagga för än någon av våra kungligas födelsedagar.
// Annica Tiger
22 oktober 2005
Blandade länkar och tankar
String-Emil - vill inte ens länka :).
Denna sida såg jag för några år sedan, och
yisses vad den har växt. Tydligen populär.
http://www.string-emil.de/bilder-der-woche.php
Jag som inte ens tycker string är snyggt på tjejer.
En annan rolig länk som jag såg i dag var denna.
Tuta aldrig på en gammal tant. :)
Tobbe tipsade om dessa.
Hur det är annars?
Först i morse orkade jag packa upp resväskan, det säger väl en hel del om hur mycket ork jag har.
Jag har även blivit av med mina nya glasögon, som var rena rama katastrofen och nu har optikern lämnat in dem för omslipning. Vi får se hur det slutar.
Tandläkaren remitterade mig till en kollega för han sa att det verkar som om jag håller på att få tandlossning i främre käken. Det var ju kul i jul. NOT! Jag hoppas det går att göra något åt det, förutom då att sluta röka :).
// Annica Tiger
20 oktober 2005
Gris
Tobbe sände mig en kul url.
Jag älskar grisar i alla de former,
dock inte fyllesvin och mulliga mansgrisar – utan djuret grisen.
Jag skulle vilja ha denna lilla raring.
Helt klart har den mer IQ än somliga människor.
// Annica Tiger
19 oktober 2005
Längtar till sommaren
Ruggig omställning.
I morse gick det inte att ta kaffekoppen och sätta sig i värmen och njuta av havsutsikten och lyssna på vågornas svall. Nej, i morse och hela dagen har jag frusit som en mört. Jag satt stundtals med jackan på mig inomhus :) när jag jobbade. De måtte ha undrat lite. Men omställningarna blir svårare och svårare tycker jag, efter att ha kommit hem från sol och värme till kalla Sverige.
Jag har alltid gillat hösten förut och vintern har väl gått an. Men nu ser jag inte fram emot iskrapande på bilrutor och snöiga halkiga vägar. Vad är det för klimat vi har egentligen? Jag vill flytta söderut. Till värmen. Värme hela året.
// Annica Tiger
Dö din djävla fitta
Saxat ur mailhögen som väntade mig nu när jag kollade igen mailen. En del måste verkligen sakna vett och etikett, eller rättare sagt IQ överhuvudtaget. Att bara idas sända iväg sådant som nedan tyder på detta.
url: http://content: dö din jävla fitta
REMOTE_ADDR: 193.44.0.xx
HTTP_USER_AGENT: Mozilla/4.0 (compatible; MSIE 6.0; Windows NT 5.1; SV1; .NET CLR 1.1.4322)----------------------
name: manlig sexist
field0_alder: 23
url: http://
content: dö din jävla fitta jag hatar er era jävla horor.,
REMOTE_ADDR: 193.44.0.xxx
HTTP_USER_AGENT: Mozilla/4.0 (compatible; MSIE 6.0; Windows NT 5.1; SV1; .NET CLR 1.1.4322)
// Annica Tiger
17 oktober 2005
Tappade andan
Det jag i så många har snorklat och suktat efter har jag nu fått uppleva. Koraller, fiskar i alla de kulörer, en rocka, en stor bläckfisk och alla dessa färger, som jag tidigare bara anat från ytan.
Man får absolut inte hålla andan när man dyker, men det var nästan sa att jag glömde bort att andas....av att se allt detta underbara under vattnet.
Lyckan var fullständig.
Jag somnade med ett leende på läpparna.
// Annica Tiger
BTW - som klarat mig hyggligt från trackbackspam, ta i trä, bara några Animal sex-varianter.
12 oktober 2005
I morgon...
Jag orkar inte umla (nu har jag gjort det i efterhand) så det blir utan prickar även idag. Jag får fixa dem när jag kommer hem. Nu sitter jag på ett skumt Internetcafe (har nästan gått vilse), men taxan 10 egyptiska pund för en timme är värt priset för taxiresan in, dessutom kostar cigaretterna en femtedel här mot vad hotellshopen tar. Jag var även trött på hotellmaten så jag tyckte att en vanlig normal liten hamburgare skulle vara helt okey. Ja, de har Mac Donalds även här.
I morgon ska jag dyka. Jag har övat lite med att simma med fenor (samt på några andra saker) och jag hoppas att vikterna blir bra som sätts pa viktbaltet så det blir balanserat, så jag inte sjunker som en sten ;).
