31 oktober 2004
Nonsensbludder
Vintertid.
Det har väl ingen missat?
I dag har jag knappt haft tid att sitta framför datorn, i den bemärkelsen att jag varit uppkopplad och surfat på nätet. Jag har däremot suttit framför datorn och skrivit en dötråkig text, som jag har dragit ut på huuuuuuur lääääääääänge som helst. Men det går inte att skjuta allt till morgondagen. Jag måste forstätta med sammanställningen resten av kvällen misstänker jag.
Så! Kort och koncist!
Ha en underbar söndagskväll.
Det kommer inte jag att ha,
men det blir skönt när det blir klart.
Imorgon hoppas jag.
// Annica Tiger
100 000 för ett löp
PR-byråer erbjuder sig att sälja TV-utrymme eller en löpsedel, artikel eller ett helt uppslag i kvällstidningarna eller andra branschtidningar. Prislappen kan ligga någonstans mellan 50 000 och 150 000 kronor påstår tidningen Resumé.
Jag skrev en text om detta i bloggen i april i år.
En sann historia om hur det kan gå till, se längre ned.
Jag är orolig över att det kan bli en oönskad "symbios" mellan PR och media. En ekonomisk symbios, det vill säga att eftersom detta lär vara allmänt känt bland media att PR-byråerna agerar som ovan så kanske en eller annan tidning/TV-kanal börjar fundera i banorna om att de kanske i sin tur ska ta betalt för vad som måste betecknas som redaktionell reklam. Eller gör de det redan?
// Annica Tiger
Jag såg Mediemagasinet i går och det handlade inte om detta. Men många frågor ställdes och det var intressanta sådana. Krav på att tidningarna tar sitt ansvar och producerar bättre journalistik framfördes. Det är väl bättre att gräva i skumraskaffärer än att gräva strunt i dokusåpornas banala värld. Konsumentjournalistiken har tryckts tillbaka av en mer företagsorienterad journalistik. Jag skulle hellre vilja se och läsa mer om företeelser, händelser och annat som angår mig som privatkonsument och som jag har nytta av. A-ekonomi är ett bra exempel på företagsinriktad journalistik. Det är inte ofta jag som privatperson får något serverat där som jag har nytta av.
Jag har ett strålande exempel på hur journalister kan "köpas" och manipuleras. Tyvärr kan jag inte skriva om det här eftersom det debatterats på en mailinglista där inget får föras vidare utan tillstånd.
Men om jag säger så här. Ta ett företag som säljer exempelvis kalasbyxor (typ av tjockare strumpbyxor). De tycker de säljer lite dåligt och funderar på att satsa på lite marknadsföring. En helannons i en tidning kostar en hel del. Varför inte få en journalist att skriva en hel story, helt gratis – och på så sätt få en marknadsföringseffekt som vida överstiger vad en annons skulle ge? En liten undersökning kanske kan presenteras där det påvisas att fler och fler unga kvinnor väljer kalasbyxor. Kan det kanske väcka någon journalists intresse? Helst en manlig dito, en kvinnlig journalist kanske inte skulle tycka att det var mycket till nyhet. Ja, ungefär så här går det till ibland. Så var kritisk när du läser tidningarna. Alla artiklar är inte objektiva. Alla undersökningar är inte objektiva. Reklam är inte alltid märkt med orden "Reklam" eller "Annons", som gör det lättare att värdera och sålla bort.
30 oktober 2004
Kika i backspegeln
Inget nytt under solen. På tal om det jag skrev i går att feminism inte är någon ny företeelse. Jag läser sällan icke modern litteratur, men två författare blev jag särskilt intresserad av när jag läste Svenska B. Lite lördagsläsning, för eventuellt intresserade finns nedan.
// Annica Tiger
---------------
Anna Maria Lenngren 1754 - 1817
Anna Maria Lenngren, född Malmstedt, fick en god klassisk skolning av sin värmländske fader, docent i latin vid Uppsala universitet. Det var inte speciellt vanligt på den tiden att kvinnor fick en sådan gedigen skolning, vilket delvis torde ha bidragit till hennes utveckling. Anna Maria Lenngren behärskade flera språk, hon hade en mycket god kunskap om den äldre litteraturen och även sin dåtids litteratur, upplysningsförfattarna. Tidigt började hon med översättningar, bl.a. av Voltaire till svenska samt att skriva egna dikter.
Sedermera gifte hon sig år 1780 med assessorn och kommerserådet Carl Petter Lenngren, medredaktör i tidningen Stockholms Posten tillsammans med Johan Henric Kellgren. Äktenskapet blev barnlöst. En stor del av hennes tid gick till, förutom hennes litterära verksamhet, att hålla hemmet prydligt och estetiskt tilltalande. Detta skulle, enligt många senare litteraturkritiker, bevisa att Anna Maria Lenngren innerst inne delade samtidens borgerliga värderingar, trots sitt stora engagemang i dåtidens kvinnofrågor. Jag personligen ser det inte som att detta bevisar varken det ena eller det andra, att hålla sitt hem snyggt kan även vilken modern kvinnosakskvinna finna viktigt än idag.
Familjen Lenngrens hem vid Beridarbansgatan 21 var en litterär, även i viss mån politisk, träffpunkt i huvudstaden. De umgicks med bl.a. Johan Henric Kellgren, som blev en mycket nära vän till Anna Maria Lenngren. Ett motsägelsefullt par minsann. De hade mycket gemensamt, bl.a. utnyttjandet av satir som uttrycksmedel, men han var mer känslofylld i sin diktning. De lärde tvistar om huruvida Anna Maria Lenngren var nöjd med att vara snillenas vän, servera utsökta måltider, att räkna lakanen i linneskåpet eller om hon, likt alla andra dåtidens kvinnor, mer eller mindre tvingades in i denna fålla. De bygger sina antaganden främst på dikten "Några ord till min kära dotter, i fall jag hade någon" och i mina ögon misstolkar de den dikten totalt uppåt väggarna. Ja, jag törs utmana dem enbart i egenskap av att jag är kvinna och att det in facto inte skiljer sig så speciellt mycket, om man skrapar lite på ytan, från förhållandena i vår s.k. jämlika nutid.
Anna Maria Lenngren skrev artiklar, kåserier och dikter, som publicerades i Stockholms Posten, hon var mest aktiv efter Kellgrens död. Det framgår inte någonstans, om det var tack vare att hennes man drev tidningen eller om det var för att hon hade ett gott rykte om sig att vara en god skribent. Jag misstänker det förstnämnda, vilket i sig inte är en nackdel i mina ögon, det torde ha varit svårt för en kvinna att på egen hand starta en journalistisk karriär på den tiden. Hon skrev stundtals erotiskt frispråkiga dikter, men mest var det texter med politiska undertoningar, som stundtals skulle ha kunnat vara tämligen belastande för henne och hennes man, om hon nu hade skrivit under med sitt eget namn. Ett annat skäl att hon valde att publicera sitt material anonymt var säkerligen den omständigheten att hon var kvinna.
Hennes skarpa satir och den kritik hon framförde skulle ha förfelats om detta hade framstått alltför tydligt. Detta är min personliga kommentar kommen från hjärtat, vis av erfarenheten att det tyvärr fortfarande är så, i mångt och mycket, även i vår nutid. Som bevis för detta infogar jag här en dikt av Göran Palm, Mannen har ordet. Dikten säger en hel del om våra könsroller, vare sig vi gillar eller ogillar dem, dess vara eller icke vara. Hur det stod till med könsrollerna på Anna Maria Lenngrens tid kan vi bara ana oss till.
Du är övergiven, jag är ensam.
Du är mammabunden, jag är vuxen.
Du är svag, jag är känslig.
Du är förskrämd, jag är reserverad.
Du är gullig, jag är stilig.
Du är trånsjuk, jag är sprängkåt.
Du är villig, jag är varsam.
Du är ett rö, jag är din klippa.
Så blir du gift och jag går miste om min frihet!
Jag skaffar lägenhet, du sätter bo.
Jag har framgång, du har tur.
Jag är potent, du blir med barn.
Jag fostrar dem, du kramar dem.
Jag arbetar, du stannar hemma.
Så blir vi tupp och höna.
Jag är stressad, du är hispig.
Jag är bohemisk, du är slarvig.
Jag är retlig, du är mopsig.
En riktig liten näbbgädda.
Pratar du på så talar jag till punkt.
Är du manhaftig så är jag bestämd.
Är du listig så är jag intelligent.
Är du gnatig så är jag envis.
Jag jobbar övertid för barnens skull.
Du jobbar inte alls för barnens skull.
Har du städmani är jag ordentlig.
Är du liknöjd är jag lugn.
Är du lustig har jag humor.
Är du sällskapsjuk är jag social.
En riktig sällskapsbroder!
När jag får mage mister du din dragningskraft.
När jag får pondus tar du dig ton.
När jag blir distingerad blir du tantig.
När jag blir tankespridd blir du virrig.
När jag är öppenhjärtlig skvallrar du.
När jag blir ursinnig blir du hysterisk.
Inleder jag ett förhållande faller du för första bästa.
Slinka!
Du bara gråter, jag blir melankolisk.
Jag får ångest, du blir ängslig.
Du hamnar i klimakteriet, jag genomgår en livskris.
Nu är jag trött, du bara sitter.
Du är rynkig, jag är fårad.
Jag saknar arbetet, du saknar barnen.
Du är förgrämd, jag är besviken.
Jag ger mig av, du stannar kvar.
Spelet är slut!
Du är övergiven, jag är fri.
Göran Palm Dikter på vers och prosa, 1976
De sociala skillnaderna i 1700-talets Sverige upprörde Anna Maria Lenngren. Det finns säkerligen fog för att påstå att hon var politiskt radikal, dock kanske inte en kvinnosakskvinna i ordets rätta bemärkelse. Hon kritiserade dåtidens kvinnor, säkerligen med all rätt, för att vara ytliga och fåfänga. Hon verkade för större jämlikhet i samhället, inspirerad av Rousseau. Dock bör det noteras att Rousseau hade en förvånansvärd inskränkt syn på kvinnorna och deras roll i samhället, vilket i mina ögon helt går stick i stäv med att säga sig vilja verka för större jämlikhet. En konsekvens av detta utmynnar i en personlig reflektion, huruvida Anna Maria Lenngren också upplevde detta som motsägelsefullt? Svaret på denna fråga lär jag inte kunna få!
Hennes vapen, och enda sätt som kvinna att agera, var hennes vassa penna, dock blev hon aldrig vulgär eller gemen. Några exempel på hennes dikter och hennes skarpa satirrealism är "Grevinnans besök" (1800) där hon driver inte bara med adeln, utan även med dem som fjäskar för adeln in absurdum, här prästerskapet. Hon kunde träffsäkert fånga detaljer, härma tonfall och ge läsaren en upplevelse av de människor och situationer hon ville skildra.
På trappan, med nigningar täta och djupa,
stod prästfrun så gladlynt i soln.
och dotter och mor foro ödmjukt framstupa
att kyssa den grevliga kjoln.
