3 oktober 2005
Nära ögat
Vägen hemifrån och mot E18 är en mörk slingrande väg. Jag försöker vara observant för det händer många olyckor där, speciellt älgar som bara kliver rakt ut framför en bil. Men när jag närmar mig soptippen brukar jag slappna av, men det lär jag inte göra i framtiden.
Det var nära ögat - ett talesätt som jag ibland har hört. Jag hade verkligen en riktig nära ögat-upplevelse tidigt i morse. Det var mörkt, jag hade precis bländat av helljuset då jag var på väg och möta en stor långtradare med stora starka lysen, lite varstans på den stora förarhytten. Jag blev faktiskt lite störd av alla dessa lysen.
Strax innan jag passerade långtradaren så hann jag se i ögonvrån en stor hjort stående mitt på vägen, ett rådjur var det inte för de är små, eller så var det kanhända en älgkalv. Det var svårt att se i mörkret, jag bara såg att det var ett stort djur. Det enda jag hann säga var helvete, helvete ståååååååååå still. Vilket djuret gjorde och jag passerade det med c.a 20 centimeters marginal.
Hade jag vid en smäll fått in djuret i min förarhytt hade nog resan i morgon fått ställas in.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:13 FM | Kommentarer (9) | Google
1 oktober 2005
Levande hundar och katter används som bete
Ibland undrar man hur människor är funtade. Att fiska haj med levande hundar och katter som bete. Nej, det är ingen vandringsägen eller påhittad story, här finns det på film. Det vore lite långsökt att filmen skulle vara fejkad. Den som kan franska kan läsa om detta här.
Människor som behandlar djur på detta sätt måste sakna empati och respekt för liv, vare sig det gäller djur eller människor. De är helt enkelt kallblodiga och genuint elaka människor, i alla fall i mina ögon.
Svar nej, jag vill inte ens agna kroken med en levande mask.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:53 EM | Kommentarer (3) | Google
19 september 2005
Hundägare är nog lite underliga?
En vecka utan radio, TV eller tidningar är svårt för en som jag, som är en riktig nyhetsfreak. Men när det gäller kvällstidningarna är det precis som om något hänt under denna vecka. B. hade köpt tidningarna i dag och jag bläddrade igenom dem nu när jag kom hem. Bara skvaller var min första reaktion.
Runar: Det är synd om Carolas nya kille....Jaha?
David Beckhams pappa sägar att sonen slår sina barn...Jaha?
Släkten i krig mot Charlotte...Jaha?
Titta – så bor Britneys bebis...Jaha?
Därför har vi sex med exet...Jaha?
Den enda artikeln jag läste var den om hur djuren har det efter orkanen. Hundarna är galna av hunger. Bilderna som visar hur två pitbullhundar försöker döda en jättestor tjur var känslomässigt starka, i alla fall för en djurvän som mig. Hundarna sköts. Jag hoppas tjuren överlevde.
Jag vet att jag aldrig skulle ha lämnat mina hundar, vad som än hände - hellre skulle jag ha dött med dem. Så starka känslor hade jag för mina New Foundlandshundar och det är en av förklaringen till att jag inte vill skaffa en ny njuffe. För varje hund som jag var tvungen att avliva, två på grund av cancer, Nalle på grund av ålder (han blev otroligt gammal för att vara en njuffe) och så lilla Smulan, vars lungor sprack och den smärtan att se hur hon led innan hon fick somna in, sitter kvar i min kropp. Jag kan känna den nu i skrivande stund, smärtan sitter som en knut i bröstet.
Djurvänner är nog lite underliga? Eller så är det icke-djurvänner som är det? Vad detta säger om mig får andra tolka.
Några citat av andra om just hundar.
Ju mer man ser av människorna, desto mer uppskattar man sin hund. Madame de Staël (1766-1817)Du kan säga vilka dumheter som helst till en hund. Den kommer ändå att ge dig blicken som säger: – Åh herregud du har rätt! Det skulle jag aldrig ha kommit på själv. Sean Connery
Du kan läsa fler citat om hundar på denna hemsida.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:54 EM | Kommentarer (5) | Google
29 augusti 2005
Om grevar och baroner, nej hönor och tuppar :)
Tvära kast, från moderater i går
till tuppar och höns i dag.
Vad skulle Freud säga om det?
Hönor tycks ha en inbyggd biologisk klocka. Två ruvningar har misslyckats i år, de har helt enkelt bara klivit av och äggen har kallnat – då är det ganska meningslöst att ens försöka lägga in dem i äggkläckningsmaskinen, utan vi har slängt äggen de ratat. Vi trodde att den tredje ruvningen kanske skulle bli något eftersom hönan låg som klistrad på sina två ägg. Jag hade märkt dessa två ägg med en liten prick, för att ha koll på vilka som var hennes ägg. För ofta tjuvlägger andra hönor ägg under den korta tiden på morgonen då den ruvande hönan hoppar av för att bajsa, dricka och äta. Ibland har jag även sett att de tjuvlägger ägg, fast hönan ligger och ruvar. De klämmer in sig i båset och klämmer ur sig ett ägg. Vi såg att antalet ägg ökade, men ville inte störa hönan då hon verkade ta sitt jobb på allvar. Efter prick 21 dagar så slutade hon ruva. De två äggen hon börjat ruva var inte befruktade, alltså hade hon inte hört några kycklingpip och inga kycklingar kläcktes. Det pratas ofta om hönshjärnor, men så dumma kan de inte vara. :)
Den här gången hann vi rädda de resterande åtta äggen innan de kallnat helt. Jag laddade äggkläckningsmaskinen och den har surrat på ett par veckor.
Först kom två kycklingar.
Sedan två dagar efter kom det två till, som här ligger och torkar i värmen i äggkläckningsmaskinen.
Efter ytterligare ett dygn kom en till och nu har vi fem kycklingar.
Det ligger nu tre ägg kvar i äggkläckningsmaskinen. Att stänga av maskinen vore som att stänga av en respirator. Med tanke på att de kommit så oregelbundet finns det kanske liv i något av de resterande äggen. De är i alla fall inte obefruktade. Det märker man direkt. De två ägg som hönan lagt och beslutat att ruva var tomma, som jag brukar säga, skakar man lite lätt på dem så skvalpar det i dem. Det skvalpar inte i de tre ägg som är kvar, men det kan ju vara missfoster eller annat som gjort att utvecklingen avstannat. Men den som lever får se.
Hur det är med Lillpip?
Han bor numera ute i hönsgården och verkar acklimatisera sig bra. Han är tam, men bryr sig inte längre om oss på samma sätt som förut. Han är fortfarande lite smårädd för hönsen, som gärna vill ge honom ett tjuvnyp då och då. Häromdagen försökte han gala ett par gånger. Stortuppen stod precis bredvid och såg lite förvånat på Lillepip.
// Annica Tiger
Annica Tiger 5:53 FM | Kommentarer (8) | Google
21 augusti 2005
New Foundlandshundar
Jag saknar mina hundar ibland, men tiden går och läker alla sår, saknaden går att hantera. Jag hittade denna bild när jag kollade igenom vilka bilder jag ska sända in för framkallning på fotopapper.
Smulan, Nalle och Laban, tre New Foundlandshundar, plus Buster (ej med på bilden) som var en schabrador. En riktigt skarp hund. Njuffarna har ett betydligt mildare temprament och det passar mig som hand i handske.
Men efter Smulans tragiska bortgång (lungorna sprack) vill jag inte skaffa en ny hund. Det är bara att inse att smärtan att förlora en kär vän, bara blir värre och värre för varje gång. Kanske en dag när jag blir pensionär kommer jag att skaffa en brun njuffe. En liten ny Nalle.
// Annica Tiger
Annica Tiger 6:11 FM | Kommentarer (10) | Google
22 juli 2005
Flamberad ollonborre
Hönsblogg? Skrattade gott åt att en blogg kallade min blogg för en hönsblogg. Nu ska den bli en igelkottsblogg, och därmed basta :).
Larvsallad med tusenfotingdressing, flamberad ollonborre med snigelröra eller sorkpaj med daggmaskmos är tyvärr inget jag kan laga till. Det skulle nog vår igelkott gilla för all del. Vi ger den ingenting. Det finns mycket sniglar på tomten, den lär inte svälta och vatten lär den kunna lapa i alla groddammar B. har fixat på tomten åt grodorna.
Men det är kul att ha en igelkott på tomten. Det är faktiskt första gången sedan vi flyttade hit som vi har sett en igelkott.
Däremot ser jag ofta överkörda igelkottar
på vägarna. Det är mindre roligt.
Undra hur många djur som stryker med
i trafiken varje år? Det måste vara mängder?
// Annica Tiger
Annica Tiger 6:17 FM | Kommentarer (8) | Google
21 juli 2005
Faverolletupp
Någon som minns lilla dunbollen Lillepip? Han börjar bli stor nu, sträcker han på sig är han ungefär 3 dm hög, halsen inräknad. Det är en tupp, det går inte att missta sig på den punkten nu. Han skolas nu in ett par timmar varje dag i hönsgården, men han trivs bäst i sin låda och när han hör våra röster. Han har slutat pipa, den enda gången han piper så hjärtskärande är när han står i hönsgården på kanten mot dörren och vill in i sin låda igen. Men snart är det dags att han flyttar in bland de andra hönorna och tuppen, som inte bryr sig ett dugg om denna lilla krabat. Lillepips favoritbus är att picka i stortuppens stora färgglada fjädrar han har i baken. Stortuppen bryr sig inte om det, inte än i alla fall :).
// Annica Tiger
Annica Tiger 5:20 FM | Kommentarer (3) | Google
15 juli 2005
Lämna hund/ar i varm bil = IQ noll
Hund instängd i bil räddades
En hund som satt instängd i en stekhet bil vid Globen i Stockholm räddades häromdagen av en väktare som efter en stund bestämde sig för att krossa rutan på bilen och hjälpa hunden till djursjukhus. På plats fick hunden stanna över natten och få dropp, då hunden var så svag att den inte ens kunde gå själv. Hundens ägare har nu anmälts för djurplågeri. (FL-Net)
Häromdagen läste jag om några afghanhundar som lämnats i en större kombi-bil vid kajen, ägaren hade tagit en skärgårdsbåt. Polisen tog sig in i bilen och hundarna klarade sig. Den ägaren skulle jag vilja ta och dra i örat! Åka iväg och lämna bilarna på kajen. Hur dum får man vara. Afghanhundar anses vara lite smådumma, men i detta fall kan jag säga att de klart torde ha ett större IQ än sin ägare.
Andra hundar går det sämre för, lämnades i stekhet bil utanför Liseberg och dog av värmeslag. Det händer år efter år. Samma sak, Lär sig inte folk något?
En sådan hemsk incident i England berörde mig djupt
och fortfarande blir ögonen tårfyllda när jag läser texten igen.
18/8-99
Jordbävning!