Jag skulle gissa att 85 procent av gästerna på hotellet är ryssar. I går satt jag och pratade med några tjejer ett bra tag. Jag var nyfiken på hur de har det nu kontra hur det var förr. Allt var så mycket nu bättre sa de, men efter ett tag fick jag svaret jag var nyfiken på. Det gäller inte alla, många lever kvar i miserabel fattigdom. Vi pratade via en tjej som var den enda som kunde engelska. Jag lärde mig mycket på denna pratstund.
En sak har jag noterat, vilket jag aldrig gjort på några av mina andra resor och det är att det verkar tydligen vara synnerligen suspekt att bara vara en, och en kvinna dessutom. Jag får alltid frågan, något förvånat - only for one. Jag är sa less på den frasen. Nästa gång ska jag kika mig runt och fråga om de ser någon fler än mig.
Jag bokade ett bord på fina restaurangen nu på fredag. Jag ska slå pa stort och beställa en liten flaska skumpa och käka gott. Only for me :). Jag förvarnade om varför sa jag hoppas de håller vad de lovade – att det skulle bli lite extra.
Jag har pratat mycket med en kille som jobbar på hotellet. Det är intressanta samtal, jag lär mig mycket om detta land och hur de egentligen ser på oss turister. Nej, han stöter inte på mig och jag gör inte det motsatta pa honom, men vi trivs med våra dagliga samtal, de dagar vi ses.
Det är det som är friheten med att resa ensam. Vill du ha kontakt så tar du kontakt. Vill du vara ifred och bara vara så är du det.
Nej, nu ska jag dra....jag ska upp tidigt i morgon.
PS. Jag läser inga mail om nu någon mailat och undrar varför jag inte svarar. Den dagen, den sorgen. Mailen tar jag itu med när jag kommer hem.
// Annica Tiger
8 oktober 2005
Ensam i storstan
Hotellet tar 50 spänn för en halvtimmes surfande. Jag var tvungen att åka in till stora staden för jag var tvungen att utträtta några ärenden pa nätet. Jag tyckte att jag kunde slänga in några rader här när jag nu sitter framför en dator, fast Katinka tyckte jag skulle hålla mig borta från allt vad datorer heter.
Dyket som skulle ske i dag avstyrde jag. Två dagar var alldeles för kort tid tycker jag personligen för att lära sig allt. Det ar tusen saker att hålla reda på. Flytkraften var ett problem, jag hade svårt att få en neutral dito. Men havet ar salt och vikterna som instruktören lade ned i fickorna gjorde inte saken bättre. Hon hade nog ganska roligt åt mig, men det bjuder jag pa. Jag har i alla fall gjort mina teoripass och övningar i pool och vid havskanten. Men jag sa själv till henne att vi bryter nu, for jag behöver mer övning och är inte redo för de djupa dyken. Att jag är 52 ar har nog sin betydelse, allt tar längre tid att banka in i skallen. Men jag är inte besviken, det var två jätteroliga dagar.
Kursavsnitten och övningarna jag gjort finns registrerade hos PADI så jag kan påbörja från den punkten jag slutade. Men jag måste öva mer på att simma med fenor, för det var jag ingen fena pa :-). Dessutom hade jag problem med att simma nio meter och andas ut med ett långdraget aaaaahhhh-ljud. Mina lungor sa stopp efter halva tiden, sa en nöduppstigning skulle jag inte fixa från ett större djup.
Men jag misstänkte att det skulle bli svårt. Så koncentrerat och på så kort tid. Jag trivs som fisken i vattnet - men gärna på vattnet, jag ska snorkla i morgon istället och senare göra ett provdyk har jag planerat. För jag vill veta hur det känns dar nere, även om sa bara pa sex meter. Kursen tänker jag i så fall slutföra hemma i Sverige, i lugn och ro. Stressandet i denna snabbkurs kan nog få vem som helst att få kalops :-) i huvudet för mindre, i alla fall i min ålder - med så mycket nytt på en gång. Det är mycket innan, under och efter. Det är inte bara å åk som Stenmark sa.
Annars ar agendan fulltecknad, jag vill se så mycket som möjligt. Stranden är sig lik i alla länder. Simma med delfiner hoppas jag få göra i veckan, ut i öknen ska jag och köra racer, rida kamel, snorkla mer, åka ut pa landsbygden, se hur beduinerna lever och smaka på vad de äter. Hoppas magen klarar det :-).
Jag kanske ska förklara rubriken. Det känns inte komfortabelt här att gå som ensam kvinna. Det känns otryggt. Men taxin hämtar mig snart.