Den skarpaste kritiken mot adeln framkom i "Hans nåds morgonsömn", den publicerades i maj 1796. Hans nåd sover, i dyrbara lakan, betjänten håller kreditorerna stången medan den fattiga skomakaren förgäves väntar på betalning för sitt arbete. Den 28 mars 1798 kungjorde Gustav IV den första av sina tryckfrihetskungörelser, den skärpte censuren radikalt. Formuleringen i kungörelsen klargjorde dessutom helt klart att det var slut med adelssatirer i fortsättningen. Efter detta publiceras inget i Stockholms Posten av henne som kunde anses som politisk kontroversiellt. Hon slutar inte skriva, men dikterna publiceras inte och hamnar i byrålådan. En del material blir dock bevarat och tryckt, men först efter hennes död.
Anna Maria Lenngren var starkt influerad av Rousseau, han ansåg bl.a. att barndomen var en oskuldsfull tid innan människan blir förstörd av vuxenlivets karriärism och egoism. Detta framkommer i "Pojkarna" (1797) som handlar om den lyckliga barndomstiden, en dikt med glad och ljus ton, som dock bryts i slutet där det framkommer att den vuxnes strävan efter lycka slutar med "Kallt hjärta under stjärnan, gul hy och granna band." Kan man ana en viss självrannsakan?
Det är sällan Anna Maria Lenngren skriver något om sin egen person i sin diktning, hon berör inte sitt äktenskap, sitt eget öde, sina besvikelser, sina passioner eller avslöjar på annat sätt något som kan ge läsare en vink om henne själv. Satir är mitt vapen, men även min sköld? Varför hon inte gör det är för mig en gåta, en människa med hennes stora kapacitet borde ha haft många fler nyanser att visa upp. Jag kan ana en stor komplexitet hos henne och jag misstänker att hennes liv inte alls var speciellt lyckligt. Att vara kvinna då var säkerligen ingen sinekur. Att hon inte fick några egna barn bör ha varit en personlig tragedi, i alla fall enligt dåtidens mått mätt.
Det förekom diskussioner om att Anna Maria Lenngren skulle erhålla Kellgrens plats i Svenska Akademin efter hans död 1795. Frågan ställdes i ett brev mellan två ledamöter, "Uteslutas fruntimmer av våra författningar? Annars vore visserligen Fru Lenngren en både stor asqvisition och rättvist ämne för Academiens uppmärksamhet". Nu blev det tyvärr icke så, vilket jag tror att Anna Maria Lenngren innerst inne kanske inte brydde sig så mycket om. Hon trivdes bäst hemma i hemmets lugna vrå, det var sällan hon syntes ute i stadens vimmel.
Däremot så reagerade hon kraftigt på att hennes anonymitet avslöjades, om än vällovligt, i ett försök att kompensera att hon ej blev invald i Svenska Akademin. Det var greven Gyllenborg som på eget bevåg läste upp en hyllningsdikt åt henne. I dikten, som publicerades 1798 i Läsning i blandade ämnen, liknades hennes skygghet vid näktergalen och hennes sångkonst beskrevs som en källa till avund för andra skalder.
Anna Maria Lenngren blev uppriktigt förbannad över detta, på ren svenska. Avslöjandet innebar att gemene man nu kunde identifiera hennes skriverier i Stockholms Posten under taget namn, vilket inte var vad hon önskade. Vad hennes make ansåg om detta framgår inte, men hade de haft politiska kontroverser hemma tidigare, så borde det ha hettat till rejält efter detta avslöjande. I samband med Gustav IV inskränkningar i tryckfriheten hade hennes man ändrat kurs, rent politiskt och ansågs nästan som en avfälling i vissa kretsar. Detta, kan det antagligen förmodas, torde ha renderat en och annan diskussion över matsalsbordet hemma hos paret Lenngren.
En enda dikt publicerades under hennes eget namn och det var hennes svar till Gyllenborg i samma tidning, där hans avslöjande dikt publicerats. Hennes drag var listigt. Hon låtsades att den äldre skaldesystern Hedvig Charlotta Nordenflycht i sin himmel blir upprörd över att den ovärdiga Fru Lenngren utses till sånggudinnan par préférence. Hur skall, undrar Nordenflycht, en sådan obetydlig varelse kunna tacka för berömmet? Lugnad konstaterar hon att det går givetvis icke.
Ja, jag är hämnad, hon är dömd -
Jag min förtrytelse kan spara:
Det är ett straff att bli berömd
Då så sitt lov man ej kan svara
Hur skall detta tolkas? Jag tror att Anna Maria Lenngren säkerligen skulle ha velat gå i polemik med Gyllenborg, men att hon inte kunde göra det, av naturliga skäl. Skulle hon svarat på berömmet hade det varit ett direkt erkännande att det var hon som skrivit alla dessa artiklar, kåserier och dikter. Hennes tid som diktare var nu ute, den var helt beroende av anonymiteten. Efter detta kom inte en enda politiskt farlig dikt och inte heller någon erotiskt frispråkig dito i tryck så länge hon levde.
Dikten "Några ord till min kära dotter, i fall jag hade någon" anses vara en fortsättning på ordväxlingen med Gyllenborg som uppstod i samband med avslöjandet av hennes riktiga identitet. Många lärda män har tolkat denna dikt som om Anna Maria Lenngren äntligen hittade hem, accepterade sin kvinnliga identitet. Min personliga åsikt är att det var precis tvärtom. Jag kan bara ana hennes upprörda känslor över att ha blivit avslöjad och hur frustrerad hon måste ha varit inför den insikten att hennes skarpa penna inte längre var brukbar, såsom hon ville bruka den. Jag tror att dikten är blodig ironi, om än med stänk av uppgivenhet och besvikelse.
Med läsning öd ej tiden bort -
Vårt kön så föga det behöver,
Och skall du läsa, gör det kort.
Att såsen ej må fräsa över!
Med tanke på hennes goda utbildning verkar det ofattbart att hon skulle mena på fullt allvar att boklig bildning är bortkastad på kvinnor, att såsen väl och ve på något sätt skulle bara viktigare är svårt att tänka sig.
Försiktigt även undanvik
All brydsam forskning i gazetten!
Vårt hushåll är vår republik,
Vår politik är toaletten.
Jag kan inte tänka mig annat än att detta är ren ironi, om inte förnekar hon hela sin livsgärning.
Ja, Betti, livets sällhet njut,
Men livets plikter ej försaka.
Nu har min lilla läxa slut,
Och till min söm jag går tillbaka.
Ja, hon förblev tämligen inaktiv efter detta i sitt författarskap.
Anne Maria Lenngren dog 1817. Två år senare utgavs på Svenska Akademiens initiativ hennes dikter i en volym med den anspråkslösa titeln Skaldeförsök.
---------------
Hur skildras kvinnan i den romantiska litteraturen?
Det gamla kristna synsättet var; att mannen stod närmare Gud och att kvinnan var en mindre betydelsefull människa. Under romantiken sågs naturen och människan som ett slags Gudskraft. Romantiken hyllade kvinnan och gav henne en högre status än tidigare, ibland med en nästan religiös prägel. Kvinnans plats var dock givetvis fortfarande i hemmet och hennes huvudsakliga ansvar var barnen, som hon födde och fostrade.
Kvinnan skildras ofta som naturvarelser i romantiken. Kvinnan beskrevs ofta som en älva eller ett skogsrå och gavs övernaturliga krafter. Henrich Heine beskrev kvinnan som en trolsk och farlig älva i sin dikt Loreley, men ack så förtrollande. John Keats skrev dikten "La Belle Dame Sans Merci", översatt blir det den vackra damen utan nåd. Här framställs även kvinnan som en älva, men på ett mer oförsonligt sätt.
Kampen mellan himmelsk och jordisk kärlek var ett vanligt tema i Erik Johans Stagnelius dikter. Han riktar ofta sina dikter till en enda kvinna, vars namn är Amanda. På latin betyder Amanda - värd att älska. Om det har funnits en Amanda är inte vederlagt, tvärtom är det mer troligt att Amanda symboliserar kvinnan i största allmänhet.
Goethes unge Werther är förälskad i Lotte. Lotte verkar vara en kvinna värd att älska, om man ska tro den unge Werthes tirader i sin brevroman. Dock är bilden av själva kvinnan läsaren får ganska tunn, det är mer hans känslor som beskrives. Men bilden jag får är att Lotte är en ganska färglös kvinna utan egna initiativ.
Man kan säga att romantikens filosofi var motsägelsefull. Under 1800-talet fanns det två rådande könsuppfattningar, och för kvinnan var det inte lätt att försöka binda samman dessa till en idealisk enhet. Den ena, "husmoderskulturen", innebar kvinnosyn utifrån ett patriarkaliskt synsätt. "salongskulturen" kom att sätta dessa värderingar i gungning.
Samtidigt som man dyrkade det naturliga och folkliga, fanns det en annan sida som förespråkade det intellektuella, företrädesvis förekommande i borgarklassens kulturella salonger. Romantiken gav kvinnan en ny position inom litteraturen. Hon fick plats inom de litterära sammanhangen, mycket tack vare den nya "salongskulturen". Det var säkerligen svårt, som kvinna, att stå med ena benet i "husmoderskulturen", och med andra i "salongskulturen".
Exempel på kvinnor från denna tid är Mary Shelley, Madame de Stael, pseudonymen George Sand, systrarna Bronté, Sophie von Knorring, Bettina von Arnim. Emilie Flygare-Carlén och från tidigare epok Jane Austen, Anna Marie Lenngren, Nordenflycht och Madame Roland.
Även synen på barnet ändrades under romantiken. Tidigare ansågs barnet vara en ofullgången människa, utan något eget självständigt värde. De måste tuktas för att kunna bli en god kristen människa som vuxen. Under romantiken förändrades denna uppfattning, och barnet började tillskrivas ett eget värde. Den engelske poeten William Wordsworth ansåg bland annat att barndomen var en överlägsen period i människans liv. För diktaren var barndomen en tid då han hade förmåga att se saker som han som vuxen inte längre kunde se. Han ansåg också att barnet stod närmast Gud och odödligheten.
Den enda kvinnliga författare som tas upp i boken skriver om ett manligt, utstött Monster. Det kanske är en tillfällighet, men visst ger det lite underliga signaler? Jag säger som killarna i reklamfilmen, "Var är tjejerna?" Vår litteraturhistoriebok är skriven av två kvinnor, men de har inte präglat boken i den mån att de lyfter fram kvinnans roll i litteraturen.
Hur ska unga tjejer få förebilder när historien bara handlar om män? Världens första roman är skriven av en kvinna i Japan på 1000-talet. Den första författarens vars namn man känner till var en kvinna. Det har i alla tider funnits kvinnor som skrivit, målat och komponerat. Men efterhand tycks de hamna i en anonym massgrav. Detta beror troligen på att historieskrivningen traditionellt har skötts av män
Lite kuriosa! I Sverige fanns en manlig feminist långt innan ens gemene man visste vad det ordet innebär. Thomas Thorild (född 1759) skrev om kvinnans rätt. Han skrev inte skönlitterärt, utan filosofiskt och politiskt om kvinnans undanskymda position i samhället. Han var en man som såg hur patriarkatet hade förtryckt kvinnan sedan urminnes tider och han ville ha ändring på det. Han skev en uppsats 1793, "Om Qvinnokönets Naturliga Höghet" där han ansåg att kvinnan skulle jämställas med mannen, och ses för den hon är - en människa, inte ett kön. "….de måste väl FÖRST anses som Människor, INNAN de anses som Qvinnor?"