Hemskt! Tragiskt! Men det som berörde mig igår var några bilder i Expressen. Ett par hade lämnat sin NewFoundlandshund i bilen under shoppingturen i London. De tänkte bara vara borta en liten stund. Det räckte. Hunden kokade i värmen, fick värmeslag och dog. Vilken död? Den sjuåriga tiken Lucy försökte febrilt ta sig ut, skällde, kastade sig mot rutorna och bet i sätena. Men försent...när hjälpen kom via polisen låg hon död i framsätet. Jag tänkte på detta hela kvällen, varje gång jag kikade på någon av mina små bruna *nallar* blev jag gråtfärdig. Skärmar man av sig? Orkar man bara bry sig om det man har kärt självt? Jag talade om selektivt minne igår men det kanske är mer adekvat att tala om selektiv *beröring* av fasor och hemskheter.
De tragiska bilderna visade att ägarna var förtvivlade över sin dumhet och alldeles förstörda för att deras älskade hund var död.
Varmt ute. Varm bil.
Inga hundar i bilen.
Solen vandrar,
skugga kan strax bli brännande sol.
// Annica Tiger
Annica Tiger 1:34 EM | Kommentarer (14) | Google
5 juli 2005
Rovdjuret människan
De fem stora rovdjuren i Sverige,
varav människan är farligast.
Läs mer om de andra fyra fyrfota djuren vi har i Sverige.
Människa (Homo sapiens)
Människan är planetens talrikaste och mest spridda större rovdjursart. Dessutom den i särklass farligaste. Inte minst för sina egna artmedlemmar. Människan är också den enda rovdjursart som aktivt, och i stor skala förstör sin egen och andra djurs livsmiljö. Hon är en riktig allätare vars diet förutom grönsaker, spannmål och frukt innehåller mycket kött och fisk.
Här nedan ser ni en av dem.
Bilder kommer när tiden lider under
länken Dagens bild. Men jag måste
säga att djuren sannerligen inte var
lättplåtade precis i sina hägn.
// Annica Tiger
Annica Tiger 8:54 FM | Kommentarer (5) | Google
4 juli 2005
Järvzoo
Uppe före tuppen.
Nu drar jag norrut,
fram- och tillbaka över dagen.
Ett besök på Rovdjurscentret De 5 stora
och djurparken i Järvsö står på dagens agenda.
Helt oplanerat.
Ett infall bara och som jag alltid
säger, följ dina inre vibbar.
// Annica Tiger
Annica Tiger 4:27 FM | Kommentarer (3) | Google
3 juli 2005
SmallTalk
Sol, sol och sol. Jag borde jubla. Men i år tycker jag solen bara är jobbig. Jag låg tre timmar och solade i dag, men jag vill bada i havet eller i en sjö och inte känna mig som att jag ligger i en bastu med en stor gul lampa i taket. En liten trädgårdsdusch har jag i alla fall. Men idag räckte inte den till, så jag gick in och la mig och tog en tupplur istället. Oj, då kom jag osökt in på fotot nedan. Det var faktiskt inte meningen.
Nu syns det att det är en liten Lilletupp, så Lillepip var inte så långt från verkligheten. Det är det svarta på vingarna som indikerar att det kommer att bli en stor ståtlig tupp. Förhoppningsvis. Men just nu är han bara är busig och har långtråkigt, lite kycklingkompisar skulle han nog inte ha haft något emot. När jag släpper in honom korta stunder bland hönsen verkar hönsen mer rädda än Lillepip. Men man vet aldrig. B. såg en höna glufsa i sig en mus häromdagen. Det måste ha varit en syn.
// Annica Tiger
Annica Tiger 2:47 EM | Kommentarer (8) | Google
21 juni 2005
Svartmyror invaderar vårt hem
Förra året höll sig svartmyrorna (Lasius niger) sig i alla fall på tomten. Men nu verkar de ha flyttat in hos oss. Vad gör man? De små krypen gör ju ingen illa, men de är irriterande. Det hade i och för sig varit värre om det varit hästmyror eller ettermyror.
Hämnd för att jag förstörde några av deras bon, som de hade placerat på lite olämliga ställen? They Coming To Take You Away, Ha Ha?
// Annica Tiger
Annica Tiger 1:38 EM | Kommentarer (11) | Google
19 juni 2005
Lillepip
Lillepip artar sig, ett tag var jag dock orolig. Han måste ha kläckts alldeles för tidigt, för Lillepip hade inga pickreflexer alls (vilket de brukar ha från början) och fick alltså inte i sig någon mat. Att blöta näbben i vatten gav inte heller någon respons.
Men jag hade kvar lite gamla utensilier sedan tiden jag var hundägare. Jag lyckades få i honom vätska ett par gånger, vatten med lite dextrosol, fil och mjölk. Jag har ingen aning om vad Lillepip helst föredrog, men han klarade alla tre sorterna.
Nu har han lärt sig att picka i sig ris, äggsmulor, riven ost och hönsfoder. Vattenskålen verkan han inte förstå vitsen med, förutom att stundtals ta genvägen över den. Men B. ger honom vatten via en liten plastsked. Lyckan var stor när han drack första gången, hela tjugo klunkar.
Lillepip sitter i B:s famn ovan. Lillepip gillar B. mer än mig och det kan jag gärna bjuda på. Det kanske är en tupp :). Du vet, män emellan?
Jag solade lite på förmiddagen och Lillepip fick vandra på gräsmattan, givetvis under övervakning. Vi har olika hökar runtomkring, som gärna slår småfåglar och alla dessa katter som ränner på vår tomt. Nu har grannen flyttat, jag hoppas hon tog med sig alla sina katter.
När jag såg Lillepip picka och försöka äta gräs, fick jag en strålande idé varför inte testa med några saftiga daggmaskar från komposten.
Är du dum i huvudet, frågade min man lite skämtsamt (får jag hoppas :-/)
Jag gick ned och hämtade åtta "smaskiga", slingrande, slemmiga daggmaskar och lade dem framför Lillepip, som nog tyckte att de var i största laget, men klart intresserad var han. Jag tog kniven och delade maskarna i mindre bitar och gjorde lite pickrörelser med kniven som en uppmaning: kom och ät.
Vilket Lillepip gjorde. Nu har han åtta näringsrika daggmaskar i magen och vilar ut på B.s arm.
BTW - alla andra övergivna ägg jag lade in i äggmaskingen var obefruktade.
// Annica Tiger
Annica Tiger 3:33 EM | Kommentarer (9) | Google
14 juni 2005
Piper förgäves
Gissa vem som kommer att ha öronproppar på sig i natt.
Lyssna här så förstår ni varför (mp3). Kycklingen piper efter sin mamma.
Jag borde givetvis ägna mig åt att kommentera världshändelser. Men det har säkert många andra gjort, så det räcker och mer därtill. Ibland är det skönt att bara stänga av yttervärlden, likt man stänger ytterdörren om sig.
// Annica Tiger
Annica Tiger 6:48 EM | Kommentarer (8) | Google
Handpåläggning
Kycklingen kommer att klara sig, med lite hjälp från mig. Jag förstod, när ingenting hände, att kycklingen hade svårt att ta sig ur skalet. Jag tog försiktigt ägget och under ljummet vatten tog jag bort skalbit för skalbit. Hinnan runt kycklingen, som i normala fall ska vara mjuk, hade torkat till cement. Nu ligger kycklingen och piper i maskinen och känner sig antagligen ganska ensam och förundrad över vad det är för värld han eller hon hamnat i, en brummande maskin :). Det verkar inte som om kycklingen skadade några vitala delar då hönan stod och pickade upp skalet, tji mellanmål där alltså med andra ord.
Nu väntar jag bara på sotaren som
ska komma i dag mellan 10.00 till 14.00.
Livet på landet i ett nöt(kyckling)skal.
// Annica Tiger
Annica Tiger 10:00 FM | Kommentarer (2) | Google
Dramatik i sängkammaren och i hönshuset
Min högra hand är (var) väl lindad (pga frakturen), väl tejpat och med hakar under tejpen. I natt måste jag ha haft mardrömmar eller vad jag nu sysslat med under sömnens påverkan, för när jag vaknade i morse var förbandet borta. Puts väck! Jag såg det när jag kom ut i köket och satte på kaffet. Jag bara stirrade på min olindade högerhand och såg säkert ut som ett frågetecken. Hur kan man i sömnen avlägsna ett bandage? En gåta jag aldrig lär få svar på. B. kanske lever farligt :)?
Vi har haft två hönor som legat och ruvat. En höna har skött sig exemplariskt, men i går blev hon antagligen störd och hoppade sonika av. Storleken på en hönshjärna är väl av den arten att hon redan glömt att hon ruvat. Men när jag kom in i hönsgården såg jag en höna som stod och pickade på ett av äggen. Snacka om kannibaler. Jag har nu lagt in äggen, plus det ägg som hackats på än lever kycklingen, men frågan är om den kommer att överleva dagen. Vi får hoppas att några av de andra äggen kläcks. Den andra hönan ligger kvar på sin post och förhoppningsvis kommer kläckningen ske på ett naturligt sätt. Jag har funderingar på att försöka få henne att anamma eventuella kläckta kycklingar i äggmaskinen. Jag har mina tvivel på att det kommer att funka, men det är värt ett försök.
Äggen är inte rena, de blir skitiga när hönan ligger på dem. Märkningen av bläck- och tuschpenna har jag gjort för att veta vilka ägg som är ruvade och vilka andra tjuvlagt och som ska plockas bort. Normalt sett när man kör äggkläckningsmaskinen är det rena ägg som läggs in, men det blev lite akut i går och jag lade in äggen som de var, smutsiga och osnygga, eftersom det var bråttom då de höll på att kallna.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:23 FM | Kommentarer (9) | Google
1 maj 2005
Tuppfäktning
I dag var det tuppfäktning i hönsgården. Inte arrangerad av oss, utan det var ungtuppen som rök ihop med stortuppen. Den lilla tuppen (lilla och lilla, i storlek var de lika) har gått omkring och nafsat på hönorna och försökt sätta på dem i tid och otid i flera veckor. Det gillade nu inte stortuppen, han som är kung i hönsgården, utan i dag blev det en rejäl tuppfäktning. B. kom in och var alldeles förtvivlad. Så jag fick rycka in. Jag klafsade in i hönsgården och avlivade lilltuppen.
Stortuppens kamm och partiet runt ögonen fick rejält med stryk, men stortuppen var inte den som bangade ur en fajt, för lilltuppen jag avlivade hade än mer skador men ilsk som ett bi var han.
Här ovan ser ni f.d stortuppen som numera går på rehabilitering vid sidan om, för att återfå sitt självförtroende. Han blev totalt massakrerad av lilltuppens brorsa för några veckor sedan och därefter så hamnade han längst ned på rangskalan och har mestades legat och gömt sig i ett av hönsens värpreden. Nu har han fått egen kupé med parasoll, massor av mat och dryck och förhoppningsvis kommer han att återhämta sig. Hans skador har i alla fall läkt helt okey. Men vad som rör sig i huvudet, det vete sjutton. Jag fick avliva lilltuppens brorsa i samband med detta för några veckor sedan. Har de en gång börjat slåss och sträva mot toppen är det svårt att få dem att sluta. Livet i hönsgården ska vara lugnt och harmoniskt. Det mår alla bäst av.
