6 juni 2004
Kvinnomisshandlare
När människor missköter sina djur kan myndigheterna gå in och efter upprepade förseelser belägga dem med förbud att överhuvudtaget ha djur. Kan man inte applicera detta på notoriska kvinnomisshandlare?
Jag läste om Tomas, 41 år, som har dömts nio gånger för misshandel sedan 1986. Tyvärr kan jag inte länka till artikeln då jag inte hittade den ute på Expressens webb. Tomas har slagit, sparkat, knivskurit och hotat sina kvinnor till livet. Nu sitter han häktad i väntan på tionde rättegången. Vid varje rättegång skyller han på att han inte minns eftersom han druckit.
Den senaste misshandeln var grov. Han höll kvinnan inlåst i tre dygn. Det finns 41 dokumenterade skador på hennes kropp. Hur många det finns inombords vet bara hon själv.
9/9-86
Fängelse tre månader misshandel och olaga hot.
8/11-90
Skyddstillsyn efter en misshandel.
22/2-91
Fängelse ett år och tre månader för misshandel och olaga hot.
12/11-92
Två månaders fängelse för misshandel.
1/9-994
Åtta månaders fängelse för misshandel.
13/7-95
Ett år och åtta månaders fängelse för grov misshandel och skadegörelse.
22/1-97
Fängelse två månader för misshandel.
7/10-97
Fängelse i sju månader för misshandel och olaga hot.
30/8-00
Skyddstillsyn för misshandel och olaga hot.
(Skyddstillsynen som han ådömts två gånger har haft särskilda behandlingsplaner för misshandel. Det verkar ju ha funkat bra. NOT!!)
Och så nu väntar en ny rättegång. Borde man inte ta hänsyn till föregående domar? Ju fler tidigare likartade domar, desto strängare straff? Den här mannen verkar inte vara kapabel att ha förhållanden med kvinnor utan att banka skiten ur dem. Det är inte samma kvinna han misshandlat, i artikeln berättar fyra av dem vad som hände. Det lär finnas fler kvinnor som råkat komma i vägen för denna man, eftersom alla inte anmäler en misshandel. Det är bara cirka vart tionde misshandel som polisanmäls.
Jag vet att många hävdar att flertalet män som misshandlar kvinnor är från andra länder och kulturer. Det är helt fel. Enligt Amnestys siffror är det 80% av våldet i samborelationer eller äktenskap som de svenska männen står för.
Amnesty skriver i sin rapport att 46% av alla kvinnor har utsatts för våld av en man någon gång efter sin 15-årsdag. Det betyder varannan kvinna. Bara ett misshandelsfall av tio anmälda leder till fällande dom. Profilen på gärningsmannen är en vanlig svensk man mellan 25 och 45 år. Oftast sker misshandeln i samband med att mannen druckit.
Män som återfaller och misshandlar sina kvinnor gång på gång under fyllan borde tvångsbehandlas med Antabus, för all evinnerlig tid. Dessutom borde straffen skärpas för varje ny misshandel. När mannen samlat på sig fler än tre misshandelsdomar ska han åläggas att gå i kloster och förbjudas att ha närkontakt med det andra könet – eller något ditåt. Ja, jag vet hur orimligt det låter. Men det är lika orimligt att dessa män får fortsätta och fortsätta och fortsätta – utan att något radikalt göres för att förhindra dem att fortsätta. En annan radikal lösning vore att göra en kryssmarkering i folkbokföringsregistret och alerta den kvinna som folkbokför sig på samma adress som mannen.
// Annica Tiger
Sveriges nationaldag
Också ett sätt att fira nationaldagen. Våldsamt upplopp i Stockholm. Nationaldemokraterna har tydligen sitt eget sätt att fira 6:e juni. Mycket osvenskt skulle jag vilja påstå.