---------------
Recension av novellen Det går an, skriven av Carl Jonas Love Almqvist
Novellen, Det går an, var tillgänglig ute i bokhandeln i december 1839. Carl Jonas Love Almqvist var en av 1800-talets mest mångsida författare, skribent och journalist. Han hade även försörjt sig bl.a. som rektor, präst och bonde. Almqvist engagerade sig för kvinnans rättigheter genom att skriva artiklar i tidningen Aftonbladet där han angrep skråväsendet, kvinnans omyndighet, bristen på utbildning av kvinnor, husbondeväldet mm. Novellen var således bara ett ytterligare ett inslag i hans engagemang för orättvisor och kvinnans rättigheter. Almqvist utmanade de traditionella könsrollerna och gjorde den kvinnliga huvudpersonen i boken till en tänkande och ekonomiskt ansvarstagande person. I novellen förekom också diskussioner om fördelning av hushållssysslor, där det revolutionerande var att inte lägga detta ansvar på kvinnan helt och hållet. Novellen väckte en stor uppståndelse när den publicerades. Otaliga, rent av ofantligt många pamfletter skrevs i protest mot novellens budskap. Han betraktades som en upprorsmakare mot både gudomlig och mänsklig ordning, för enligt 1734 års lag var det ett brott och enligt kyrkans lära en synd att ha en sexuell förbindelse utan att vara gift. Novellen var även en bidragande orsak till allt elände som sedermera drabbade författaren. Med andra ord, det gick tydligen inte an..... Frågan är om det ens idag går an?
Handlingen utspelar sig på hjulångaren Yngve Frej som i novellens början precis lagt ut från kajen. Huvudpersonerna är Sara Videbäck och Albert. Albert är en sergeant som är på väg för att, på sin ferie, inspektera några avlägsna släktingars ägor och därmed få en extra inkomst. Sara Videbeck är en glasmästardotter från Lidköping som varit på en kombinerad affärs- och nöjesresa till Stockholm. Hennes resesällskap missar avfärden, det är denna händelse som får Albert att lägga märke till Sara från resans början. Det är annars tveksamt om han överhuvudtaget skulle ha lagt märke till henne, då hon ändrar sin sociala status genom att byta sin hatt (mamsell) mot ett huckle (jungfru) i början på resan. Läsaren får en beskrivning om hur människorna på båten indelas socialt, jungfrur på fördäck, de fina herrarna rör sig i salongerna och på bakre däck befinner sig deras fruar och barn, tämligen osynliga hela resan igenom. Albert beskrivs humoristiskt som en ung, vacker, hederlig men ytlig och självbelåten man. Han uppträder synnerligen oförskämt mot tjänsteflickorna på båten och verkar verkligen ha en, för dåtiden, traditionell syn på både kvinnor och de olika klasserna i samhället. Dock, under novellens gång, växer han som människa. Albert lyssnar på Sara, tar till sig hennes tankar och blir inställd på att själv förändra sig för att få möjlighet att dela livet med henne. Sara lär vi känna genom Alberts blick. Saras personlighet och hennes syn på livet framträder indirekt via hennes tal och handlingar. Hennes arbete är hennes största glädje och stolthet i livet. Sara verkar vara en ung kvinna som vet vad hon vill och hon har noga stakat ut hur hennes kommande liv ska se ut. Saras syn på äktenskapet är färgat av upplevelserna av det i närbild, genom sina föräldrars olyckliga, rent av katastrofala äktenskap med mycket fylla, slagsmål och annat elände. Det är en dubbelbottnad bild av Sara läsaren får. Hon är föga romantisk, men har många av tidens kvinnliga drag. Hon är mycket mån om sitt utseende, uppträder stundtals som vilken pimpinett kvinna som helst samt ger sken av att hon känner, hör vad Albert tänker (kvinnlig intuition in absurdum). Novellen beskriver hur Sara och Albert under de sju dagar resan varar, blir bekanta med varandra och till slut förälskar sig i varandra. Novellen lämnar mycket osagt om vad som egentligen hände dem emellan. Det är flera nätters övernattningar som författaren hoppar över, med avsikt får det förmodas. Läsaren får dock en vink om att de även delade nattlogi hela resan igenom, detta lämnar i sig en hel del fritt spelrum för fantasin, vilket i sin tur kan vara en orsak till det ramaskri novellen orsakade. Resan tog i alla fall betydligt längre tid än vad den skulle ha gjort i normala fall. När Sara kommer fram till Lidköping så möter hon sin mors begravningståg. Sara tänker efter och inser att hon borde ha hunnit fram till moderns dödsbädd, om inte resan hade tagit så mycket längre tid än brukligt. Sara och Albert beslutar att samleva utan vigsel i ett jämlikt och fritt förhållande byggt på kärlek och tillit. I sitt samliv ska de båda vara ekonomiskt oberoende och självständiga. De ska inte dela hushåll (läs Sara ska inte sköta om Alberts hem), men Albert får hyra rum i Saras hus för att de ska ha nära till varandra. Ett bra arrangemang, till nytta för bägge parter, i nöd och lust heter det och med detta arrangemang har den tråkiga hälften, i nöd, uteslutits.
Varför blev det en sådan uppståndelse runt denna novell? För att kunna förstå detta måste vissa fakta påpekas, som kanske inte är så självklara för oss nutidsmänniskor. Enligt lagen var det förbjudet för fästfolk att flytta ihop och bo tillsammans, och straffet var tio riksdaler vardera i böter. Men det fanns in facto par som levde i s.k. Stockholmsäktenskap, men det talades inte högt om detta får man förmoda. Det fanns många oäkta barn, som ej avlats inom det äktenskapliga ståndet. Att gifta sig var inte heller helt enkelt på den tiden. Kvinnan var tvungen att ha intyg från giftomannen (i första hand hennes far), vilket inte alltid var lätt att få för de som flyttat långt hemifrån. Dessutom behövdes ett prästbevis, och för att få det var man tvungen att genomgå förhör i kristendomslära. Hade man begått brott stod det också i beviset och försvårade möjligheterna att ingå äktenskap. Många fattiga hade heller inte råd att gifta sig, eftersom det även i de lägre stånden förväntades att man ställde till med en riktigt påkostad bröllopsfest. Ytterligare ett skäl till att Stockholmsäktenskapen blev så vanliga var bostadsbristen, som ledde till att folk flyttade ihop tidigare än de annars kanske skulle ha gjort. Liksom Sara var Stockholmsäktenskapens kvinnor ofta driftiga. De drev egna rörelser (dock ej inom skråväsendet) eller tjänade egna pengar som de inte ville riskera genom att gifta sig, då den gifta kvinnans ekonomiska och juridiska rättigheter var små på den tiden. Tidningsmannen och Almqvists kollega, Lars Johan Hierta beskrev situationen så här: "På samma sätt funnos äfven exempel på några sådana äktenskap, der mannen, oaktadt han hade sitt särskilda näringsfång såsom arbetare, förstörde all sin förtjenst på superi och kom hem till hustrun, som hade barn att försörja, och åt på hennes aflöning och utarmade henne slutligen på det sättet." Novellen tar upp det mesta av det som var aktuellt på den tiden, för både kvinnor och män när det gällde samlevnad. Det var intressant att läsa hur Albert resonerade sig fram till sina nya ståndpunkter och hur han till slut kunde förstå Saras ståndpunkt i de flesta frågor. Sara i sig kan upplevas som lite rigid, hon gav sig inte en tum i någon av de frågeställningar som togs upp. Det här med att gå varandra till mötes blev mer att Albert fick gå hela sträckan själv.
Almqvist var verkligen en föregångare, en framtidsman, en visionär och han tecknade upp en utopi. Ja, jag tar mig friheten att skriva så, då vi i mångt och mycket kanske inte har kommit så mycket längre de senaste 150 åren. Det märks att det är en man som skrivit och jag tror att den hade vunnit mer på om den skrivits av en kvinna. Jag tycker inte att han vågade ta ut svängarna. Det kan i och för sig vara en mycket subjektiv bedömning från min sida, då jag egentligen inte alls vet hur kvinnor hade det på den tiden, oavsett det då som går att läsa sig till i litteraturen samt är i övrigt dåligt insatt i Almqvist andra verk. Men som ett stycke tidsdokument fungerar novellen mycket bra. Hur det hela slutade lämnas helt vidöppet. Kunde de resten av sina liv hålla alla sina förutsättningar? Fick de barn? Blev de lyckliga? Levde de som par resten av livet? Hur gick det för Saras alla förutsättningar hon hade ställt upp för sitt liv och leverne?
Magdalenagården
När jag blir gammal och senil hoppas jag att åldringsvården är bättre än vad den tycks vara i dag. Men det är nog bara en stilla förhoppning. Befolkningstrappan ser ut som den gör och det lär bli än värre om tjugo-trettio år.
Jag vill inte tvingas att ligga kvar i min säng halva dagen, bara för att ingen hinner ta upp mig. Jag vill nog duscha mer än knappt en gång i veckan. Jag vill nog komma ut i friska luften, känna solens strålar värma mitt ansikte och beröras av vindens bris i alla fall någon gång i veckan. Jag vill kunna kissa och bajsa när jag vill och inte bara när det finns tid för schemalagda toalettbesök. Jag vill kunna äta mig mätt varje dag, även om det kanske tar lite längre tid att få i sig maten. Jag vill känna trygghet och bli mänskligt bemött, även som åldring.
Tyvärr är verkligheten inte så. Nu är det Magdalenagården på Södermalm som är på tapeten. Det är inget unikt fall. Det har förekommit, det förekommer och det kommer att förekomma liknande avslöjanden om hur illa det är ställt med vården av våra gamla.
// Annica Tiger
29 oktober 2004
Feminism, inget nytt
Med tanke på det Irené skriver idag.
Jag googlade på viktiga årtal i kvinnohistorien och fick fram några sidor. En del händelsers årtal visade sig diffa ett eller ett par år, så ta årtalen nedan som icke exakta, men som en fingervisning ungefär när det skedde.
Feminism är inte fråga om att kvinnorna ska ta över makten från männen och göra männen till unisexvarelser eller oumbärliga. Feminism, i mina ögon, handlar om att män och kvinnor ska bli jämställda. Typ gamla köret, lika lön för lika arbete. Vilket inte är en realitet än, fast det går att utläsa av årtalen nedan att frågan har blötts och stötts ett flertal gånger.
Dessa milstolpar, som man nog måste kalla en del för, som exempelvis gav kvinnorna lika rätt som mannen att rösta i allmänna val och att kvinnan blev myndig, oberoende av faderns eller senare en makes förmynderi är inget som kommit av sig självt. Det är män och kvinnor som kämpat, tillsammans, för att det ska bli en ökad jämställdhet. Det var feminism. Det är feminism. Utvecklingen mot ett jämställt samhälle kan väl ingen ha något emot?
Så alla som tycker att jämställdhet mellan könen är något positivt och eftersträvansvärt är feminister. Synd bara att ordet feminist har fått en sådan dålig klang och används som ett skällsord.
// Annica Tiger
1693 fanns dessa rader i vigselformuläret. "Kvinnan ska vara mannen lydig, älska honom, hålla honom som sitt huvud och förman. Ty kvinnan är skapad för mannens skull och icke mannen för kvinnans skull."
1779 var våldtäkt belagt med dödstraff eftersom det var ett egendomsbrott mot mannens egendom. Att det var ett övergrepp mot kvinnan var det ingen som tog hänsyn till.