Stortuppen och f.d stortuppen är bröder och har alltid gått bra ihop. De har aldrig slagits under årens lopp, utan har alltid suttit bredvid varandra på pinnen och sovit - omgiven av alla hönor. När lugnet har lagt sig i hönsgården ska vi släppa in f.d stortuppen och jag tror inte det blir några problem. De har ju alltid varit vänner och jag hoppas att det så förblir.
Vi har haft höns i snart femton år och något liknande har bara hänt en gång tidigare, då var det en ung tupp som fick hybris och slogs med allt och alla. Vilket öde han rönte kan ni säkert gissa?
Alla ni som trodde att livet var som på en pinne i en hönsgård kanske tänker om :). Varför får jag lite parallellvibbar med vissa människor?
Annars har jag läst och läst hela förmiddagen, sträckläst boken "Ingen andra chans" av Harlan Coben.
//Annica Tiger
Annica Tiger 3:47 EM | Kommentarer (7) | Google
14 april 2005
Rabies, inte om utan när
Smugglingen av hundar till Sverige har ökat kraftigt. Trots det har Jordbruksverket infört en nyordning där krav ställs på hemisolering i stället för karantän eller avlivning av hunden.
Rabies är ingen sjukdom som någon vill ha in i landet. Men med nya regler så lär det bli en fråga när (och inte om) första fallet av rabies konstanteras inom Sveriges gränser. Sverige räknas som ett rabies fritt land. Endast två fall är kända under de senaste 50 åren. En man smittades då han blev biten av en hund i Indien 1974, samt en ung kvinna som smittats av en hundvalp i Thailand år 2000.
Hemisolering betyder att hundägaren själv ges ansvaret för att undersöka eventuella tecken på rabies...Nu får hundarna vara hemma. Ägarna uppmanas att inte låta dem träffa andra hundar och ta hand om avföringen.
Varje hundägare vet hur svårt det kan vara att undvika att låta en hund träffa andra hundar. Även om ägaren har sin karantänshund i koppel så kan det komma fram hundar som springer lösa och vill hälsa. Ta hand om avföringen borde väl alla göra? Det är ingen lösning i detta fall för om hunden är lös i magen så är det svårt att få upp allt, och likt förbenat kan sjukdomar då spridas.
Jag fasar för den dagen dvärgbandmasken får spridning i Sverige, Echinococcus granulosus. Både hundar och katter kan smittas, dock lider de inte men av att få den. De ska givetvis avmaskas för att det finns risk för att smittan sprids till människan. När maskens ägg sprider sig i naturen via det drabbade djurets avföring är det människan som kan drabbas illa, mycket illa.
Får dvärgbandmasken spridning i Sverige kommer det inte längre vara helt självklart att äta bär och svamp plockade direkt från skogen. Kommer äggen in i människan bildas en blåsmask som kan bli stor som en mindre melon. Larven kan också bilda många små blåsmaskar som sprids till flera organ. Det är svårt att behandla människor om de drabbas.
Det finns många hundsjukdomar i Europa, en del finns inte i Sverige och det är definitivt inte önskvärt att vi får dem hit.
Köp inte hundar som inte har klara papper, kontakta Svenska Kennelklubben om du är osäker. Intyg om rabiesvaccination kan vara förfalskat, detsamma gäller intyg om andra vaccinationer och avmaskning. Köp inte smuggelhundar, bara för att de kanske är lite billigare. Men billigt är inte alltid bra. En del hundar är i så dåligt skick att de får avlivas av sina nya hundägare. Och inte bara det, hundarna smugglas ofta in under vidriga omständigheter.
Jag tycker Jordbruksverket är lite fel ute i denna fråga.
Verket har gjort en preliminär bedömning av riskerna för att rabies och dvärgbandmask ska kunna spridas från illegalt införda djur i hemisolering, och funnit att denna risk är liten för djur från EU-medlemsland eller s.k lågrisk tredjeland, förutsatt att djuren genomgått avmaskning och rabiesvaccination.
F.d hundägare och fortfarande en stor hundälskare som jag är tycker jag ändock att karantän, återutförsel till ursprungslandet eller avlivning är det enda rätta när det gäller smuggelhundar. Dessutom bör reglerna skärpas när det gäller resor inom EU.
// Annica Tiger
Annica Tiger 10:31 FM | Kommentarer (10) | Google
2 april 2005
Bamseägg
Stackars den höna som klämde ut detta bamseägg, hon måste ha fått ont i gumpen :). Det var nästan dubbelt så stort som normalt ägg. Nu kläcker hönsen ägg som på ackord, att jag hinner knappt ta rätt på dem. De flesta ägg kokar jag och kör återvinning på. Det vill säga de får smulade kokta ägg som extra tillskott. Kannibaler :).
Jag har lagt upp några nya undervattensbilder från Thailand, samt några modifierade av Erik, samt några underbart vackra bilder tagna av hans dotter.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:25 FM | Kommentarer (2) | Google
31 mars 2005
Hönsonligan
Livet på landet :).
Jag satt i solen en stund, den värmde skönt. Jag lyssnade på fåglarnas sång och så givetvis Hönsonligan. Jag har alltid undrat vad de kacklar och gal om :). Så här låter det i .mp3-format (c.a 570 Kb). Jag är så van och det hoppas jag gäller grannarna. De kanske tycker att det är synnerligen enerverande att lyssna på detta, dag ut och dag in. Ändå stänger vi in dem på natten och där börjar tupparna gala redan långt innan solen gått upp.
// Annica Tiger
Annica Tiger 2:37 EM | Kommentarer (7) | Google
30 mars 2005
Kattbloggar
Angående kattbloggar.
Katter som bloggar? Kanske :).
Om inte så är det i alla fall en sida för kattälskare.
Bonusurl - en smart väckarklocka för morgontrötta.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:19 EM | Kommentarer (1) | Google
23 mars 2005
Påskägg
Nu är det snart påsk och vi kommer att äta miljontals med ägg. Det väldigt få tänker på är att det är ett embryo till en liten kyckling. Få tänker nog på hur hönsen har det som producerat äggen.
Här hemma har vi ägg i överflöd. Goda ägg. Gula äggulor. Faverolle-höns som går fritt. Höns som har tuppar. Ja, ni vet - även höns har rätt till ett kärleksliv. :)
Men alla har det inte så bra förspänt. Men när ni köper ägg ta en sekund extra och kolla på äggets märkning. Ta den lilla extra kostnaden och välj ägg producerade under för hönsen någorlunda drägliga former.
Kolla första siffran.
0 = ekologisk produktion av ägg
1 = äggen har värpts av frigående höns utomhus
2 = äggen har värpts frigående höns inomhus
3 = burhöns som står i trånga burar staplade på varandra. Trånga burar är bara förnamnet. Det är ett förkastligt sätt att producera ägg. Borde avskaffas helt.
SE står för Sverige. FI står för Finland osv.
Gynna svenska äggproducenter.
Välj bort ägg märkta med en 3:a.
Tänk på bilderna ovan när du står i affären.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:30 EM | Kommentarer (8) | Google
22 mars 2005
Undervattenskamera
Jag blev lite besviken när jag fick hem bilderna som jag framkallat. Jag köpte en vattentät Agfa engångskamera för att kunna ta bilder när jag snorklade. Färgerna jag såg under vattnet och det som återspeglas på bilderna stämmer inte överens. Inte för fem öre. Jag plåtade några vackra ljusblå anemoner. Inte blev de ljusblå, utan mer tråkgråa på fotot. Det är knappt de syns. Tyvärr är det så med de flesta bilder, en enda gröngrå röra. Fast det kanske var skit bakom kameran? Jag har kvar "bilderna" av allt det vackra jag såg i minnet, det är det som räknas.
Den syns knappt. Men det är en rocka som precis är på väg upp ur sitt gömställe under vattnet. Jag hann få en bild innan den med en jädrans kareta drog järnet bort från oss nyfikna snorklare.
Sjöborrarna ska man inte trampa på. Snorkelguiden berättade att thailändare som av misstag trampar på en sjöborre bankar på foten (med stor smärta får jag anta) tills sjöborrens piggar som fastnat i foten pulvriseras. Vad jag ska tro om det vet jag inte riktigt. Men jag hade nog åkt till ett sjukhus om jag trampat på en sjöborre.
Leopardhajen ser inte lika ståtlig ut på bild, som när jag låg och snorklade och hade den precis några meter under mig. Men den var stor, även om nu snorkellinsen förstorar upp till 20 procent, så uppskattade jag att den i alla fall var bra mycket längre än vad jag själv är, vilket bara är 158 cm över landytan.
Det var inte lätt att hitta Nemo, eller rättare sagt att få med Nemo på bild. Men här syns pappa Nemo, man kan även skönja övriga familjen. Om man har god syn vill säga :).
// Annica Tiger
Annica Tiger 3:23 EM | Kommentarer (8) | Google
10 februari 2005
PoTA
Mer på skoj än på allvar, hoppas jag.
// Annica Tiger
Annica Tiger 8:23 FM | Kommentarer (4) | Google
12 januari 2005
Naturkatastrofer á la masse
Ny storm är på väg in över landet. Den kan förvärra läget. Ungefär 90.000 hushåll saknar fortfarande el över 100.000 är fortfarande utan fast telefoni. En del beräknas inte få tillbaka varken el eller tele förrän i slutet i veckan och en del lär få vänta än längre. För några veckor sedan läste jag en artikel om att elpriset kanske skulle sjunka i sommar. Den prognosen får nog revideras nu. För till syvende och sist är det abonnenterna som får stå för kostnaderna av skadorna orsakade av vind och väder.
Vädret är ur led. Slagregn och snöstorm över Kalifornien. Ett lerskred har skett i Conchita utanför Los Angeles och många saknas.
Stora översvämningar i Costa Rica. Landet är försatt i nödläge.
Våldsam skogsbrand i Australien. Många omkomna brann inne i sina bilar när de fastnade i branden.
I Antarktis väntas ett jättelikt isberg kollidera med en stor flytande glaciär i helgen. Vad följderna blir av det är osagt. Enorma isblock kan komma att driva ut i havet på grund av kollisionen. Om de smälter vad händer då?
Detta ovan saxat ur nyhetsskörden i morse.
Det finns säkert lika många exempel på
naturens krafter just nu, men på ställen där det
kanske inte uppmärksammas av media.
Vore jag kristen skulle jag kanske tro att Gud är vred.
Men nu tror jag mer på exempelvis växthuseffekten.
// Annica Tiger
Annica Tiger 9:16 FM | Kommentarer (4) | Google
9 januari 2005
Som en stormvind
Det har blåst rejält i natt. Tåg- och båttrafiken står still. Kärnkraftsverk har stängts ned. Larmnumret 112 fungerar inte på vissa orter. Fast telefoni och mobiltelefoni är delvis utslagen. Nästan 400.000 abonnenter har varit eller är fortfarande utan el. Fem människor har dödats i Sverige och fyra i Danmark, av nedfallande träd och omkringflygande tak med mera. I en buss satt 12 personer instängda i tolv timmar innan räddningsverket kom fram. Skadegörelsen är stor. Allt enligt morgonens nyhetsrapporteringar på TV.
Nu har blåsten nått Stockholm och jag märker att strömmen slår av och till och snart blir väl även vi utan el. Jag får nog stänga av datorn nu. Den mår inte bra av dessa strömstötar.