// Annica Tiger
5 oktober 2005
All inclusive
Livsfarligt!
All inclusive kommer att synas på vågen när jag kommer hem. Alla på beachen hinkar bers och drinkar hela dagen, det ar inget för mig. Allt som ar gratis behöver man ju inte utnyttja. Nej, efterrätterna - tårtor, puddingar och massor av gott. Jag har aldrig bott på ett sådant exlusivt hotell förut. En upplevelse i sig.
32 grader varmt, skönt.
I morgon börjar dykutbildningen.
Datorn är underlig, så det blir en kort text. Jag kanske hittar ett riktigt Internetcafe senare.
// Annica Tiger
4 oktober 2005
Snart så....
Ha det så bra nu allihop!
Jag kanske hittar ett
Internetcafé och kan
uppdatera bloggen då och då.
// Annica Tiger
Nordeakunder utsatt för phishing
Du som är Nordea kund.
Gå inte på följande mail.
-------- Original Message / Ursprungligt meddelande -------- From: - Tue Oct 04 03:23:23 2005 Return-Path: <broome@google.com> Received: from google.com (smtp1.google.com [216.239.57.25]) by bob83.neoplus.adsl.tpnet.pl (Postfix) with ESMTP id E9C6945F50 Mon, 03 Oct 2005 14:51:11 -0500 From: nordea@nordea.se <broome@google.com> Subject: InternetBank NORDEA sakerhetssystem Date: Mon, 03 Oct 2005 14:51:11 -0500Lägg märke till!
Extraförnyelse av elektronbetalingars säkerhetssystem!!
Ärade kunder av InternetBank NORDEA. Vi låtar komma Ers kännedom de senaste nyheter om vår bankens säkerhetssystem.
Den förnyade teknologi och den nya server tillåtar att gå ut på den annan säkerhets nivå av era online-betalingarna.
Banken Nordea insisterar på det bindande förfarande att genomgå den upprepade autentifisering, för att få er personalinformation överfört så fort som möjligt på den nya, mera säker server av vår banken.
För att få ert kontots normal funktions fortgång, behövar ni ingå i ert konto på den nya server, som är skyddad, med utnyttjande av era diskontdata; i motsatt fall skall ert Internet konto blockeras provisoriskt under 24 timmar för er säkerhet för tillgångarsbortförande, för att undgå "Phishing"'s attackers stora antal, som stiger ständigt.
Ni har infört den felaktiga TAN kod (engångskod) var så snäll att pröva en gång till.
http://www.nordea-se.net/
Domänen nordea-se.net
Ägs av:
Name : roger pantel
Email : roger_pantel@yahoo.com
Address : 2811 so 19 st
Zipcode : 53081
Nation : US
Jag tycker nog att det luktar phishing lång väg, nästan lika starkt som stanken av en surströmmingsburk i det ögonblick den öppnas. Jag har mailat Nordea och ni som är Nordeakunder och får detta, släng mailet.
// Annica Tiger
3 oktober 2005
Nära ögat
Vägen hemifrån och mot E18 är en mörk slingrande väg. Jag försöker vara observant för det händer många olyckor där, speciellt älgar som bara kliver rakt ut framför en bil. Men när jag närmar mig soptippen brukar jag slappna av, men det lär jag inte göra i framtiden.
Det var nära ögat - ett talesätt som jag ibland har hört. Jag hade verkligen en riktig nära ögat-upplevelse tidigt i morse. Det var mörkt, jag hade precis bländat av helljuset då jag var på väg och möta en stor långtradare med stora starka lysen, lite varstans på den stora förarhytten. Jag blev faktiskt lite störd av alla dessa lysen.
Strax innan jag passerade långtradaren så hann jag se i ögonvrån en stor hjort stående mitt på vägen, ett rådjur var det inte för de är små, eller så var det kanhända en älgkalv. Det var svårt att se i mörkret, jag bara såg att det var ett stort djur. Det enda jag hann säga var helvete, helvete ståååååååååå still. Vilket djuret gjorde och jag passerade det med c.a 20 centimeters marginal.
Hade jag vid en smäll fått in djuret i min förarhytt hade nog resan i morgon fått ställas in.
// Annica Tiger
2 oktober 2005
Vad reser du inte utan?
Jag håller på och packar så att det är klart så jag slipper göra det i sista minuten och riskera att glömma något.
Det jag inte reser utan är:
Doppvärmare.
Universalkontakt.