1845 infördes lika arvsrätt för män och kvinnor. Tidigare lagstiftning gav sönerna två tredjedelar av arvet och döttrarna fick dela på den återstående tredjedelen.
1858 ogift kvinna över 25 kunde få bli myndiga efter att ha begärt domstolsbeslut på detta, men gifte kvinnan sig blev hon omyndig igen, eftersom mannen då blev hennes förmyndare.
1862 fick kvinnor rösträtt i de kommunala valen, under förutsättning att de var ogifta eller änkor och hade en god inkomst, vilket innebar att en minoritet av kvinnorna kunde utnyttja denna rösträtt.
1863 blev ogifta kvinnor myndiga vid tjugofem års ålder, fast gifta kvinnor hade fortfarande sin man som förmyndare ända fram till 1924. Innan hade en ogift kvinna fadern som förmyndare, eller en annan manlig förmyndare om fadern var död eller okänd.
1864 förbjöds mannen i lag att aga sin hustru. Uttryckt som att "agarätten" försvann och innebar att mannen förlorade sin lagstadgade rätt att aga sin hustru.
1870 fick kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.
1872 Den så kallade Giftomannarätten avskaffades, vilket innebar att en myndig kvinna får rätt att själv bestämma om sitt giftermål, se år 1884.
1873 fick kvinnor rätt att ta en akademisk examen, dock ej teologiska studier eller en jur. lic. Utbildningen gav ingen rätt till anställning.
1874 gift kvinna gavs rätten att bestämma över sin egen inkomst.
1884 ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.
1889 tilläts kvinnor att ställa upp inför val till fattigvårdstyrelser och vissa andra kommunala församlingar, men bara om hon var ogift och var egendomsinnehavare.
1901 infördes förbud (en del kallade det rätt till fyra veckors ledighet) för nyförlösta kvinnor att arbete de fyra första veckorna efter förlossningen. Detta var en ekonomisk katastrof för många kvinnor, då ingen ersättning utgick.
1910 förbjöds försäljning av och upplysning om preventivmedel.
1919 beslutades att svenska kvinnor skulle få rösträtt.
1920 en gift kvinna får rätt att ta anställning utan att innan dess införskaffa makes medgivande.
1920 försvann husagan, rätten att aga tjänstefolk.
1921 vid det första allmänna valet valdes fyra kvinnor in i andra kammaren och en kvinna in i första kammaren.
1921 blev även en gift kvinna myndig vid 21 års ålder.
1921 blir mannen och kvinnan likställda i den nya giftermålsbalken.
1921 försvinner lagen om kvinnans oskuld vid giftermål.
1927 flickor får äntligen börja gå på statliga läroverk.
1931 klubbades moderskapsersättning förlorad arbetsförtjänst under 30-42 dagar.
1933 reglerna som hindrat kvinnor från att bli domare avskaffas.
1935 infördes lika folkpension för män och kvinnor.
1937 ändrades moderskapsersättningen till ett engångsbelopp till alla nyblivna mammor.
1937 straffbarhet för offret för incest avskaffades.
1937 infördes gratis förlossning och mödravård.
1938 kom en begränsad rätt till abort, en mycket begränsad rätt.
1938 preventivmedel blev lagliga att använda.
1938 moderskapspenning för alla införs.
1939 beslutades att förvärvsarbetande kvinnor inte fick avskedas på grund av giftermål (sic!), havandeskap eller förlossning.
1944 frivilliga homosexuella förbindelser mellan vuxna är inte längre kriminellt.
1946 öppnas statliga tjänster, utom präst- och militärtjänster, får nu kvinnor rätt till med lika lön.
1947 den första kvinnan kommer in i dåvarande regering, Karin Kock.
1947 införs allmänna barnbidrag.
1947 kom ett principbeslut om lika lön för kvinnor och män som hade samma slags tjänst inom statlig verksamhet.
1950 blev båda föräldrarna förmyndare åt barnen, och inte bara som tidigare fadern.
1958 kvinnor får rätt att bli präster, än i dag finns det ett motstånd mot kvinnliga präster hos en del manliga präster.
1960 SAF och LO tar ett beslut att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.
1962 FN-konventionen om lika lön för kvinnor och män ratificeras.
1962 kom ett straffrättsligt skydd mot våldtäkt inom äktenskapet.
1964 kom p-pillret för kvinnor, något motsvarande för män har inte tagits fram för än.
1965 våldtäkt inom äktenskapet förbjuds.
1969 så får grundskolan får en ny läroplan och där står inskrivet att skolan bör verka för jämställdhet.
1973 fri skilsmässa infördes. Hur var det innan?
1973 förbud kom mot könsdiskriminering vid statlig anställning.
1974 Föräldraförsäkring med rätt för föräldrarna att dela på ledigheten.
1975 FN:s kvinnoår.
1975 Regeringsformen markerar lika rättigheter för kvinnor och män.
1975 fick kvinnan rätt att själv bestämma över sin kropp och fick göra abort (innan 12:e fosterveckan). Tidigare gjorde kvinnorna abort på sig själva eller via kvacksalvare genom drastiska metoder, ett sätt var att använda en strumpsticka. Många åkte till Polen under 50- och 60-talet för att göra abort.
1976 kom en förordning om jämställdhet i den statliga sektorn.
1976 en steriliseringslag införs som innebär att en person som fyllt 25 år bestämmer själv.
1979 rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar.
1979 förbjöds aga gentemot barn.
1980 FN:s konvention om avskaffandet av all diskriminering av kvinnor ratificeras av Sverige.
1980 införs en Jämställdhetsombudsman (JämO).
1980 kom en lag mot könsdiskriminering införs i arbetslivet och jämställdhetsavtal för kommuner och landsting.
1980 avskaffas äktamakeprövning för studiemedel.
1980 grundskolan får åter en ny läroplan ska verka för jämställdhet mellan könen.
1982 kvinnomisshandel faller under allmänt åtal, det vill säga räknas ej längre som en privat- eller familjeangelägenhet.
1982 jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas.
1982 ATP-poäng räknas numera även för vård av barn under tre år.
1985 kom den första kvinnliga partiledaren, Karin Söder (c).
1987 begreppet "Varannan damernas" om kvotering till statliga styrelser och nämnder föddes. Facit har väl inte riktigt kommit än hur det ska bli?
1988 kom besöksförbud vid bland annat hot om kvinnomisshandel.
1988 ett riksdagsbeslut togs om en femårig nationell handlingsplan för jämställdhet.
1988 kom lagen om besöksförbud.
1991 riksdagens fick sin första kvinnliga talman.
1991 kom en ny jämställdhetslag med krav på årliga jämställdhetsplaner.
1993 FN-deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor.
1994 pappamånad införs i föräldraförsäkringen.
1994 införs registrerat partnerskap.
1994 reviderades jämställdhetslagen.
1995 FN:s fjärde kvinnokonferens hölls.
1997 fick vi den första kvinnliga biskopen.
1998 lag mot könsstympning av kvinnor införs.
1998 begreppet kvinnofridsbrott infördes, igen - heja Birger Jarl.
1999 kom sexköpslagen som innebär ett förbud mot att köpa av sexuella tjänster.
2000 FN hade en specialsession Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet.
Vad står vi år nu anno 2004?
Hur tänkte de här?
När jag passerade en reklampelare i dag var jag bara tvungen att i farten ta fram mobilen och ta ett kort. På tal om det sexualiserade offentliga rummet...
Frågor väcktes i mina tankar hur denna reklambild kommit till. Hur tänkte de här? Vilka tänkte? Har Dressman sagt till reklambyrån att nu ska vi ha en sexig kille med en naken brud hängandes över axeln för att visa att i våra kalsonger får man minsann brudar? Eller är det reklambyån som tänkt till, eller rättare sagt tänkt fel?
Jämställdhet i all ära, men ska den innebära att också mäns kroppar ska utnyttjas i reklamen, då är vi på fel väg. De flesta killar har inte tvättbräda och ser inte så här sexiga ut (tack och lov för det) i kalsonger. Betraktaren förförs av den snygga manskroppen (alternativ av kvinnan som skymtar bakom mannen) och fokuset från kalsongernas utseende försvinner. BTW - budskapet är dubbelt. Köp våra kalsonger så kommer tjejerna att hänga runt din hals (läs kåta som fan), alternativt så du blir med automatik en sexig man.
Målar jag Fan på väggen?
Tillägg 15.21:
Vilken tur att jag missat filmreklamen :).
----------------------
Det tar sin tid att se det klart
att det vi skapar själva,
det är det enda som blir av.
Vi kunde gott behövt din hjälp.
För ingenting förändras av sig självt.
...
Jag har slutat hoppats
att jag ska få dig att förstå.
Om något ska brinna krävs det eld.
För ingenting förändras av sig självt.
Text & musik Mikael Wiehe
// Annica Tiger
Svensk TV 50 år
I dag säger jag grattis till svensk TV som fyller 50 år. Tv:n fick sitt riktiga genombrott runt 1957 då cirka 150.000 skaffat en TV-apparat till hemmet. De var rätt så snygga då faktiskt. TV:n var mer en möbel än en apparat. Snygga träskåp, med dörrar som gick att stänga så att inte TV:rutan syntes. Först 1969 kom kanal 2. En ganska stor händelse minns jag, själv gick jag i nian då. Jag är uppvuxen med svart-vita TV-sändningar med Andy Pandy, Televinken och Humle och Dumle. Vad minns du av din TV-barndom?
// Annica Tiger
28 oktober 2004
C-vitamin i trosan
Lindex lanserar en ny trosa. I sitt pressmeddelande skriver de, enligt Ica-Kuriren:
I stället för en frukt eller ett glas juice räcker det med att ta på sig underkläderna på morgonen och du får ditt C-vitaminbehov tillfredsställt! Materialet är utvecklat i Japan och tillverkas med mikropartiklar av acerol, som är rikt på naturliga C-vitaminer och noggrant utvalda essentiella oljor. När tyget kommer i kontakt med huden absorberas C-vitaminerna och ger en total känsla av välbefinnande hela vägen inifrån.
Lindex anger att effekten kvarstår i tio tvättar. Vad trosan kommer att kosta framgår inte, men en trosa används bara en dag (default hoppas jag) och alltså skulle det vara billigare att ta en frukt eller ett glas juice varje morgon, än att köpa nya trosor var tionde dag.
Målgruppen är kvinnor, ja det finns väl en och annan transa också som föredrar trosor :) och kvinnor brukar vara ganska duktiga på att äta frukt eller grönsaker, så detta kan väl anses höra till avdelningen onödiga produkter? Eller kommer kvinnor att köpa konceptet med hull och hår?
Däremot är det sämre med järntillförseln hos kvinnor rent generellt och jag har svårt att se mig trosor med tillskott av järn. Jo, jag kan se framför mig de kalsonger med rostränder jag har sett en och annan gång i mitt liv :))), men det är nog inte sådant järntillskott som vore önskvärt. Matsmältningen sker i tarmen, C-vitamin behövs visserligen för att hjälpa till att ta upp järnet i maten men upptaget sker i tarmen och det är där C-vitaminet behövs och inte i underlivet.