Håll i hatten i dag!
Naturens krafter är starka.
Det kan märkas även på hemmaplan.
Update:
Precis när jag skulle surfa upp och uppdatera slogs strömmen av här och var borta i över en timme, innan den kom tillbaka. Strömmen lär komma och gå fler gånger misstänker jag. Stearinljusen lyser fortfarande upp huset. Hagaparken i Stockholm sägs vara skadad, likt en tornado som dragit fram.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:18 FM | Kommentarer (6) | Google
26 december 2004
Jättevågor i Phuket
14 döda och flera saknas efter jättevågor i Phuket. Tragiskt. Fler jättevågor väntas. Kan det möjligtvis ha något att göra med olika jordbävningar som skett nyligen runt om i världen? Må det ha lugnat ned sig till nästa helg.
Tillägg:
Det är nog en smärre katastrof.
Patong är stranden som drabbats värst. Dit ska jag.
Rykten går om att en andra omgång jättevågor är på väg.
Tillägg:
Asiatiska jordskalv har orsakat att flera tusen avlidit.
Tillägg:
Flodvågen, som orsakades av det kraftigaste jordskalvet i världen på årtionden, har dödat över 11.000 människor sades det på Rapport 19.30 och fler lär det bli. Många saknas. Jag själv har svårt att ta till mig omfattningen. Jag har svårt att förstå. Jag känner mig så ledsen å allas vägnar som drabbats av denna katastrof.
// Annica Tiger
Annica Tiger 8:52 FM | Kommentarer (9) | Google
19 december 2004
Oansvarig hundägare
Jag läste om denna hund i går och blev nyfiken på hur det skulle gå. Skulle hunden sitta i bilen ensam hela natten? Nu ser jag att de lagt till några rader i artikeln om att hunden fortfarande sitter inlåst i bilen. Snacka ansvarsfull hundägare! Not! Stackars hund.
Update:
Hunden är nu hämtad av ägaren,
efter nästan ett dygn i bilen.
// Annica
Annica Tiger 12:08 EM | Kommentarer (1) | Google
16 december 2004
Hellre naken än att bära päls
I år ska det vara päls.
Riktig päls. Inga fuskpälsar.
Pälsar producerade från djur.
Under Stockholms modevecka, som anordnades av Svenska Moderådet, frossade den svenska modeeliten i exklusiva pälskläder, Fab Fur Show mink, räv och kanin är senaste mode.
Svenska moderådets vd Lotta Ahlvar vill inte kommentera pälsvisningen. Hon hänvisar i stället till Britta Rossander, som ansvarade för den.
De pälsar som vi visar är uppfödda och behandlade under de absolut bästa förhållanden, säger Britta Rossander.
Hur kan hon veta det?
Se på Petas film om hur hanteringen av djuren sker. Länken kommer från Jerrys blog. Se filmen på egen risk, den var otäck. Mycket otäck. Det finns inte mycket som kan övertyga mig om att djur i svenska pälsfarmar eller fångade vilt i Sverige behandlas så mycket bättre, än hur djuren behandlas i denna film.
Cindy Crawford var en av dem som på 90-talet ställde upp för Peta, People for the Ethical Treatment of Animals, och lovade att hellre gå naken än klä sig i päls. Numera verkar hennes engagemang har svalnat eftersom hon medverkar i en reklamkampanj för minkpälsar. Peta är upprörda och det förstår jag. Jag misstänker att hon var med bara "just for the money". Money talks.
Jag hoppas att Pamelas engagemang är äkta. Fast jag fattar inte varför hon och Marcus ska strippa för djurens skull? Men naket säljer. Naket kanske funkar att få fram Petas budskap?
// Annica Tiger
15 december 2004
Polisens hundar angriper förarna?
Polisen vill använda elektriska stötar vid dressyr av hundar, vilket är i strid med djurskyddsförordningen
Vi har i dag svårt att rekrytera hundar, och vi vill behålla de vi har så långt det är möjligt. För att fungera som polishund krävs att hunden har såväl stora resurser och en stark drift. När driften utvecklas till en extrem nivå, och hunden till och med angriper föraren, räcker inte gängse dressyrmetoder. I dessa specialfall vill vi ha möjlighet att använda elhalsband, det handlar kanske om ett tiotal hundar om året, säger Christer Lööf till DN i dag.
Om en polishund försöker angripa eller har angripit sin förare är det nog dags att pensionera hunden från aktiv tjänst eller alternativt låta avliva den. Det låter kanske hårt, men har det gått så långt då kan hunden vara farlig både för föraren och allmänheten. Ett elhalsband är nog inte lösningen på dylika problem. Jag är ingen expert, men spontant känns det som det är fel väg att gå.
Tidigare köpte poliserna hundarna från hundskolan i Sollefteå, de kostade drygt 100.000 kronor färdigutbildade. Hundskolan i Sollefteå AB gick i konkurs i juli 2002 och nu har ett annat företag tagit över, Iris Hundskolan AB. Nu köper polisen hundar från lokala uppfödare, testar hunden själva och har en egen hundskoleutbildning, huvuddelen förlagd i Karlsborg.
Kanske problemet istället är att deras egen utbildning är sämre? Att de köper hundar av fel uppfödare? Varför behövdes inte el-dressyr tidigare?
Att ge hunden stötar via ett elhalsband skapar inte en grogrund för trygghet och samarbete, vilken hund det än gäller. Visst kan det synas vara enklast att försöka skapa rädsla genom tvångsmetoder och på så sätt dominera hunden via smärta och kraftigt fysiskt obehag, vilket ett elhalsband orsakar hunden utan tvekan. Vore det smärtfritt och ett bra alternativ hade det inte blivit förbjudet.
// Annica Tiger
Annica Tiger 12:23 EM | Kommentarer (4) | Google
13 december 2004
Tiger på topp
Tigern är världens mest omtyckta djur
enligt Animal Planets omröstning, går
det att läsa på Aftonbladet i dag. :)
1. Tiger 21 procent
2. Hund 20 procent
3. Delfin 13 procent
4. Häst 10 procent
5. Lejon 9 procent
6. Orm 8 procent
7. Elefant 6 procent
Vi kan relatera till tigern eftersom den är våldsam och hård på ytan, men ädel och omdömesgill på insidan, säger djurbeteendevetaren Candy d´Sa.
Hunden är ett lojalt och respektfullt djur som tilltalar människans ljusare sidor.
// Annica Tiger - skulle ha röstat på hunden
Annica Tiger 12:37 EM | Kommentarer (8) | Google
3 december 2004
Husdjur på hemmet
Vintrosahemmet i Örebro har en papegoja som heter Jakob och en katt som fått det vackra namnet Maja. De lever och bor med de äldre och resultatet har slagit väl ut. Det finns andra exempel där personal tillåts ta med sig sina hundar under arbetspassen och hundarna har genast blivit de boendes kelgrisar. Röster höjs om allergi, ja - men det går alltid att lösa med speciella avdelningar eller på annat sätt, om bara den goda viljan finns.
Oxytocin är ett hormon som frigörs i kroppen när vi berör eller berörs, alltså även när vi kramar och klappar en hund eller en katt. Blodtrycket sjunker. Halterna av sgtresshormonet kortisol minskas. Kroppen mår med andra ord bra. Andra positiva effekter är att ett husdjur engagerar. På Vintrosahemmet har de äldre blivit mer aktiva och drar sig inte lika ofta in till sina egna rum och stängde in sig, utan de vistas oftare i de gemensamma utrymmena där husdjuren finns. Att kunna klappa och prata med ett djur kräver inte att man kan uttala sig väl eller ha något vettigt att säga, det bryr sig inte djuret om. Men för människan kan det vara viktigt.
Miljöpartiet ämnar lämna in en motion som vill klargöra huruvida detta ska bli en rättighet eller om det, som nu, bara kommer att finnas i enstaka ålderdomshem, med ledningens godkännande. Kommer en ny ledning kan det tillståndet dras in misstänker jag. Alla är inte förtjusta i husdjur eller förstår deras positiva inverkan på oss människor.
När jag blir gammal och det blir dags att
läggas in på ett ålderdomshem skulle jag
gärna vilja hamna på ett som har husdjur.
Drömmen vore om det fanns en hund att krama,
klappa och småprata med.
// Annica Tiger
Annica Tiger 8:38 FM | Kommentarer (4) | Google
17 november 2004
En doft av snö
Det har doftat snö i luften i ett par dagar nu. Vete sjutton om inte denna väderprognos kommer att visa sig stämma. I somras tycker jag att väderprognoserna slog lite hej vilt. Men jag tror på att nu kommer snön, vare sig vi vill eller inte. Jag har satt på vinterskor på bilen. Själv får jag nog sluta med mina träskor och leta fram ett par lämpligare skodon :).
Ta det lugnt i trafiken, ni som lär drabbas av första vinteranstormningen. Sänk hastigheten och anpassa den efter väglaget. Håll avstånden till framförvarande bilar. Stressa inte utan ta det lugnt. Det är bättre att du kommer fram lite senare, än inte alls.
// Annica Tiger
Annica Tiger 9:39 FM | Kommentarer (4) | Google
Djurförsök
Redan 1959 publicerade två brittiska forskare en bok om hur djurskyddet i forskningen kan förbättras, de 3R:n Replace, Reduce och Refine. Replace står för att djurförsök ska ersättas med djurfria metoder. Reduce menar på att antalet djur som används i ett försök kan minskas genom bättre planering av djurförsöken. Refine står för att de som genomför djurförsök ska minska lidandet genom smärtlindring och bättre djurhållning.
Fortfarande har de 3R:n inte fått genomslag. Avslöjande efter avslöjande med dold kamera visar på att plågsamma djurförsök inte är något ovanligt. Vad som sker bakom stängda dörrar där inte ens en dold kamera kan smugglas in kan var och en bara ana sig till.
EU satte upp ett mål att antalet djurförsök inom unionen skulle minska med hälften fram till år 2000. Detta beslut togs 1993. Inte ens efter ytterligare fyra år, alltså detta år 2004, så har inte det målet uppfyllts.
Varför används inte alternativ oftare istället för att använda levande djur? Det finns modern teknik att använda istället, exempelvis cellkulturer, gener, cellfragment, lägre organismer och datormodeller.
Varför har inte denna forskning synkroniserats med planeringen inför genomförandet av en ny kemikalielagstiftning REACH, i den svenska faktapromemoria 2003/04:FPM110 nämns att svenska målsättningen är minskad användning av djurtester och en ökad användning av alternativa metoder.
Den ena handen vet inte vad den andra handen gör, eller i alla fall verkar beslut tas som är intransigenta gentemot varandra. För 1998 beslutades att det skulle ske en översyn av den rådande kemikaliepolitiken. Det är i sig vällovligt för många är oroliga för alla kemikalier som används av industrin, hur hälsan hos konsumenterna påverkas och hur miljön drabbas av kemikalierna.
Men nu ska testerna forceras, utan att alternativ tagits fram i tillräcklig grad för att kunna genomföra dem utan att plåga djur i onödan. Här kan du läsa hur försökdjur behandlas. Allt i forskningens tjänst. En vanlig människa som gjorde likadant med sin hund eller kanin skulle straffas för djurplågeri.