Nescafé.
Socker till kaffet.
Plastmugg och sked.
Min ryggsmörjare för solkrämen.
Pass och biljett (givetvis).
Kläder.
Bikini.
En handduk.
Öronproppar.
Mina astmamediciner och annan medicin.
HTH hudkräm.
Update:
Pengar.
Hygienartiklar.
Nu har jag även adderat papper och penna :) till listan.
Lite torrbloggning vid stranden?
// Annica Tiger
Annica Tiger 10:02 FM | Google
1 oktober 2005
Levande hundar och katter används som bete
Ibland undrar man hur människor är funtade. Att fiska haj med levande hundar och katter som bete. Nej, det är ingen vandringsägen eller påhittad story, här finns det på film. Det vore lite långsökt att filmen skulle vara fejkad. Den som kan franska kan läsa om detta här.
Människor som behandlar djur på detta sätt måste sakna empati och respekt för liv, vare sig det gäller djur eller människor. De är helt enkelt kallblodiga och genuint elaka människor, i alla fall i mina ögon.
Svar nej, jag vill inte ens agna kroken med en levande mask.
// Annica Tiger
Positiv respons är alltid kul att få
Jag fick ett ovanligt trevligt mail i dag efter att ha svarat på en html-relaterad fråga via mail, jag antar att det gäller HTML-guiden.
Tack snälla Annica för din hjälp. Att ta dig tid att svara utan att tjäna på det gör Dig till en mycket ovanlig människa. Tack! På något sätt andas dina sidor en anda av självuppoffrande och intresse för ditt jobb. Förmodar att glädjen ger Dig mer lön än pengarna. Har jag fel?
Nej, han har inte fel. Men visst är jag eller var mycket intresserad av att göra hemsidor när guiden gjordes och under de uppdateringar som skett, men nu på senaste tiden har intresset fallerat. Det finns annat som är mer intressant nu för tiden. Men tydligen har en del glädje av guiden, fast den inte är hyperaktuell – men en nybörjare som tar sina första stapplande steg i konsten att göra en hemsida kanske inte bryr sig om det faktumet?
Tänk vad lite som kan göra en människa glad?
Det är något att fundera på över lag.
När gav du positiv respons till någon som kanske förtjänat det?
Jag tror att många rent allmänt är ganska dåliga på det.
Så även jag stundtals.
// Annica Tiger
EU - en nitlott för Sverige
Sverige var tydligen det land som även förra året betalade näst mest i avgift till EU i förhållande till bruttonationalinkomsten. Men det tycker inte budgetkommissionären är något att diskutera läste jag i Stockholms City häromdagen, den sifferexercisen anses vara ointressant.
Jag tycker inte alls att den är ointressant. Sverige betalade förra året 25.563 miljarder kronor (utfall enligt Statens årsredovisning för 2004) och fick tillbaks 11.555 miljoner kronor i form av stöd till regionalpolitik och jordbruksstöd. Avgiften motsvarar 0,38 procent av vår BNI. Nederländerna förlorar mest pengar (förlorar eller betalar – välj själv) och Tyskland kommer som god trea.
En gång i tiden var Portugal och Spanien Europas fattiga kusiner. Frågan är om de är det även i dag? Nej, det är de inte anser jag. Det är otroligt att Spanien fortfarande får så mycket i stöd och har ett stort netto i förhållande till vad de betalar, se bilden nedan. Detsamma gäller för Portugal och Irland, för att inte tala om Grekland. I tabellen nedan är inte utgifterna för EU:s administration med och skulle de räknas in hamnar Luxemburg och Belgien i en bättre sits än vad tabellen visar.
Bilden inskannad från Stockholms City:
De nya medlemsländerna får ganska lite stöd, med tanke på hur de numera kanske kan anses vara Europas fattiga kusiner. Jag tycker att pengarna ska fördelas så att de får mer, så de kommer ikapp övriga EU. Spanien (och andra länder) kan gott dela med sig av sina enorma summor gällande jordbruksstöd. Det kan inte vara rimligt att Spaniens jordbruk är helt beroende av EU-stöd, regleringar och politiska beslut.
Storbritannien har fortfarande kvar sin rabatt, en rabatt som alla andra EU-länder är med och betalar. Sverige betalade förra året en "Storbritannienavgift" på 273 miljoner kronor (enligt Statens årsredovisning för 2004). Den rabatten har de haft i tjugo år nu, kanske dags att den skrotas? Varför ska de särbehandlas?
// Annica Tiger