På tal om huden. Nutritionisten på Stockholms läns landsting som citerades i artikeln trodde inte att C-vitaminet från trosan kan distribueras mer än någon millimeter in i huden. Jag är ingen läkare lägger jag in som en Brasklapp, men visst kan ämnen absorberas via huden. Jag tänker på nikotin-plåster, östrogen-plåster och testosteron som kan appliceras via en gelé som smörjs in på huden. Jag har ofta funderat på alla krämer vi brukar smörja in oss med, solkrämer och hudkrämer. Hur mycket av detta tar sig in i blodomloppet och in i cellerna? Mer än vad man kanske kan tro?
BTW - Ica-Kuriren har kaxat till sig ordentligt. Jag är ingen läsare av den tidningen, jag läste den senast runt 1980-talet och jag har alltid förknippat Ica-Kuriren med bilden av en klämkäck, förklädesprydd, välfriserad hemmafru, med stekpannan i högsta hugg redo att hugga in på alla recept och ta del av alla husmorstips som tidningen då bestod av, i mina ögon. En extreme makeover verkar tidningen ha genomgått. Det måste vara Cissis förtjänst?
// Annica Tiger
Mer stake i sig
Kampanjen Fl!cka, attityd!!!!
Eller som jag en gång skrev på en mailinglista och som roade en del, fast de förstod mycket väl vad jag menade. Det var som ett öppet mål för feltolkning.
Tjejerna måste ha lite mer stake i sig!
Hos Researcher kan du läsa lite mer om kampanjen. Jag har inte följt debatten om sajten i media, men han sammanfattar ganska bra hur vågorna har gått.
// Annica Tiger
Krig på lek
Tystnad. Tystnad är en lisa för själen. Men det är inte alltid det är tyst, även här ute på landet där vanligtvis det enda som hörs är tupparna som gal och fåglarna som kvittrar. Vi bor intill I1 och de har titt som tätt övningar och gränsen till övningsfältet ligger bara 800 meter bort, rakt över en åker. I förra veckan såg jag både KFOR- och FN-tanks passera revy på stora vägen. Lyssna gärna på hur det kan låta när tystnaden bryts (c.a 450kB). Det är tur att Avi eller att ingen av mina andra hundar har varit skotträdda. Jag kan ana hur jobbigt det skulle vara för en person som upplevt kriget att vara på besök eller bo här. För mig är det bara övning. Skotten betyder inget. Att det sprängs ibland så att rutorna skallrar gör mig bara oroad för att rutorna kanske ska gå sönder, men inget mer. För de som upplevt kriget kanske minnen skulle väckas till liv, obehagliga sådana. Jag är glad att jag bor i Sverige. Jag är glad över att jag inte upplevt krig. Tyvärr är krig vardag för många.
// Annica Tiger
Annica Tiger 10:10 FM | Google
27 oktober 2004
Vad applåderade de?
EU-cirkus på sandlådevis? Jag skrev för ett tag sedan om Portugals premiärminister, José Manuel Barroso, som utsetts EU-kommissionens näste ledare. En kompromiss, en halvmesyr? En person som blev vald inte för att de som valt gillar honom speciellt mycket utan den enda orsaken tycks vara att han valts för att han inte gjort sig till tillräckligt stor ovän med någon. Hur kommer Barroso att kunna leda EU om han inte har någon pondus? Kommer han fortfarande att vara den snälla killen som inte vill göra sig ovän med någon eller något? Jag undrade även över detta käbbel om portföljerna.
En portfölj det nu har käbblats om är "Frihet, säkerhet och rättvisa" - "Justice, Freedom and Security". Enligt DN så har både kommissionsordföranden Manuel Barroso och Italiens premiärminister Silvio Berlusconi ringt Buttiglione för att övertala honom att självmant träda tillbaka, men som en envis åsna har han vägrat. Har karln ingen självinsikt? Förstår han inte att han inte är rätt man för den portföljen med sin gammeldags och religiöst färgade syn på asylpolitik, kvinnor och homosexuella? Han skulle kanske vara rätt man för en annan post, fiskeväskan (ursäkta fiskeportföljen).
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso meddelade i dag att han drar tillbaka sitt förslag till ny EU-kommission. Beslutet möttes av applåder i ett segerrusigt EU-parlament kunde jag se på nyheterna. Jag undrade faktiskt vad de applåderade för? Att en mega-kris härmed har undvikits? Eller att de tror att problemet med Rocco Buttiglione är löst? Eller applåderade de sig själva? Att parlamentet äntligen för en gångs skull har kunnat påverka något? Jag tror att inget har varken undvikits eller lösts. Ingen har kommit ingenvart. Än har ingen sett facit.
// Annica Tiger
Afzelius/Wiehe 1993
Bättre sent än aldrig.
Elva år...tiden går.
I dag släpps skivan som gjordes redan 1993, Afzelius/Wiehe 1993. Fast det måste ha varit en sjuhejdans massa band att lyssna igenom eftersom det tog så lång tid för Mikael Wiehe att hitta den enda återstående kopian?
// Annica Tiger
Annica Tiger 11:10 FM | Google
Vad säger Tomten om det?
Jag vet nu inte om Tomten bryr sig om huruvida leksakerna han delar ut till barnen är gjorda i Kina eller inte. Numera kanske även Tomten är "made in China"? Det kan tyckas rimligt då över 75 procent av leksakerna görs i Kina och då har säkert även Tomten förlagt sin tomteverkstad där.
Brio, den allra svenskasta av svenska leksaker, tillverkas inte i Sverige förutom en liten produktionsenhete som gör rälsen i trä (till tågen), men även den förväntas läggas ned och utlokaliseras. Brio, BR-leksaker, Coop, Toys'r'us, ICA och Åhléns är importörer av leksaker från Kina.
De har alla etiska regler för arbetsvillkoren i tillverkningen av deras leksaker. Enligt SwedWatch och Fair Trade Center blir de svenska företagen grundlurade. De granskade nio leksaksleverantörer som levererar leksaker till nämnda företag.
På fem av fabrikerna är kan arbetsdagarna vara så pass långa som fjorton timmar. På sex av nio fabriker har de anställda inte någon ledig dag i veckan under högsäsongen. Fem av nio leverantörer har inte någon minimilönegaranti. På en av fabrikerna uppger arbetarna att det finns barnarbetare. Sju av fabrikerna lurar systematiskt de svenska företagen vid deras inspektioner. Lurendrejeriet sker genom att de anställda instrueras att ge falska svar. En del av arbetarna skickas bort just inför inspektionerna. Dubbel bokföring av löner och arbetstider förekommer.
Jag tror tyvärr att detta förekommer i alla branscher att etiska regler för arbetsvillkoren bara existerar på pappret.
// Annica Tiger
26 oktober 2004
Tantbloggare
Får att återknyta till de funderingar Lennart har i dag på sin blog "Det Progressiva USA", gällande det jag skrev i morse. Han ställer frågan:
Varför det finns så få kvinnliga bloggare i Sverige idag.
BTW stod det en hel del annat intressant i texten så surfa över och läs. Informationen att IT-intresset hos färgade pojkar i USA är mindre än hos vita dito var intressant. Rollmodeller kanske är en lösning? Intresset för IT börjar minska även generellt bland svenska ungdomar, både hos kvinnor och män om man ska tolka avsaknaden av ansökningar till IT-utbildningarna?
Men finns det verkligen så få kvinnliga bloggare i Sverige? Jag tror inte att det behövs en rollmodell här utan det är kanske mer en definitionsfråga?
Vad är egentligen en bloggare? Vad kännetecknar en seriös blog? Måste en blog vara seriös? Är defaultbloggen tre rader text och fem länkar? Är det någon som initierat skriver lite längre texter om det som intresserar skribenten? Är en dagbok en blog? Är texter som bara handlar om lästa böcker en blog? Är det en blog om man skriver om mjuka saker, känslor, upplevelser, funderingar och tankar? Eller måste en blog vara gjord av hårdvaluta, exempelvis handla om teknik, politik eller journalistik? Det sistnämnda är kanske ett lite luddigt begrepp och då kommer jag in på frågan, vad är journalistik? Vem är journalist? Kan en blog vara spretig? Måste den vara nischad? Läser män generellt bara andra mäns bloggar? Läser kvinnor både mäns och kvinnors bloggar? Finns det en bloggosfär? Vilka anses inte tillhöra den? Finns det en bloggelit? Måste en blog vara elitistisk för att räknas?
Vem sitter inne med svaren?
Finns det svar?
Jag är övertygad om att antalet svenska kvinnliga bloggare inte alls är så få, som man kanske kan kan luras att tro.
Tillägg 19:55
Enligt de inkomna kommentarerna är det tydligen ungefär 50-50. Dessa siffror ger vid handen att de kvinnliga bloggarna inte alls är så få som somliga tycks tro. Fritt fram att botanisera runt lite och se hur brett spektrum det finns av bloggar.
Dagbok på nätet
Bloggar på svenska
// Annica Tiger
Ta en pepparkaka till
Ta en pepparkaka till - så du blir snäll.
Hur många gånger har inte den frasen uttalats?
Det kanske inte är snäll man blir, utan dum?
Pepparkakor innehåller fett och socker.
Råttor har visat sig få sämre minne och inlärningsförmåga när de ätit fett och socker.
Vi människor är djur, även om många försöker glömma bort det. Visst spelar kostens roll för hjärnans och kroppens välbefinnande. Vi blir vad vi äter. Jag vet att många ogillar ordet lagom och menar på att det är så typiskt svenskt, tråkigt och Svenne-aktigt. Men lagom är alltid bäst.
// Annica Tiger - ska ta en pepparkaka till
Annica Tiger 12:26 EM | Google
Sprängstoff
Omkring 350 ton högexplosiva ämnen har stulits ur ett sprängmedelsupplag i Irak. Under USA:s vakande öga har alltså detta kunnat ske. En talesman för Bush-administrationen sade nyss på TV att de inte har haft resurser att övervaka alla depåer. Nonchalant inställning. Men IAEA, som innan Irakkriget inleddes förra året, bevakade anläggningen, säger att man gång på gång både före och efter USA-alliansens invasion uppmanade Bushadministrationen att ha kontroll över att sprängmedlet hölls i säkert förvar.
Det krävs kanske ett halvt kilo för att spränga ett flygplan i småbitar. Med 350 ton i sin besittning har nu terroristerna lite arsenal att ta till eller i alla fall att hota att använda. För vem skulle annars ha lagt vantarna på sprängmedlet, om inte terrorister? Bönderna i Irak behöver inget sprängmedel för att odla sina åkrar. Affärsinnehavarna i Irak behöver heller inget sprängmedel för att hålla affärerna igång. En vanlig irakier behöver heller inget sprängmedel i sitt dagliga leverne.
Sprängämne är ett explosivt material som hastigt kan övergå i gasform under stark värmeutveckling och med kraftig stötverkan - detonation. Många sprängämnen är framtagna för militärt bruk, hexogen (RDX), oktogen (HMX), hexal (RDX/AL), oktol (RDX/Trotyl) och PBX (HMX/nylon). Lite mer koll kanske vore klädsamt över dessa dödsbringande ämnen? Allrahelst i ett så instabilt land som Irak? Enligt nyheterna är dessa ämnen lätta att hantera och transportera, vilket ger ökade möjligheter att smuggla ut dem ur Irak.
Vem vet...ingen vet när de försvann.
Kanske en del av dem användes i Madrid?
Kanske en del av dem används i Irak?
Har använts i andra nyligen skedda sprängdåd?
Världen känns genast än mer osäker.