Förbundet Djurens rätt menar på att 25 miljoner djur kan komma att utnyttjas i plågsamma djurförsök, då mer än 30.000 kemiska ämnen ska testas. Jag har inte kunnat verifiera siffran gällande antal djur, men lite sifferexercis om hur många djur som måste användas i de nya testerna finns i denna artikel publicerad hos the United Kingdom Parliament och siffrorna är skrämmande höga om man beräknar dem på hela EU.
BTW - Det som Djurens Rätt sysslar med i Uppsala är dock inte acceptabelt. Att krossa fönsterrutor, hota och trakassera butiksägare är inte rätt sätt att framföra sitt budskap. Jag misstänker att lokala aktivister kör ett eget race.
Även djurrättsaktivister ska följa gällande lagstiftning. Att släppa ut minkar och höns för att protestera mot djurhållningen innebär att djuren man säger sig vilja rädda dör en plågsam död ute i naturen. Det är i sig djurplågeri och alltså inte rätt metod att framföra sitt budskap om man vill agera seriöst. Information och att använda lobbyverksamhet är en metod som lönar sig i längden, för att påverka oss vanliga människor, företag, forskare, politiker och andra beslutsfattare.
// Annica Tiger
14 november 2004
Eftersökshundar
Att hundar har gott luktsinne är väl bekant. Men att det är så bra att en hund kan markera likdoft (blod, likvätska och död kroppsvävnad) efter 18 år i en lägenhet är ganska otroligt. Kriminalsökhundar och modern DNA-teknik kan numera användas för att lösa både nya och gamla mordgåtor.
// Annica
Annica Tiger 6:33 FM | Kommentarer (1) | Google
5 november 2004
Hund på julklappslistan
Inför stundande jul - råd
när barnen ber om en hundvalp i julklapp.
I de flesta familjer som inte har hund brukar denna fråga komma förr eller senare; "Kan inte vi skaffa en hundvalp"? En egen liten söt, gullig, kramgo hundvalp brukar vara många barns heta önskedröm samt brukar ofta stå överst på önskelistan till jultomten varje år. Vad svarar man som förälder i denna situation? Vill man själv ha en hund är svaret inte så svårt kanske. Men om det bara är barnet som trängtar efter en hund bör du som förälder tänka över situationen mycket noga. Ett rakt nej brukar inte vara speciellt effektivt, ur ett barns ögon. Som förälder bör man nog se till att man har lite mer motargument än så, annars finns risken att barnet startar ett utnötnings- och uttröttningskrig för att få sin vilja igenom.
Det bästa argumentet är att det in facto är ett mycket stort ansvarstagande att skaffa hund. Tyvärr är det nog så att inte ens alla vuxna förstår detta och hur ska de då i sin tur kunna förmedla det till barnen, kan man kanske fråga sig. Att skaffa en hund innebär att man tar ansvar för en levande varelse i minst tio år framåt och kanske än längre, beroende på vilken ras man väljer. En hund blir dessutom aldrig vuxen (i våra mått mätt) utan är som ett barn genom hela sin livstid, med den charm och det besvär detta medför. En hund behöver rastas, i ur och skur. En hund kan inte lämnas ensam hemma när övriga familjemedlemmar är på arbetet och skolan, det är i så fall på gränsen till djurplågeri. Barnets eventuella löften om att springa hem på lunchrasten för att rasta hunden bör inte tas på allvar. När man är ung är det så mycket annat som distraherar, gör att man glömmer bort löften och dessutom är det inte tillrådligt att en hund ska ligga ensam hela dagen med bara en snabb rastning på lunchen.
En hund behöver lika mycket uppfostran, kärlek och omsorg som ett barn. En hund medför allehanda besvär, som inte av alla anses som kära (se uttrycket kärt besvär) och med detta avses, hundhår i hela huset (vilken hundägare har inte upptäckt hundhår i smöret någon gång), smuts som dras in och hamnar både på hallgolv och stundtals på tapeterna (när hunden ruskar på sig) och för att inte tala om perioden innan hundvalpen blir rumsren, den perioden kan knäcka vilken perfektionist som helst. En hund kräver sin dagliga motion i form av rastning utomhus, inte bara en gång utan flera gånger dagligen, då rastningen även är att jämförbara med våra dagliga toalettbesök, dvs. hundens får tillfälle att kissa och bajsa men då utomhus. En annan aspekt på hundägandet, som många glömmer bort eller förtränger, är all dem omsorg i form av många timmar varje vecka som måste nedläggas på pälsvård, tassvård, öronvård och munvård.
Barnens motargument till att det är ett stort ansvarstagande att skaffa hund brukar ofta vara att de lovar att de minsann ska sköta om hunden, i vått och torrt. Detta ska nog tas med en liten nypa salt och framförallt ska det inte tas ad notam. Ansvaret för en hunds totala skötsel får aldrig lämnas över på ett barn, till syvende och sist är det du som vuxen som måste ta det huvudsakliga ansvaret. Men ett barn kan hjälpa till med skötseln, även om vi som vuxna då låter barnet tro att det är deras egen hund. För det är ett faktum att om barnet klarar av detta så kommer det att få barnet att växa och utvecklas.
Om du själv är beredd på att dela ansvaret med ditt/dina barn, men inte att helt ta över detsamma själv, kan ett första steg vara att skaffa ett annat husdjur, som ett slags test av hur barnet klarar av att dela på ett långsiktigt ansvar för ett husdjur. Ett husdjur, även om det varit barnets önskedröm från början tenderar ibland att förlora sin tjusning när allehanda andra händelser och upplevelser pockar på uppmärksamhet. Det är lite lättare att skaffa ett nytt hem till en hamster om nu situationen skulle uppstå att barnet tröttnar.
Att ha hund är dyrt, detta är ett reellt faktum som kan ingen komma ifrån. Det gäller att från början vara medveten om detta och en seriös hundköpare bör göra en kalkyl av vad hundägandet kan beräknas kosta årligen. En rasren valp kostar runt 8000 kronor i inköp. Lyssna ej på missriktade råd om att det blir billigare att köpa en blandras. Ja, det blir billigare kortsiktigt, men inte långsiktigt då du som köpare ofta köper grisen i säcken. En rasren hund är framavlad för att följa en viss standard och med detta följer då en kännedom om hur den kommer att bli som vuxen, både till utseende och lynne. Att köpa en bra mycket billigare blandrashund är som att spela på bingo, ibland vinner du och ibland förlorar du, med huvudvikt på det sistnämnda. Nu är det inte livlösa pengar det handlar om utan levande väsen, dem bör man inte använda som brickor i ett spel.
En kontakt med Svenska Kennelklubben kan vara en bra start om man aldrig har haft hund förut och inte har en aning om vilka kringkostnader som kan uppstå. Det är inte bara mat som är den faktiska kostnaden vid ett hundägande utan det tillkommer så mycket mer, ex. årliga vaccinationer, andra veterinärkostnader, avmaskningsmedicin, medicin vid ev. sjukdomar, hundförsäkring, hundgodis, koppel, hundleksaker, kostnader för valpkurser, halsband, öronmärkning, matskålar och annan utrustning, inackorderingskostnader vid utlandsresor, vitaminer, hundlitteratur och glöm ej all den extra tvätt en hund orsakar. Nu kan det tyckas att detta upprabblande av exempel på kostnaderna blev en aning överdrivet, men jag försäkrar att det säkerligen är tvärtom, många kostnader är det och en del av dem kommer att komma som en överraskning, sanna mina ord. En snabb överslagsberäkning på första årets kostnader, inkluderat själva kostnaden för inköp av hund, brukar stanna på runt 1500 kronor per månad. Barnets välvilja att bidra med del av sin månadspeng spelar inte speciellt stor roll när det rör sig om summor i den storleksordningen.
Hundar orsakar allergi, även om det i många fall är en miserabel ursäkt för att lämna bort sin hund då det brister på grund av andra orsaker. Är någon av familjemedlemmarna disponibel för allehanda andra allergier bör ett hundköp kanske avrådas. Ett tips kan vara, att om man trots detta vill skaffa hund, att man antingen lånar en hund ett tag eller att den som är allergisk provar att bo hos någon som har hund för att eftersöka om det uppstår allergiska besvär. Tro mig, detta kan avvärja många olyckliga situationer. Det finns hundraser som säges passa allergiker, men huruvida det fungerar i realiteten är en annan femma. Att fästa sig vid en hund och sedan tvingas lämna bort den är mycket svårt. Dessutom bör man tänka sig in i hundens situation, en hund mår inte bra av att omplaceras även om det är ett alternativ att ha i beräkning.
Har familjen enats om att trots alla argument ovan skaffa en hundvalp är det mycket kvar att fixa och dona med innan inköpet av själva hunden kan göras. Böcker om hur det är att ha hund bör inköpas eller lånas på bibliotek som hela familjen bör läsa, som en förberedelse inför ett införskaffande av hund, allra helst om det är familjens första hund. Det finns många bra böcker, här nedan listas några böcker som kan rekommenderas.
* Du & din hund David Taylor Allerbok
* Sådan är din hund Eberhard Trumler ICA bokförlag
* Hundens gyllene regler Anders Hallgren Jycke Tryck
* Lyckliga lydiga hundar Anders Hallgren Jycke Tryck
* Fria hundar Anders Hallgren Jycke Tryck
* Lexikon i hundspråk Anders Hallgren Jycke Tryck
* Min bästa vän Marie Hansson Jycke Tryck
* Hundens sjukdomar Birgitta Wikström ICA bokförlag
* Hunduppfostran Roger Mugford W&W
* Hundvalpens lära för livet Cecilia Holmstedt Spectra
* Hälsoråd för hund Apoteket
Vadan denna långa lista, kanske den uppmärksamme läsaren undrar över. Tar familjen detta på allvar och försöker skaffa sig så mycket information som bara går kanske ett och annat hundköp avstyres. Det är speciellt viktigt att barnet tar del av denna information, allra helst om det nu är den som är den drivande parten.
Vilken hundras som ska väljas är en adekvat fråga, vilken alla bör ställa sig både en och två gånger. Barnet kanske har sett en Disney-film likt 101 Dalmatiner och vill absolut ha en Dalmatinervalp. Det är inte lätt för en novis, när det gäller hundraser, att veta om det är en lämplig hund för barnfamiljer. Ett bra tips är att dels läsa om rasen i någon hundbok samt kontakta Svenska Kennelklubben för mer information, kanske de kan bistå med mer information och/eller hänvisa till en rasklubb alternativt hunduppfödare för just den önskade rasen. Alla hundar passar inte i en barnfamilj, det är inget att sticka under stol med. Varje hundras har sin givna plats här i livet, för att påvisa detta följer några exempel på detta. Att skaffa en arbetshund som schäfer eller rottweiler kanske inte är så lämpligt om intresse saknas för att gå olika dressyrkurser och arbeta aktivt med hunden flera timmar om dagen. Är man inte intresserad av att avvara flera timmar om dagen för pälsvård, kanske en Afghanhund inte är rätt ras för familjen. Är barnet hyperaktivt kanske en lättstressad hund som collie inte är rätt val heller osv. Det är viktigt att välja rätt ras, det är något som inte nog kan betonas.