// Annica Tiger
Förnedringstv
Jag hoppas ingen tror att jag verkligen ansökt om att få vara med i Extreme makeover. Mitt brev är fejkat och givetvis aldrig insänt till kanal 5. Jag ville bara påvisa det orimliga i programidén.
Jag hoppas ingen av deras deltagare avlider under operationerna, som ibland kan ta flera timmar och i vissa fall görs flera operationer efter varandra. Jag tror tyvärr inte heller att de som deltar blir lyckligare i längden.
Jag misstänker att programmet lockar till sig en viss procent psykiskt instabila personer och jag hoppas att kanal 5 har resurser att sålla bort dem. Skulle någon inte vara nöjd med resultatet och ta livet av sig vore det ingen större hit, varken för kanal 5 eller deltagaren.
Jag tycker inte om sådana här program som leker med människors liv och utnyttjar dem. För det är vad jag anser att hela programidén bygger på. Utnyttjande och förnedring av människor. Förnedringstv. Är det verkligen det vi vill ha?
På tal om förnedringstv. Jag brukar inte sitta bänkad framför TV:n några längre stunder, men i går tog jag kontroll över fjärrkontrollen och såg på filmen "Livet går vidare". B. tyckte filmen var skit, men jag hade ett fast grepp om fjärrisen :).
Jag tycker om Sandra Bullock och det var därför jag ville se filmen. Att den sedan var bra blev en bonus. I filmen utsattes huvudrollsinnehavaren av förnedringstv av högsta dignitet. Jag är inte så insatt i utbudet av program i USA, men jag har sett glimtar av denna show så jag vet att den finns i verkligheten.
En person sitter i en soffa och ska offentliggöra något, en person leds in med förbundna ögon och har inte en susning om vad som komma skall. Ofta handlar det om lite mer oförargliga saker som tas fram ur byrålådan och vädras offentligt, i alla fall i de glimtar jag sett.
I filmen trodde kvinnan att hon skulle få en makeover, men istället avslöjade bästa vänninan att hon varit otrogen med hennes man i över ett år och som lök på laxen kom mannen in med förbundna ögon och konfronterades med detta påstående och bekräftade det.
Sedan blev det mycket amerikanskt över resten av filmen, huvudrollsinnehavaren flyttar hem till barndomsstaden, hennes barn får problem i skolan, pappan överger dottern, gammal skolkärlek börjar spira igen och lite snuttinutt i allmänhet och så ett lyckligt slut.
// Annica Tiger
Irak och Afghanistan
Om bara drygt tre veckor upphör den USA-ledda ockupationen av Irak. På pappret i alla fall. Men jag tror inte att så kommer att ske och det verkar ingen annan heller att göra. Vad tror de irakiska folket? Hur kommer de att uppleva att det fortfarande kommer att finnas 140.000 utländska soldater kvar i landet? Hur kommer den övergångsregering som ska ta över tills det kan hållas allmänna val kunna sköta landet och visa dess medborgare att de är fria. Fria från Saddam. Fria från ockupation av annan makt.
Jag misstänker att problematiken med motsättningar mellan olika fraktioner (shiamuslimer, sunnimuslimer och kurder, samt al-Quaidas anhängare) kommer att kvarstå i landet och att motståndet bara kommer att eskalera mot ockupationsmakten (även om den formellt inte längre är en sådan om tre veckor) och sinsemellan de olika grupperna. Kommer det att bli som i Afghanistan? Där det fortfarande förekommer att talibanerna tar till vapen ute i landsorten och vad jag nu senast hörde har talibanerna inviterats att delta i parlamentsarbetet? Sakta men säkert kanske Afghanistan återfår sitt talibanstyre? Sakta men säkert kanske Irak återfår en ny Saddam?
För Bush handlar det numera om en hedersam reträtt för att kunna vinna valet på hemmaplan än att ge medborgarna i Irak demokratiska rättigheter i ett enat och självständigt Irak. Om han ens har haft det i åtanke, ens från början. Olja tror jag att åtanken var, inget annat.
// Annica Tiger