// Annica Tiger
25 oktober 2004
RFID i biometriska pass
Jag har skrivit lite om RFID tidigare i bloggen. Nu är denna nya teknik på tapeten igen i dagens Computer Sweden. Jag är orolig över att den kommer att inskränka i vår allas rätt till en personlig integritet. Jag är ingen expert, utan bara en vanlig lekman som oroar sig för en utveckling jag inte kan påverka och inte känner mig riktigt komfortabel med.
I USA har utvecklingen av maskinläsbara passen kommit långt och incitamentet till denna utveckling kan nog sägas vara terrorattacken den 11 september 2001. USA vill ha en världsstandard för biometriska pass, tyvärr kan länken bara läsas om du har månadens kod på CS misstänker jag, (biometri analys av biologiska företeelser med tal och mått). Ansiktsbilden ska vara basen för denna biometriska information. Hur det ska funka för alla som ansiktslyfter sig eller på andra sätt genomgår plastikoperationer vete sjutton ;). Ursäkta, det blev en liten tankeavstickare här.
Att använda fingeravtryck eller näthinnan för kontroll vore i mina ögon mer naturligt, men att använda ansiktsformen för kontroll medför kortare köer i passkontrollerna, enligt FN:s luftfartsorgan ICAO. Men det finns länder som ändå tänker lägga in även fingeravtrycksinformation på chipset tillsammans med ansiktsformen. Förutom passbilden ska även födelsedatum lagras i chipset, samt givetvis kommer med all sannolikhet både namn, nationalitet, adress och annat smått och gott lagras på chipset. USA har redan flaggat om att de kommer att lagra biometriuppgifterna i en central databas. Vad de ska ha den till är oklart, men inte svårbegripligt att gissa sig till kanske?
Allt som förhindrar förfalskning av pass är bra. Men problemet är, i mina ögon och även i andras, att USA kräver att chipsen ska bygga på RFID (Radio Frequency IDentification). De kan då, till skillnad mot andra pass som dras i en kortläsare, avläsas på distans. Vid en passkontroll kan man tycka att några 10-tal centimeter skulle räcka, men det finns inga garantier att de inte kommer att kunna avläsas av obehöriga på längre avstånd. Man ska inte måla fan på väggen är ett uttryck jag har hört ibland. Men jag gör detta här.
Ponera ett att en arabisk turist landar i USA och har ett pass med RFID-teknik inbyggt, vilket alltså lär bli ett krav i framtiden. Turisten lär bli pejlbar om så önskas av både myndigheter och även då andra obehöriga, kan alltså skuggas på avstånd om så önskas. Myndigheterna vill kanske hålla koll på en potentiell terrorist (ja att vara av arabiskt ursprung i USA lär inte vara så trevligt har jag hört) och kanske en terrorist (ja - de finns de också även om inte alls i samma mångfald som USAs myndigheter vill ha det till) kan utnyttja detta faktum i sin tur, för att försöka värva personen eller att försöka ge personen skulden för något sattyg som planeras.
Ponera två att Ann Annsson och Erik Eriksson, som är sambos, med sina två barn äntligen har lyckats sparat till en riktig skön långsemester. På Arlanda checkar de in och chipset lämnar ifrån sig informationen till passkontrollen och en obehörig får tag på informationen, samma situation kan givetvis uppstå när de landar och passerar landets passkontroll. Det är inte långsökt att anta att denna information kan missbrukas på många sätt. Inbrott i lägenheten. Stöld av bilen. Familjen är ju bevisligen inte hemma.
Ponera tre fyll på med andra scenarion med hjälp av din egen fantasi.
Det är inte bara jag som oroar mig.
Även en del experter gör det.
Bruce Schneier kritiserar RFID-pass.
Läs hans blogpost Schneier on Security.
// Annica Tiger
Bugg i Firefox
Firefox är en av de populäraste utmanarna till Microsofts Internet Explorer. En bugg har rapporterats om att Firefox innehåller flera fel som gör att den kan krascha och göra systemet instabilt. Detta kanske kan vara av intresse för dem som använder Firefox? Själv tuffar jag vidare med min Mozilla.
// Annica Tiger
Få kvinnliga bloggare
BloggForum Stockholm 2004
Måndag, 15 november 2004, kl 18.00
Hos IDG, Karlbergsvägen 77, Vasastan, Stockholm.
Bloggfenomenet har vuxit mycket detta år, inte bara i utlandet utan också i Sverige. Det är dags att fenomenet diskuteras ur ett svenskt perspektiv. Alla är välkomna!
Frågor som står på agendan är:
* Kommer bloggar att påverka den
politiska debatten i Sverige?
* Bloggar som kunskapsstrukturer.
* Hur kommer journalistik, PR och
consulting påverkas av bloggar?
Bloggforum Stockholm 2004 organiseras av Erik Stattin och Stefan Geens och är sponsrad av Internetworld.
Ett bra initiativ. Jag kommer säkert att reta gallfeber på en del när jag berättar att min första reaktion var att det var lite underligt att det bara fanns två kvinnliga bloggare med av totalt femton bloggare. Är det ett representativt urval? Nej, det tycker inte jag. Eller är det en spegel av samhällets strukturella mönster, as it is? Ja, det verkar mer troligt. Jag tycker att det finns många kompetenta kvinnor som skriver blog och hade arrangörerna ansträngt sig lite så hade listan säkert kunnat sett lite mindre gubbig ut.
Jag saknar också några frågeställningar, för inte handlar väl bara bloggar om politik, kunskapsstrukturer, journalistik, PR och consulting? Hårda paket. Vem minns inte julklappsutdelningarna när man var liten :)? Ja, mjuka paket kanske inte var lika roliga men ofta var de i alla fall nyttiga (givaren tyckte i alla fall det).
Att skriva blog är en möjlighet att påverka även i lite mer mjuka frågor, som exempel tänker jag då på attitydfrågor, jämställdhet och humanistiska värderingar. Nej, det är inget "surt sa räven om rönnbären", utan mer en fundering över sakernas tillstånd.
För att puffa för en mycket kompetent kvinnlig bloggare i ett annat sammanhang. Monica Rolfner och Iréne Svensson Räisänen har nu utkommit med sin bok Skrivguide hos förlaget Books-on-Demands.
// Annica Tiger
Annica Tiger 12:23 EM | Google
Reflexer räddar liv
Reflexer räddar liv.
Varför är det få fotgängare
som använder reflexer?
Dessa tankar for genom mitt huvud nu när jag ute och körde bil nu på morgonen. Det var mörkt och dimmigt. Givetvis måste hastigheten anpassas till rådande omständigheter. Men varför bär så få fotgängare reflexer? De som har en eller flera reflexer på sig syns i trafiken. Reflexerna syns en bra stund innan människan som bär dem utkristalliseras och blir synliga i mörkret.
Bär du reflexer?
Bär dina barn reflexer?
// Annica Tiger
24 oktober 2004
Bushmaffian
Jag såg reprisen av Dokument Utifrån som visade en dokumentär, "Världen enligt Bush", som baserades på boken "Bushs okända värld Religionen, affärerna, de hemliga nätverken", skriven av Eric Laurent, samt på filmen "The World According to Bush" gjord av William Karel. Alla som har kritiserat Michael Moore för hans film Farenheit 9/11 får nog svårare att slå ned på denna dokumentär.
Jag satt som klistrad framför TV. Mycket av det som sades har jag faktiskt tagit upp i min blog då och då, så en del saker var inga nyheter men det var mycket annat smått och gott som inte var till familjen Bush fördel som exponerades på ett sätt med fakta som gör det mycket svårt för oseriösa aktörer att försöka få det till att det bara är snömos.
Varför inte sända detta i amerikansk TV varje dag, flera gånger om dagen ända tills valet? Men å andra sidan har jag gett upp hoppet om det amerikanska folket. De vill inte se, de vill inte höra och framförallt inte veta sanningen. Det skulle ju innebära att de har hållit på fel "mr nice guy" inte bara en gång, utan två gånger - fadern och sonen Bush.
// Annica Tiger
Högskoleprov
Högskoleprovet har skrivits
och det finns nu ute, med facit.
Vete katten om jag vågar testa
om jag skulle ha klarat av att skriva det.
// Annica Tiger
Onödig uppfinning?
Avdelningen onödiga uppfinningar.
Eller inte?
För tio år sedan var en kille och hans vänner ute på en restaurang för att prata och umgås. Det blev tydligen inte så mycket av den varan då de inte kunde slita blickarna från en TV som stod på i lokalen. Nu, tio år efteråt, har han uppfunnit en TV-avstängare, en enkel knapp på en fjärrkontroll-nyckelring som stänger av de flesta TV-modeller, de flesta modeller, när knappen trycks in går den igenom cirka 200 ir-koder för ungefär 1000 olika tevemodeller, allt enligt IDG.
Jag tycker nog att var och en bör ha så mycket självdisciplin att kunna undvika att så fort en TV står på så ska TV:n med automatik hamna i blickpunkten. Men det är min åsikt. Jag tycker nog att denna uppfinning är lite diabolisk eftersom att den med all sannolikhet kommer att missbrukas, mest på pin kiv och inget annat.
Uppfinnaren fått tydligen förfrågningar om han kan göra en liknande fjärrkontroll som stänger av mobiltelefoner, billarm och kraftiga bashögtalare i bilar ja, vad som nu kan tänkas stängas av via en fjärrkontroll. Tanken hisnar.
Visst vore det väl bra, skulle säkert många biltjuvar tycka, att kunna stänga av billarm, allrahelst om planer finns att bryta sig in i bilen. När en operafantast sitter vid rödlyset och en bil stannar bredvid som spelar hårdrock på högsta volym kan ett snabbt klick med operafantastens fjärrkontroll tysta hårdrockmusiken. Innan mobilhataren går in på restaurang eller pendeltågsvagnen görs ett snabbt klick på fjärrkontroll och alla mobiler stängs av med automatik. Bra för den som inte vill bli störd av alla dessa polyfoniska skrällande ringsignaler, men kanske mindre bra för den som väntar på ett viktigt samtal.
Fantasin drar iväg.
Nej, inte är det ditåt utveckligen ska gå hän?
// Annica Tiger
23 oktober 2004
Solskenshistoria
I går när jag satt på pendeln och läste Metro hittade jag en artikel som tyckte var intressant. IMN Suntech AB har tillverkat konstgjorda solar åt bilindustrin sedan 1988. Volvo i Torslanda använder denna produkt för att testköra i alla klimat.
Många företag och vårdinstitutioner sägs ha visat intresse för denna produkt som kallas Relight. Ett ålderdomshem i Vänersborg har en tropisk anläggning som används inom vården, men den är populär bland personalen också.
Den finns på Birka Paradise som kommer att göra sin jungfrutur om några veckor. Där kommer det att finnas ett badlandskap med konstgjorda solar och man blir brun, effekten är dock inte lika kraftig som på solarier. Fördelen att företaget har samarbetat med Statens Provningsanstalt och lyckats få bort de våglängder som misstänks orsaka hudcancer.
Låter det inte som en riktig solskenshistoria?
Priset för hemmaanläggningen beräknas bli runt 15.000 kronor och det skulle jag faktiskt tänka mig att betala. Tänk att ha den hemma och under vinterns mörka timmar få uppleva lite soligare nejder hemma i vardagsrummet? Bara att få uppleva ljuset och värmen vore stresslindrande och en lisa för själen. Ljusterapi är ett sätt att stå ut med mörkret under vinterhalvåret. Att man kanske får en lite snyggare brun kulör är bara en bonus. Vinterns kranka blekhet står sig slätt gentemot detta.