När beslut då har tagits, att dels skaffa en hundvalp samt vilken ras som önskas, är det dags att skrida till handling. Köp bara valp från etablerade uppfödare eller på rekommendation av andra nöjda valpköpare, om det gäller privata uppfödare. Har ni fått rekommendationer av Svenska kennelklubben följ dem gärna, men använd sunt förnuft. Ett eller flera besök bör göras hos uppfödaren, köp aldrig en hundvalp via telefonen. Är hunduppfödaren intresserad av valpens framtid, dvs. ställer frågor om hur valpen kommer att handhas av er är av intresse även för er som hundköpare. Det är inte av nyfikenhet utan vittnar enbart om ett genuint intresse för valpens väl och ve. Verkar inte hunduppfödaren intresserad av att ta reda på dessa vitala detaljer, välj en annan hunduppfödare eftersom det då kan misstänkas att det bara ligger profitintresse bakom uppfödningen. Valpen ska hämtas när den är tio veckor, så när valet är gjort är det dags att börja alla förberedelser hemma.
Det är nu alla nyvunna kunskaper, inhämtade från de hundböcker som tidigare rekommenderats, ska praktiseras. Det parat med sunt förnuft borgar för att både ni och hunden ska få ett lyckligt liv tillsammans. För, trots alla argument emot att köpa hund som tidigare har rabblats upp här, ett liv tillsammans med en hund är ett fullödigt liv. Kommer allting att fungera som tänkt, vilket är till den största delen hundägarens ansvar, så har ni många lyckliga år att se framemot tillsammans med er nya vän.
// Annica Tiger
Annica Tiger 5:19 EM | Kommentarer (3) | Google
2 november 2004
Stuvad hund som lunch?
Så "städar" Kina gatorna inför OS.
Hundarna snaras, slås ihjäl
och slängs på soptippen.
Kina ska arrangera OS 2008. De har redan börjat förbereda sig. Aten förgiftade sina lösspringande hundar inför OS 2004. I Kina väljer de en helt annan metod. De slår ihjäl hundarna med påkar. Hundjägarna får betalt per dödad hund. Hundkött anses normalt som en delikatess, men dessa hundar som dödas lär inte hamna i grytorna eftersom risken finns att de har rabies. Jag hoppas att detta kan leda till en debatt om hur de för övrigt behandlar sina hundar och katter i Asien. Jag vet att många tycker att skitsamma, vi äter kor och de äter hundar. Det är inte frågan om det (även om jag själv aldrig ens skulle komma på tanken att äta hund eller katt), utan mer H U R de hanterar sina hundar och katter i uppfödning och under slakt.
Jag tror inte på att de dödade hundarna dumpas på en soptipp. Katt- och hundpälsindustrin i Asien omsätter enorma summor pengar. Jag misstänker att de dödade hundarna flås och pälsarna eller skinnen kanske så småningom dyker upp i kläder, på skor eller som leksaker i Sverige. Än har inte Sverige genomfört något förbud gentemot import av katt- och hundpäls, vilket många andra länder gjort USA är ett exempel. Pressen ökar på att exportera till de länder som inte har genomfört ett förbud än.
Att äta hund är naturligt i denna del av världen. Hundarna föds upp under eländiga förhållanden. De dödas under hemska plågor för att köttet ska bli smakrikt och potenshöjande. Krossas hundens ben eller blir hunden bränd med blåslampa så frigörs adrenalin i blodet. Det är denna produktion av adrenalin som anses göra köttet nyttigare och godare.
I väntan på slakten tillbringar de tiden i små burar, liggande på varandra så tätt att de knappt kan röra sig. Det är svårt att röra sig med benen hopbundna. Nosen brukar de binda ihop med ett snöre och ibland träs en konservburk på nosen. Visst de blir tystare då, men inte lider de mindre för det. Jag har sett bilder ( <-- varning för bilder som kan uppröra) från dessa marknader och jag mådde fysiskt illa av att bara se bilderna, hur skulle jag inte ha mått om jag sett det i verkligheten?
Katter och hundar flås ofta levande för att pälsen inte ska skadas. Jag undviker alla produkter som innehåller någon form av päls- eller skinnliknande material för jag skulle aldrig i livet vilja köpa en produkt som är sprunget ur en plågad hund eller katt. Jag skulle inte ens köpa en mjukisleksak till mina barnbarn utan att ha hundraprocentiga garantier för att de inte innehåller katt eller hundpäls. Never in my life.
Se upp om pälsen i produkten deklareras som Gae-Wolf, China wolf, Pommern wolf, Loup d´Asie, Asiatic racoon dog, Asien wolf, Asien jackal, Goupee, Gou-pee, Kou pi, Gubi eller Sobaki. Skinn av hund deklareras ofta som Special skin, Mountain goat skin, Sakhon Nakhon lamb skin och Lamb skin. Kattpälsens benämningar brukar vara Wildcat, Katzenfelle, Mountain cat och Goyangi.
www.animalsasia.org
// Annica Tiger
Annica Tiger 1:53 EM | Kommentarer (11) | Google
19 oktober 2004
Mors lilla Olle
Alice Tegnérs visa "Mors Lilla Olle i skogen gick" är och har varit älskad av som få barnvisor. Den bygger med all sannolikhet på en sann historia som inträffade i september 1850 i fjällbyn Hägnåsen, Särna socken.
Mors lilla Olle i skogen gick,
rosor på kinden och solsken i blick.
Läpparna små utav bär äro blå.
"Bara jag slapp att så ensam här gå!"
Brummelibrum, vem lufsar där?
Buskarna knaka, en hund visst det är.
Lurvig är pälsen, men Olle blir glad:
"Å, en kamrat, det var bra, se goddag!"
Klappar så björnen med händer små,
räcker fram korgen: "Se här, smaka på!"
Nalle han slukar mest allt vad där är
"Hör du, jag tror att du tycker om bär!"
Mor fick nu se dem, gav till ett skri.
Björnen sprang bort, nu är leken förbi!
"Å, varför skrämde du undan min vän?
Mor lilla, bed honom komma igen!"
I Sverige är det 102 år sedan någon blev dödad av en björn. Med tanke på hur många som är ute i skog och natur utan att ens se en björn, än mindre hamna i en konfrontation med en björn och riskera att skadas; så lär risken att bli dödad i trafiken vara statistiskt större.
Jag älskar björnar. Jag har dock en stor respekt för dem. Jag har varit nära att möta en björn, men Buster jagade eller rättare sagt skrämde bort björnen. Det var när vi plockade hjorton. Tyvärr hörde vi bara björnen, vi såg den inte. Jag har som vana när jag är i skogen norrut att föra lite väsen, bara för att förvarna eventuella björnar så att de kan ta till flykten. För jag är övertygad om att de är mer rädda för oss människor än vad vi är för dem.
Det är en mycket tragisk historia med jägaren som blev dödad av en björn. För björnen är det lika tragiskt. Den är skadeskjuten, lider säkert enormt av skadeskjutningen och den är dömd att dö. Jag tycker att jägare alltid ska jaga i par. Jägarna ska bara använda jakthundar som är avsedda för det ändamål de ska användas till, i det här fallet sägs det att jägaren skulle jaga älg - det är inte björnjaktstid i Norrbotten. Är det älgjakt bör hunden inte frestas att ställa en björn istället. Det är kanske en naiv åsikt, men den står jag för.
Jag är orolig över att varg- och björnhatare nu har fått vatten på sin kvarn. Den illegala jakten av både varg och björn riskerar att öka. Den pågår redan nu. Hur många vargar skjuts det inte varje år illegalt. När snön kommer kan de spåras. De jagas via snöskoter, sprängladdningar, med förgiftat bete och med allehanda andra fula metoder. När björnarna börjar komma ur sina iden i vår lär de jagas med snöskoter och vara lättskjutna måltavlor, så som skett tidigare år. Jag misstänker även att i ett eller annat känt ide så lär björn lär "rökas" ut i vinter och skjutas utan nåd.
Hur det än är kvarstår faktum.
Människan är det värsta rovdjuret.
Människan är den som dödar flest
av sina egna artfränder och andra däggdjur.
// Annica Tiger
Annica Tiger 11:20 FM | Kommentarer (7) | Google
18 oktober 2004
Ät inte fästingar
Sens moral, ät inte fästingar.
Jag har inte sett en fästing på flera år nu, inte sedan Smulan så hastigt gick bort. Fästingar har annars under femton år varit en stor del av mitt liv, då hundarna drog hem dem drösvis. Jag tycker de är rätt söta, men ack vilka bekymmer de kan ställa till med om oturen är framme.
Nu har jag fått en till sängkamrat, lilla Avi och risken finns att det kan bli fler sängkamrater precis som förr i tiden. De gånger jag blivit fästingbiten har det skett under natten och fästingen har bytt värd från hund till människa i nattens mörker.
Jag läste om lilla Isak som i ett obevakat ögonblick stoppade någonting blodigt från golvet i munnen. En fullmatad fästing som släppt från en hund ser ut som ett fullmoget blåbär, lite mer oval bara och med en mer grådaskig färg. Jag förstår om ett barn försöker äta upp det eller stoppar det i munnen av ren nyfikenhet.
Lilla Isak hade otur. Han svävade mellan liv och död i drygt en vecka då han blivit smittad av harpest (tularemi). Det tog sin lilla tid innan läkarna kunde ställa rätt diagnos, vilket var tur att de lyckades annars vet ingen hur det kunnat sluta.
Jag skrev redan 1997 på min hemsida om fästingar:
Nya infektioner upptäcks hela tiden, nyligen upptäcktes trypasomer och nematoder i fästingar som sugit blod från rådjur. Vi är nog bara på toppen av ett isberg.
Borrelios har varit känt länge att det smittar via fästingar, borrelios orsakas av borreliabakterier (spiralvridna bakterier spirocheter). Det var inte så länge sedan (c.a femton år) som många läkare inte ens kunde tänka i de banorna att patientens besvär kunde bero på en borrelia-infektion. Ett vaccin är på G. Den som smittats och behandlats framgångsrikt med antibiotika och blivit symptomfri och frisk kan bli smittad igen om oturen är framme, en tidigare genomgången Borrelios ger ingen resistens.
Erlichios (fästingfeber) är en bakterie som kan smitta även människor, det var något som många läkare in det sista förnekade och menade på att Erlichia-bakterien bara drabbade hundar. Men det finns numera upptaget som en erkänd fästingspridd sjukdom som kan drabba även människan.
TBE-viruset är inte roligt, men å andra sidan går det att vaccinera sig och skydda sig på så sätt.
Babesios, rödsjuka, orsakas av en parasit som drabbar främst nötkreatur men fall finns med dödlig utgång där människor drabbats.
Tularemi, harpest orsakas av en bakterie. Sprids även via myggor. Det var detta lilla Isak drabbades av.
Q-feber påstås kunna smitta via fästingar som följt med flyttfåglar.
// Annica Tiger
Annica Tiger 3:58 EM | Kommentarer (1) | Google
15 oktober 2004
Dansa med vargar
Jag bokade vargvisningen redan i somras, som en present till mig själv nu när jag fyllde 51 (357 hundår). Givetvis bjöd jag med B. för han tycker lika mycket om vargar som jag gör.
Söndagmorgon. Vi vaknade tidigt. Mycket tidigt. Förväntningarna var stora inför denna dag. Vi åkte hemifrån vid sju-tiden på morgonen och var framme lite för tidigt, men så är det när man är ivrig. Vi gick in till receptionen på Vildmarkshotellet och satte oss och väntade. Vi och fjorton andra förväntansfulla vargkramare. Vi hade tur med vädret. Solen sken. Allt var perfekt.
När djurskötaren kom tog vi tog våra personbildar och hakade på hennes jeep och åkte in i Kolmårdens djurpark till vargarna som finns i hägnet intill Bamses värld. Vi parkerade utanför ingången och djurskötaren bad oss se till att vi inte hade något ätbart i fickorna, att inga snoddar hängde och slängde på kläderna, uppmanade oss att hålla hårt i kameran (vargar äter tydligen allt) och bad oss att sätta oss ned om vi ville hälsa på vargarna. En ung kille som hade en splitter ny äkta skinnjacka fick ta av sig den och fick låna en jacka av djurskötaren istället. Skinnjackan hade nog smakat mumma :) för en hungrig varg. De hade inte fått mat sedan torsdagen.
Vi klämde in oss allihop i förslussen. Dörren stängdes bakom oss och nu fanns det ingen återvändo. Fast jag var inte rädd. Jag var bara nyfiken och förväntansfull. Djurskötaren öppnade dörren till hägnet. Vargarna hade hört oss och stod alla fem precis utanför dörren och väntade. Fem magnifika varghanar tog emot oss och vi inlemmades i deras flock.
Ja, så fungerar det. Vargarna är mycket sociala. Hade de inte uppskattat vårt besök hade de helt sonika dragit sig undan. Men de var lika nyfikna som vi var på dem. Vargarna är uppfödda med nappflaska för att de ska bli så sociala att de accepterar besök av människor. Men barn under femton år får inte följa med på vargvisning. Vargarna tar gärna chansen att klättra på rangskalan gentemot dem. Men jag upptäckte inget av sådana tendenser, förutom då ledarhannens dominerande av de andra hanarna.
Vad alla vargarna hette har jag redan glömt, Izor, Tromb(?) och Zeke är tre namn jag minns och de två andra namnen är borta med vinden. Teflonminne kallas det. Men minnet av upplevelsen att möta vargarna lär inte försvinna i brådrasket. Omegavargen (den som är lägst i rang) var faktiskt störst och vackrast, men hans nos var alldeles sårig och medan vi stod där fick han sig ytterligare en omgång av flocken. Mitt modershjärta blödde och jag höll mig i närheten av honom. Han fick extra mycket uppmärksamhet av mig.
Ledarhannen höll ordning på sina flock. Jag hade stor respekt för honom och när han kom fram till mig och ville äta upp mitt cigarettpaket i fickan blev jag lite, lite smånervös men jag såg att han viftade med svansen så jag förstod det var mest på lek. Han tog tag med käftarna runt paketet rakt igenom tyget och det var svårt att få honom att sluta.
Djurskötaren var till slut tvungen att ingripa och det var roligt att se hur hon dominerade honom, se detta på filmen (drygt 550 kB) jag har konverterat från .3gp till .mov och lagt upp. Filmen togs av en gammal farbror och jag har redigerat hårt och klippt i den för att ta bort andra personers ansikten, samt farbroderns flaxande med kameran. Först stod han och filmade sitt eget plyte :-), innan han förstod att vända på mobilen och ibland filmade han himlen, ömsom marken.
Flera av vargarna kom fram till mig och slickade i mitt ansikte. Ingen förströdd puss, utan det var veritabla genomtvättningar av mitt ansikte, koncentrerat mot munnen. Jag bara blundade och njöt. Van vid mina hundar så pussades jag tillbaks, det vill säga tvättade dem lika frenetiskt runt munnen. Jag minns att jag såg i ögonvrån en kille som tittade lite underligt på mig :). Men det är inte varje dag man får pussa en varg så givetvis skulle pussarna återgäldas.
En del vargar tog kontakt genom att komma fram och lyfta på benet, likt en hund som inviterar till lek, men man lekar inte med vargar. Dragkamper är inte att rekommendera med en varg, likt man kan leka med hundar. Men däremot gick det alldeles utmärkt att klappa dem och faktiskt krama om dem. Jag borrade in näsan i flera av vargarnas pälsar och njöt av doften av varg. En subtil doft och de luktade mycket mindre än vad jag förväntat mig. De fällde däremot hår och jag hade svarta byxor och de blev snart täckta av varghår.
Jag missade mycket av djurskötarens prat, hon höll rena rama föreläsningen och bitvis snappade jag upp en del, men för övrigt var jag fullt upptagen med att bara ta och få kontakt med vargarna.
Det var bara ledarhannen som lyfte på benet och revirmarkerade, de andra hannarna satt ner och kissade som vi är vana att se tikar göra. Något vargyl fick vi inte höra. Det är något jag skulle vilja uppleva ute i naturen. Att se en vild varg är få förunnat ute i det fria, men för min del skulle det räcka att få höra vargar yla i flock. Det får bli nästa projekt.
Efter en timme och tjugo minuter var det dags att ta farväl av vargarna. De följde oss till dörren och det var svårt att lämna dem. På vägen hem kände både B. och jag att vi verkligen upplevt något unikt och minnesvärt. Detta besök hos vargarna är något som kommer att finnas kvar länge i våra minnen.
Bilder finns under länken Dagens bild ovan.
// Annica Tiger
Annica Tiger 2:33 EM | Kommentarer (3) | Google
10 oktober 2004
Vargar
Dansa med vargar
Ytterligare en post på drömmer om att göra-listan kan strykas. I dag var jag och B. och hälsade på vargarna på Kolmården. Det var en underbar upplevelse. Det är något att suga på länge. Att bli pussad av flera vargar är en förunderlig känsla. Jag tog massor av kort med digitalkameran och rörliga filmsnuttar via kameran i mobilen. De sistnämda har jag inte fört över än till datorn, men många av bilderna blev kanon. Jag lär återkomma senare med både en utförligare berättelse, samt lägga upp bilder.
Det har varit en helt underbar dag. Jag måste smälta upplevelserna lite. Tur hade vi med vädret också, strålande sol. Men när vi kom hem så möttes vi av snöblandat regn. Vintern står runt hörnet......
// Annica Tiger
7 oktober 2004
Farmen
"Här smeker hon galten till utlösning". Så ser rubriken ut i Expressen på sidan 35. En helsida där rubriken nästan täcker halva sidan och två bilder täcker nästan lika stor yta, några rader text fick faktiskt plats mot slutet :-). På webben har de valt en annan rubrik, "Rebecca smekte galten till utlösning" och visar inga bilder. Den som har lite snuskig fantasi kan nästan tro att det handlade om en ren sexualakt med ett djur, att hon helt sonika runkade av galten just for fun.
Nu har jag inte sett programmet men misstänker att den brittiska versionen av Farmen säkerligen vinklat det lite grovt. Varför skulle annars de brittiska TV-tittarna uppröras, förfasas coh få avsmak efter sändningen av inslaget. Det handlade ju om en livet på landet as it is. Ibland måste sperma samlas upp från hästar och grisar för att användas vid insemination. Hur naturligt som helst.
Att det var David Beckhams före detta älskarinna Rebecca Loos som valdes ut att göra detta kanske var det som upprörde? Men inga paralleller kan väl dras mellan deras förhållande och hennes uppdrag i Farmen? Nej, nu var jag elak.
Kvällstidningarnas nöjesbevakning slår alla rekord som går att slå. Snart finns det väl inget som förvånar en längre.
// Annica Tiger
Annica Tiger 11:35 FM | Kommentarer (2) | Google
13 september 2004
Svart änka
Svart änka födde hundra ungar.
Nej, inte någon självmordsbombare.
Om befruktningen av spindeln skett i den importerande bilen efter den kommit till Sverige, under transporten hit eller om befruktningen skedde redan i USA får vara osagt. Det finns ingen make längre, honan dödar hannen efter befruktningen därav namnet.
Jag skulle nog aldrig våga importera någon bil från Sydeuropa eller USA. Vem vill ha en potentiell dödligt giftig svart änka som bonus?
// Annica Tiger
Annica Tiger 10:11 FM | Kommentarer (1) | Google
12 september 2004
Nationalpark - för vem?
Nationalparken - fristad för vem? Ett intressant program som gick på 2:an innan de lokala nyheterna 18.55. Det var ett norskt reportage som skildrade ett möte mellan två män som jobbade i två vitt skilda nationalparker, Hardangervidda i mellersta Norge och Kruger Nationalpark i Sydafrika.
Mannen som jobbade i den sydafrikanska parken tyckte att jakt, fiske (fiskar inplanteras och tränger ut de fåglar som livnär sig på samma insekter) och husdjur (tiotusentals får betar inom parken) inte hörde hemma i en nationalpark av Hardangerviddas storlek. Frågeställningar luftades om varför inte varg, järv och rovdjur inte fick etablera sig inom nationalparken och om Hardangervidda egentligen är en fristad för djur och natur eller enbart till för mänsklig rekration. Investeringar i parken var närmast för människornas behov och inte för att skydda djur- och växtliv. Norge är ett rikt land och borde ha råd med naturskydd på ett naturligt sätt.
Glimtar från nationalparken Kruger visade på att där var de mycket måna om att alla djur skulle ha det bra och menade på att en naturlig balans inte kan upprätthållas om inte rovdjuren tillåts att samexistera med övriga djur. Inplanterade och artfrämmande växter försökte de få bort genom att helt enkelt gräva upp dem eller på annat sätt hindra att de spreds vidare. Ingen jakt är tillåten. Beväpnade vakter patrullerar parken för att se till att inga djur tjuvskjuts, elafanternas betar är ett eftertraktat byte trots alla försök att stoppa handeln med elfenben. Det läggs ned mycket pengar och resurser i form av anställda. Det i en världsdel som inte alls har det lika förspänt som oss i Europa och Norden.
Jämfört med Norden så är det mycket pengar som spenderas på ett naturskydd på ett naturligt sätt i exempelvis Sydafrika. Vi verkar inte ha plats för några hundra vargar och andra rovdjur i Norden. Men vi uppmuntrar andra länder, speciellt dem som kanske inte har de ekonomiska resurserna, att behålla sina rovdjur. Det är kanske något att fundera över?
Barnet i mig fick sin ultimata tillfredställelse när jag såg ettans matinéfilm, Björnen. Jag grät. Jag skrattade. Jag hatade jägarna. Jag log som solen i Karlstad när jägaren insåg att det finns en känsla som är starkare än makten att döda. Det är den som låter ett liv leva. Jag levde mig verkligen in i filmen. Ja, de som sett film ihop med mig vet hur det kan se ut och höras *ler*. Jag är glad att jag spelade in den. Garanterat att jag kommer att se den flera gånger. En vänskap till varandra och till livet, så stark att den kan besegra döden. Vilken människa skulle inte vilja ha sådana vänner?