// Annica Tiger
22 oktober 2004
Fredagsfyran v.43
Veckans fredagsfyra.
1. Vilken bok läste du senast eller läser just nu?
Dödens stad av Michael Connelly avslutade jag i går.
2. Kan du kortfattat berätta vad boken handlar om och vilket betyg mellan ett och fem får den?
Efter att ha läst fem gripande böcker på raken som tagit upp hur kvinnorna lever i de länder där de har Koranen som rättesnöre kände jag att jag behövde få rensa hjärnan lite och valde att läsa en Harry Bosch-deckare, som legat på vänt ett bra tag. Polisromaner har jag alltid haft en svaghet för och Harry Bosch svenska motsvarighet är väl närmast Wallander. En enstöring till polis, bra på sitt jobb men sämre på att leva livet som civil. Boken handlar om en hund som hittar ett ben. Ett tjugo år gammalt mord avslöjas. Osäkra ledtrådar. Men Harry Bosch, han ger sig inte och han löser till slut fallet, med bravur. Tre av fem tigertassar får den. Min nästa bok jag ska läsa ligger redan framme, köpt enbart för titeln skull och omslaget :). Tigerns käftar av Tom Clancy (teknothrillerns mästare) "Sparkar men en tiger i röven måste man vara beredd att handskas med hans käftar".
3. Skulle du vilja skriva en egen bok och i så fall vad skulle den handla om?
Ja och nej. Inte just nu. Jag har skrivit i hela mitt liv. Men mitt självförtroende (eller bristen på det rättare sagt) sätter käppar i hjulet.
4. Vilken svensk författare och utländsk författare tycker du är bäst.
Moa Martinsson (jag tycker om att läsa de flesta svenska arbetarförfattare men Moa är outstanding) och John Grisham.
// Annica Tiger
Internet går under 2006
Internet går under om två år enligt professor Hannu H. Kari.
Jag vågar nog slå vad om att Internet inte har gått under om två år. Jag äger ingen hatt, men jag kan väl käka upp en av mina benvärmare då om jag förlorar vadet. Torrt och segt lär det bli, men jag är så övertygad om att han har fel att den risken törs jag ta.
Jag får väl återkomma till hans profetior i oktober år 2006 (om jag kommer ihåg), om jag nu fortfarande bloggar då. I augusti fyllde reloaden/bloggen sju år, så två, tre år till kanske det kan bli. Det vore kul med ett tio-årsjubileum ;-).
// Annica Tiger
Vardagsbrottslighet
Vardagsbrottslighet, ett ord som inte känns bra på tungan. Det finns inte ens i ordboken, än. Men det lär hamna där tillsammans med orden vardagsvåld, vardagsverklighet, vardagsproblem och vardagsföreteelse m.fl ord som bygger på grundordet vardag.
Vardagsbrottslighet som seriestölder i villor och sommarstugor, samt bilinbrott har ökat. Enligt DN kom det stora genombrottet på vardagsbrottslighet 1997 då kravet på visum avskaffades för Estland, Lettland och Litauen. Tidigare kunde tullen stoppa en person om det kunde påvisas att personen inte hade tillräckligt med pengar till uppehälle och returbiljett, numera hindrar EU:s regler detta vilket ger rörelsfrihet för många, men missbrukas av en minoritet.
En granne som bor 500 meter fågelvägen från oss hade inbrott i somras. Det skedde när de låg och sov. Det måste vara en otrevlig känsla att vakna och inse att någon eller några främmande människor har länsat huset under natten. Det har faktiskt varit en veritabel stöldvåg här i trakterna. En kille, någon kilometer bort, vaknade när de rumsterade omkring i huset och lyckades jaga ut dem. Han fick sig en och annan vinge, men som tur var skadades han inte allvarligt. Han hann se att bilen som användes hade registreringsskyltar från en baltstat. Denna bil sågs i somras köra omkring på nätterna med maskerade män både som förare och passagerare.
Det ryktas om att en bonde några mil bort utnyttjar svart arbetskraft från öst, för en mycket, mycket ringa penning. Att de sedan extraknäckar och drygar ut lönen via stöldturneér på nätterna struntar han i, säger somliga. Nu låter jag som Fox News somliga säger :).
Det tråkiga är att detta inte bra drabbar brottsoffren utan även alla hederliga människor från dessa länder som kommer till Sverige för att arbeta för brödfödan.
// Annica Tiger
21 oktober 2004
Gammal skåpmat
GP har gjort en regeringsombildning.
GP har möblerat om rättare sagt.
Lite nytt har tillkommit, men det mesta återanvänds.
Varför blir jag inte upphetsad?
Varför känns det som gammal skåpmat?
Det enda intressanta var, i mina ögon, att Jens Orback blir ansvarig för storstads-, jämställdhets- och integrationsfrågor (må han göra bättre ifrån sig än Mona Sahlin) och att Ibrahim Baylan blir ansvarig för gymnasie- och grundskolefrågor. Nya fräscha förmågor som förhoppningsvis kan dra med sig en frisk fläkt in departementen. Annars verkar det bara röra sig om lite förflyttningar uppåt- eller i sidled, förutom två som får gå och får väl anses ha förflyttats nedåt. Men det är inga dåliga "ersättningsjobb" de får, landshövding respektive ambassadör.
Jag tycker faktiskt att det är lite underligt att inte miljö- och vänsterpartiet i alla fall får in var sin minister med i regeringen. Det är ju stödpartierna som bär upp sossarna, därav namnet. De borgeliga partierna, med helt olika åsikter i frågor som kärnkraft och familjepolitik lär dela broderligt på ministerposterna om de vinner valet 2006.
// Annica Tiger
Livrem och hängslen
Nu har jag roat mig lite med att möblera om på bloggen. Grått är såååå tråkigt och trist, så det blev blått istället. Jag tycker om blått, är inne i en blå period just nu. Men vem vet, i morgon kanske bloggen är röd eller varför inte gul?
Jag har stängt av kommenteringsfunktionerna på inlägg äldre än 15 dagar. För att kunna göra detta var jag tvungen att ta bort funktionen att enstaka inlägg och kommentarer visas i egna pop-upper. Men jag gillar inte pop-upper så för mig är det ingen förlust. Nu har jag både livrem och hängslen och jag får se hur långt det räcker. Spammarnas uppfinningsrikedom vet nog inga gränser. Det är bara att försöka hänga med.
Upptäcker du något som inte funkar, känns fel eller har andra synpunkter så var inte rädda för att hojta till, antingen via en kommentar eller ett mail till a_t@tele2.se.
// Annica Tiger
Annica Tiger 12:18 EM | Google
Gratis kondomer
Det finns en motion inlämnad som förslår att regeringen ska se över om inte kondomer ska vara gratis. Motiveringen är att kondom är fortfarande det bästa skyddet mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Det stämmer. Kostnaden beräknas enligt motionen till 2.500 kronor för den som har sex en gång om dagen, en del har säkert sex flera gånger någon dag :) men de räknas inte i mina siffror.
Motionen är av en ung kille och han kanske har ett aktivt sexliv, men har majoriteten av svenskarna sex en gång om dagen? Det är en fråga jag lämnar öppen :). Jag räknar i alla fall i huvudet för skojs skull; att ha sex en gång om dagen skulle alltså kosta nästan sju kronor. Nu måste jag ta fram datorns kalkylator för tanken på alla kommande nollor bara svindlar; säg att tre miljoner par (oavsett kön) svenskar (här är det svårt att försöka hitta en korrekt siffra) idkar sex en gång om dagen á sju kronor och jag får då att kostnaden för gratis kondomer skulle landa på runt 7.665.000.000 kronor om året. Yisses, inga småsummor staten skulle bidra med. Nej, kondomer sorterar nog under privata utgifter tycker jag. Lägg hellre pengarna på åldringsvården.
Säga vad man vill om Gudrun, men hon är inte rädd för att sticka ut hakan igen. Nu har hon lagt in en motion om att bindor ska vara kostnadsfria. Hon får tydligen många mail där kvinnor klagar över att mensskydd är så dyrt. Nå, inga män lär väl maila och klaga till henne på att rakattiraljer är dyra. Eller de kanske de gör, men någon dito motion om gratis rakattiraljer lär inte komma från Gudruns penna misstänker jag :). Det är nog inte heller billigt att hålla hakan slät och fin som en babystjärt :-).
Man måste inte köpa vingar för pengarna. Det finns billigare alternativ än Always och Libresse. Vill man betala för att varje binda ska ligga separat inplastat, vara så små att de inte märks, omvandla mensvätskan till gelé och ha självhäftande tejp på undersidan ja, då är det upp till var och en. Apoteket har också bindor och om jag inte missminner mig har de ett lägre pris. Men det kanske inte är lika hippt och coolt att köpa bindor på Apoteket?
I motionen anges en siffra om att kvinnor får betala mellan 54.000 och 81.000 kronor för bindor och tamponger under de åren de har menstruation. Här blir det lite svårt att räkna, men säg kvinnorna mellan 15 och 50 bara för att ha något att räkna på och det skulle då bli cirka två miljoner kvinnor det rör sig om. Observera att detta är helt ovetenskapligt och bara som en tankenöt. Det blir i genomsnitt 420 mensperioder (35 år gånger tolv månader) per kvinna och livscykel (graviditeter undantagna för enkelhetens skull) och det skulle bli 129 kronor per mensperiod, om jag räknar med den lägsta summan 54.000. Kan det stämma? Jag har inget minne av att det var så dyrt, fast jag köpte ju mina bindor på Apoteket.
Kvinnorna betalar preliminärt per år totalt 3.096.000.000 kronor för mensskydd, om jag nu inte snurrat bort mig i nollornas förlovade land, 129 gånger tolv gånger två miljoner kronor. Yisses, inga småsummor staten skulle bidra med per år. Nej, mensskydd bör nog sorteras under privata utgifter. Lägg hellre pengarna på skolor och utbildning.
Det blev alldeles för mycket nollor.
Nu går jag och sätter på en kopp kaffe tror jag :).
// Annica Tiger
20 oktober 2004
Rattfylla
Det är tydligen ganska vanligt att lastbilschaufförer som åker av färjorna vid Trelleborg och Ystad är rattonyktra, säkerligen en och annan privatbilist också för den delen. Detta sades på Aktuellt 18.00 i kväll. På frågan varför inte polisen gör kontroller oftare kom standardsvaret, det finns inga resurser. Ändå tycks polisen stoppa flera rattonyktra de få gånger i veckan de har kontroller. Mörkertalet är alltså stort. Frågan är om de kanske inte måste börja ha rattonykterhetkontroller lite oftare efter gårdagens tragiska olycka. Men jag misstänker att när mediadrevet tystnat så kommer allt fortsätta som vanligt, inga fler kontroller och många rattonyktra chaufförer kommer att fortsätta att köra på vägarna.
Det gör mig orolig. Inte för deras skull. Kör de av vägen eller kör rakt in i en bergvägg, så är det deras bekymmer. Det som oroar mig är att de kan kollidera med andra bilar och detta skedde i går och fem människor (tre vuxna och två barn) dog. Fem människor dog för att chauffören var onykter och hamnat mot körriktningen. Chauffören säger sig inte minnas något. De som är döda lär inte heller minnas något. Men deras anhöriga kommer att minnas gårdagen resten av sina liv.