BTW - ser inte detta lovande ut?
Jag håller tummarna att vädret
verkligen blir som utlovat.
// Annica Tiger
Annica Tiger 7:28 EM | Kommentarer (5) | Google
Handikapp
En hund med bara två ben, de andra är helt outvecklade. Avliva den. Det är väl kanske vad de flesta skulle ha gjort vid valpningen. Men denna hund hade tur. En engagerad kvinna tog hand om hunden och nu lever den nästan som en normal hund, men ändå inte. Den är lite speciell eftersom den går på två ben, precis som en människa.
I pappersutgåvan fanns fler bilder, varav en gav vid handen att hunden mår alldeles utmärkt och är precis så lycklig som en hund ska vara. Bilden när hunden ger sin ägare ett kärleksfullt ögonkast rörde mig nästan till tårar. Det syntes även på matte att kärleken var villkorslös.
Hundar sorteras bort och avlivas bara för att de har för många prickar, för få prickar, prickar i fel färg, öron som inte är enligt rasstandard, fel pigmentering av pälsen och vad nu människan i egenskap av hundens "Gud" anser vara skäl nog att inte låta en valp få leva utan avlivar den.
Det var inte länge sedan som föräldrar fick rådet att det bästa alternativet var att abortera barn som via fostervattensprov eller ultraljud visade sig ha missbildningar, obotliga sjukdomer eller andra genetiska störningar som exempelvis Downs syndrom. Förr om åren, innan sådant kunde förutsägas, blev många av dessa barn lämnade till allmänna instutioner, som på den tiden bara var förvaring och som inte gav utrymme till att låta barnen få växa och utvecklas som individer.
Det finns plats för alla i vårt samhälle. Vi ska inte sträva efter perfektionism. Vem avgör vad som gör livet värt att leva, innan livet ens fått levas? Ingen anser jag.
// Annica Tiger
Annica Tiger 9:26 FM | Kommentarer (3) | Google
29 augusti 2004
Sissas funderingar
Dalmatinerfröken Sissas funderingar.
Mitt namn är Kristallfjärdens Asparagus Aristotlerin Agata Asbestos men jag kallas för Sissa. Jag är en vacker dalmatinertik i mina bästa år. Min flock är för tillfället matte, husse och deras 5 valpar, Arne, Berit, Calle, Carina och Cecilia. Jag kom till denna flock för 5 år sedan som liten valp, då fanns bara matte och husse i flocken. Men de har skaffat några egna valpar sedan dess. Själv har jag fått tre kullar valpar, men ingen av dem har fått stanna i vår flock utan det har kommit främmande människor och hämtat dem, en efter en. Matte och husse har verkat vara nöjd med det, men ingen har frågat mig hur jag vill ha det.
Min fästman heter Nockebykennels Bertomulus Braiga Bertiollio men kallas Baloo. Vi lär aldrig få bilda en egen flock, fast det är det vi vill allra mest. Nej, vi ses bara en gång varje år alternativt vartannat år. Då har vi knappt tid till att umgås, leka och kelas utan det är mer pang på rödbetan. Vad tror människorna? Vi dalmatiner har också känslor och behov, men det tycks vara mer människornas behov som styr. En gång ville jag inte para mig, men då tog matte tag i min bak och höll fast mig så att Baloo ändå kunde bestiga mig, mot min vilja. Men matte säger att min vilja växer i skogen, vilket verkar vara sant.
Matte och husse har precis fått valpar, tre stycken blev det denna gång minsann. Jag fick inte vara med vid valpningen och jag fick inte ens vara med vid parningen. När matte har hjälpt mig när jag valpat har många valpar bara försvunnit för mig. Matte har inspekterat dem och burit bort dem, efter det har jag aldrig sett dem mer. Matte har muttrat någon om att inga fler valpar än tuttar och om det stämmer borde en av mattes valpar tas bort omedelbart. Ibland försvinner valpar i samband med valpningen bara för att de har fel sorts mönster och prickar. Jag har aldrig förstått varför, för mig är alla valpar lika fina.
En av mattes tre senaste valpar skulle i så fall också tas bort ur flocken. Calle har mörkare ögon och är mycket mörkare i skinnet än de andra valparna. Det måste vara en tjuvparning med vår trevliga färgade brevbärare, som ofta kommer på besök när inte husse är hemma. Då förpassas jag in i kennelrummet, men jag har öron och jag har förstått att de gör annat än bara dricker kaffe.
// Annica Tiger
Annica Tiger 9:20 FM | Kommentarer (5) | Google
21 augusti 2004
Spindelskräck
Spindlar i hjälmen. Nej.
Spindel i form av en sökmotor. Nej.
Axlar, chuckar och spindlar. Nej.
Nej, jag vill se riktiga spindlar.
Lottas spindlar, fina bilder.
Dannes djur, spindlar och insekter.
Intressant om ormar och spindlar om du ska ut och resa.
Om du blir biten av en spindel eller skorpion.
Jag blev så inspirerad av Stationsvakts inlägg om att han är rädd för spindlar. Det är jag också. Men bästa sättet att hantera rädslan är att möta den. Framför en skärm är det relativt säkert. Men jag är faktiskt riktigt stolt över att jag vågade klappa en spindel på Skansen. Förut blev jag skräckslagen så fort jag såg en spindel och min första reaktion var döda, döda, döda. Bort. Men jag har intalat mig själv att det är fel. Kommer det in en spindel här i huset via alla öppna dörrar sommartid och den börjar spinna sin väv inomhus får den vara kvar, såvida det nu inte är på ett vansinnigt olägligt ställe, typ bredvid sängen eller vid datorn. De betalar hyra i form av att ta en och annan fluga.
Men jag har inte kommit så långt i min bearbetning av min spindelskräck att jag frivilligt låter en spindel krypa på mig. Bara tanken ger mig obehagskänslor. Men jag har funderat på att börja med en liten pyttespindel, de finns ju överallt i trädgården, och låta den i alla fall knalla runt lite på armen och bara känna hur det känns.
Höjder är en annan sak. Jag har börjat lite smått med att stå några minuter i taget på en balkong på sjunde våningen och titta nedåt rakt fram är ingen fara utan det är att titta nedåt. Jag känner att jag dras ned mot marken. Det känns som om jag skulle vilja hoppa, men det vill jag ju givetvis inte men min kropp vill följa dragningskraften. Den känslan vill jag öva bort.
// Annica Tiger - fobitränar sig själv
Annica Tiger 5:16 EM | Kommentarer (4) | Google
16 augusti 2004
Hund släpades efter bil
Så har det hänt igen. I tre kilometer, i en hastighet av 70 km i timmen, släpades en hund efter bilen. Förskräckta medtrafikanter försökte få föraren att stanna. Men när de äntligen lyckades var jycken sargad och livlös, med all sannolikhet död. Det var en strävhårig jakthund. Hela bakpartiet var bortslitet. Vilket sätt att dö på?
Att folk aldrig lär sig? Bind ALDRIG hunden i bilens dragkrok. Jag kan inte förstå hur man, även om man tillfälligt sätter fast hunden där, kan köra iväg utan att ha koll på vart hunden är. Jag har själv varit hundägare (upp till fyra hundar samtidigt) och jag har aldrig glömt någon av hundarna utan jag har alltid haft full koll. En ansvarsfull hundägare har full koll. Om inte, så ska man inte ha hund. Är jakthundsägare ovanligt ansvarslösa? För det verkar ofta vara jakthundar som går denna grymma död till mötes.
Tänk om någon skulle sätta fast en liten unge med en bärsele i dragkroken och sedan glömma bort det och bara åka iväg.
// Annica Tiger
Annica Tiger 12:20 EM | Kommentarer (2) | Google
11 augusti 2004
Getingsommar
Jag spådde en getingsommar tidigare. Första getingsticket fick jag tidigt på sommaren. En geting försökte dela kudde med mig. Han vann första ronden då han stack mig. Men jag vann andra ronden då jag blev ilsken som ett bi och drämde till instinktivt, så att han blev ett minne blott.
Det tog ett tag innan getinginvasionen kom igång, på grund av kylan, men nu är getingarna här, med råge. DN listar lite goda tips, väl värda att läsa. En del vet inte om de är allergiska eller inte då de aldrig blivit stungna. Dumt att chansa och testa.
Drick inte ur läskedrycksburkar som stått framme obevakade. Ett stick i munnen kan vara farligt, rent av livsfarligt, även om du inte är allergisk. Fäkta inte, trots sin litenhet brukar alltid getingen segra :). Låt dem vara. De sticker inte oprovocerat. Jag låter dem surra runt omkring mig, de försvinner efter ett tag.
Försök inte ta ned getingbon om du inte vet vad du sysslar med. Låt Anticimex eller andra proffs ta hand om detta. Våra getingbon får vara till vintern. Då brukar vi plocka bort de största. På vinden kan de ibland bli gigantiska. Jag har inte ens vågat kika efter än i år.
Förutom stora mängder av getingar finns bin i stora mängder. Vårt körsbärsträd som bar frukt så trädet bågnade har varit getingarnas och binas paradis nu i några veckor. Vi själva fick bara några kilo körsbär. Nu får de ha trädet i fred. Bara vi passerar blir vi anfallna. Men de små liven ska väl också få njuta av livets goda. Körsbären var osedvanligt söta och goda i år.
// Annica Tiger
Annica Tiger 8:37 FM | Kommentarer (2) | Google
10 augusti 2004
Tidernas största trafikolycka
Tidernas största trafikolycka om man ska räkna antalet dödsfall av inblandade i olyckan. Kycklingmassaker på E6:an. Smaskig rubrik. En lastbilen lastad med 8000 kycklingar välte på E6:an strax utanför Varberg. De flesta kycklingarna krossades när lastbilen välte, många blev påkörda av andra bilister och det var fullt kaos på platsen. I artikeln står det att vissa lurade döden, det vill säga att de överlevde själva olyckan. Men efter att ha samladets ihop blev slutmålet ett slakteri utanför Falkenberg, så livet blev kort ändå.
En annan kittlande rubrik var: "Flyg nödlandade efter kattattack". Var det en katt utbildad av terrorister? Bar den en bomb under pälsen? En av piloterna blev riven på armen av katten, som av någon underlig anledning tagit sig ur sin bur och in i cockpit. Planet vände åter och gjorde en nödlandning i Bryssel.
Elefanten Motala fick en protes efter att ha trampat på en mina i djungeln. Det kanske var tur i oturen? Elefanten utnyttjades i slavarbete och drogades med stora mängder av amfetamin för att kunna orka slita och släpa de tunga stockarna. Efter olyckan fick hon ett bättre liv och nu en protes. Slutet gott, allting gott.
Tuppen Kalle har vunnit VM i galning. Men så få galningar? 15? Mina tuppar skulle slå Kalle med hästlängder. De gal som galningar ibland till grannarnas förtvivlan :). Även jag blir irriterad ibland.
Husbocken gick hem med segern. Under tiden ägaren och försäkringsbolaget tvistade om hur husbocksangreppet skulle stoppas rasade huset samman. 1-0.
Mycket djur i nyheterna idag.
// Annica Tiger
Annica Tiger 4:23 EM | Kommentarer (4) | Google