// Annica Tiger
Psykiatrireformens fel?
Andemeningen med genomförandet av psykiatrireformen är att psykiskt sjuka ska integreras i samhället och att kommunerna i sin tur ska ta ett större ansvar för att så sker. Tanken hos beslutsfattarna var nog god. Men det finns människor som är så pass allvarligt sjuka att de faktiskt bör vårdas på stängda psykiatriska avdelningar. Men i Stockholm stängdes både Långbro och Beckomberga och därmed försvann många vårdplatser, men å andra sidan så sparades många skattekronor - men frågan är om vi inte nu får betala priset för den kortsiktiga besparingen.
Målet med psykiatrireformen är att förbättra livssituationen för dessa personer, öka deras delaktighet i samhälle genom en rad insatser, exempelvis anpassade bostäder, stöd i boendet, rehabilitering och anpassad sysselsättning. Här har kommunerna misslyckats anser jag. Många psykiskt sjuka lämnas vind för våg. Antalet hemlösa ökar och i den gruppen finns många psykiskt sjuka som borde få vård.
Själv försökte jag för ett tag sedan få tag på en kille, som är lika gammal som jag, och efter mycket letande hittade jag honom. Han är schizofren och lever under inhumana omständigheter i sitt egna skitiga hem (en gång om året kommer en saneringsfirma och röjer upp bland bråten), han hör röster på nätterna och lever faderrullan (hur står grannarna ut?) och lever lika eländigt som 51-åring som han gjorde som 21-åring. Det smärtade i mitt hjärta att förstå hur illa det var ställt. Jag pratade med en f.d god man som var alldeles förtvivlad över att mannen inte får adekvat vård. Han hade försökt att få journalister intresserade av detta faktum att psykvården inte fungerar i praktiken, men utan resultat. Nu har han ledsnat att försöka. Nu har han tystnat.
Jag har jobbat både på Långbro och Beckomberga som mentalskötare (numera heter det skötare i psykiatrisk vård). Jag hade slutat att jobba inom vården när psykiatrireformen kom, men har ofta undrat över hur dessa människor jag mötte på Långbro och Beckomberga har det nu för tiden. Jag tror inte att socialtjänsten kan tillgodose alla deras speciella behov av vård. Det kanske inte mentalsjukhusen kunde göra till fullo heller, men kunskaperna och viljan fanns och frågan är om dessa kunskaper och viljan finns ute bland kommunerna.
Med tanke på alla dessa illdåd som är till synes helt omotiverade och utförda av psykiskt sjuka personer så tror jag att mina tankar om att psykiatrireformen har misslyckats kanske inte är helt felaktiga. Med stor sannolikhet dödades i går en liten pojke och en kvinna av en psykiskt sjuk ung man. Det finns inga kända motiv till dådet, inga svar och knappt kanske längre några frågor. Kvar finns bara en oro. Var kommer det att ske ett dito vansinnesdåd nästa gång? Vilka kommer då att drabbas? Det är inte frågan om, utan när.
// Annica Tiger
Annica Tiger 10:06 FM | Google
Audioblog
Steffanie har börjat audioblogga, på ett proffsigt sätt via en RSS 2.0-feed. Ett aber är att filerna blir så pass stora att det tar sin lilla tid via modem, men med bredband är det ju en lysande form av bloggning. Jag har programmet Audacity installerat sedan länge, häromdagen fixade jag en mikrofon och jag har testat och det funkar galant att spela in och konvertera till exempelvis .mp3 testfil 291 kB i mp3-format.
Blacklist-listan på http://www.jayallen.org/comment_spam/blacklist.txt har inte uppdaterats på snart 10 dagar. Någon som vet varför? Vart hämtar ni som har MT 3.* er lista ifrån?
BTW kors i taket. Jag fick en uppgraderingsskiva i går via posten så jag uppdaterade Windows XP ett infall bara, men med en CD i handen så tog nyfikenheten överhand. Ingen hade fått mig att ladda ned 75 Mb via modem, men smart drag att sända en CD måste jag säga.
Service Pack 2 gick alldeles utmärkt att installera. Det enda som jag har märkt så här långt är att modemet gick osedvanligt segt och trögt, det beror nog på att det är så gammalt att XP inte ens vill kännas vid det :). Jag kom till slut på att jag faktiskt hade drivrutiner för XP sparat i en US-Robotics-mapp på datorn, så det löste sig inom en kvart.
Däremot krånglade givetvis Norton Internet Security. Det hade jag räknat med. Men även det löste sig (hoppas jag i alla fall) efter en stund då jag laddade ned lite uppdateringar via LiveUpdate, så förmodligen har Symantec fixat till en patch för den som patchat :-).
// Annica Tiger
19 oktober 2004
Paradis för hypokondriker
Kunskapens "äpple" bör inte bara "betraktas", det bör även "avnjutas och ätas upp" det vill säga kunskaperna ska sättas i verket.
Att Internet är rena rama paradiset för en hypokondriker är en problematik som är känd sedan gammalt. Istället för att läsa sina tummade exemplar av läkarböcker finns numera hur många hälso- och sjukvårdshemsidor som helst att botanisera i. Tro det eller ej, men information om medicin och hälsa är det enskilt största ämnesområdet på Internet. Jag är glad att jag inte lider av hypokondri.
Men alla dessa hemsidor fullmatade med information innebär även problem för sjuka som bara söker lite mer fakta om just sin sjukdom skriver SvD.
Sjuka personer som använder internet för att få information om sin sjukdom får visserligen mer kunskap, men deras hälsa försämras i stället för att förbättras. Det överraskande resultatet kom fram i den första omfattande studien av vilka effekter de många hälsosajterna har.
Undersökningen gjordes av av välrekommenderade Cochrane som är ett internationellt nätverk bestående av forskare som sysslar med att kvalitetsmäta och utvärdera all tillgänglig medicinsk forskning. De som kommit fram till slutsatsen att sjuka blir sjukare när de hämtar kunskap på nätet är en grupp utvärderare under ledning av forskare vid University College London i Storbritannien som analyserat alla studier av hur internets hälsosajter påverkar sjuka personer.
Jag dristar mig till en egen slutsats. De som surfar mycket på hälsosajterna sitter säkert ofta och länge framför datorn, vilket på sikt måste påverka deras hälsotillstånd. Stäng ned datorn och gå ut och gå istället är mitt råd. Motion och en bra diet lär sänka blodsockernivåerna bättre än att läsa om att de bör sänkas på skärmen. Information och ökad kunskap i all ära. Den ska inte bara vara teoretisk, den ska praktiseras också.
// Annica Tiger
Mors lilla Olle
Alice Tegnérs visa "Mors Lilla Olle i skogen gick" är och har varit älskad av som få barnvisor. Den bygger med all sannolikhet på en sann historia som inträffade i september 1850 i fjällbyn Hägnåsen, Särna socken.
Mors lilla Olle i skogen gick,
rosor på kinden och solsken i blick.
Läpparna små utav bär äro blå.
"Bara jag slapp att så ensam här gå!"
Brummelibrum, vem lufsar där?
Buskarna knaka, en hund visst det är.
Lurvig är pälsen, men Olle blir glad:
"Å, en kamrat, det var bra, se goddag!"
Klappar så björnen med händer små,
räcker fram korgen: "Se här, smaka på!"
Nalle han slukar mest allt vad där är
"Hör du, jag tror att du tycker om bär!"
Mor fick nu se dem, gav till ett skri.
Björnen sprang bort, nu är leken förbi!
"Å, varför skrämde du undan min vän?
Mor lilla, bed honom komma igen!"
I Sverige är det 102 år sedan någon blev dödad av en björn. Med tanke på hur många som är ute i skog och natur utan att ens se en björn, än mindre hamna i en konfrontation med en björn och riskera att skadas; så lär risken att bli dödad i trafiken vara statistiskt större.
Jag älskar björnar. Jag har dock en stor respekt för dem. Jag har varit nära att möta en björn, men Buster jagade eller rättare sagt skrämde bort björnen. Det var när vi plockade hjorton. Tyvärr hörde vi bara björnen, vi såg den inte. Jag har som vana när jag är i skogen norrut att föra lite väsen, bara för att förvarna eventuella björnar så att de kan ta till flykten. För jag är övertygad om att de är mer rädda för oss människor än vad vi är för dem.
Det är en mycket tragisk historia med jägaren som blev dödad av en björn. För björnen är det lika tragiskt. Den är skadeskjuten, lider säkert enormt av skadeskjutningen och den är dömd att dö. Jag tycker att jägare alltid ska jaga i par. Jägarna ska bara använda jakthundar som är avsedda för det ändamål de ska användas till, i det här fallet sägs det att jägaren skulle jaga älg - det är inte björnjaktstid i Norrbotten. Är det älgjakt bör hunden inte frestas att ställa en björn istället. Det är kanske en naiv åsikt, men den står jag för.
Jag är orolig över att varg- och björnhatare nu har fått vatten på sin kvarn. Den illegala jakten av både varg och björn riskerar att öka. Den pågår redan nu. Hur många vargar skjuts det inte varje år illegalt. När snön kommer kan de spåras. De jagas via snöskoter, sprängladdningar, med förgiftat bete och med allehanda andra fula metoder. När björnarna börjar komma ur sina iden i vår lär de jagas med snöskoter och vara lättskjutna måltavlor, så som skett tidigare år. Jag misstänker även att i ett eller annat känt ide så lär björn lär "rökas" ut i vinter och skjutas utan nåd.
Hur det än är kvarstår faktum.
Människan är det värsta rovdjuret.
Människan är den som dödar flest
av sina egna artfränder och andra däggdjur.
// Annica Tiger
Annica Tiger 11:20 FM | Google
A big small Bill
Tele2/Comviqs kör reklam på temat "The company that brings you small bills" – företaget som ger dig små räkningar. Den reklamen är faktiskt riktigt bra tycker jag. Ingen har väl missat den?
Jag kör Comviq.net och har halverat mina mobilkostnader eftersom jag ringer företrädesvis på dagarna och mer sällan på kvällarna. Jag är helnöjd och visserligen får jag ingen liten Bill i brevlådan, det hade ju varit trevligt kanske :-), men räkningarna är mindre gällande krontal än vad de var tidigare, allrahelst när jag hade Telia som mobiloperatör.
Men det var ingen liten räkning (a small Bill) som kom till Ulf :) utan en hel bunt som inte ens bars ut av brevbäraren utan Ulf fick masa sig till postutlämningsstället och hämta räkningen, hela 306 sidor fast summan som skulle betalas var bara 59 kronor. Portot bara att sända räkningen torde ha överstigit 59 kronor. Ganska småroligt och lite motsägelsefullt. Jag misstänker att Tele2/Comviq lär kika lite på sina rutiner nu. Varje sparad krona är viktig i dessa tider, även för stora företag, misstänker jag.
// Annica Tiger
18 oktober 2004
Ät inte fästingar
Sens moral, ät inte fästingar.
Jag har inte sett en fästing på flera år nu, inte sedan Smulan så hastigt gick bort. Fästingar har annars under femton år varit en stor del av mitt liv, då hundarna drog hem dem drösvis. Jag tycker de är rätt söta, men ack vilka bekymmer de kan ställa till med om oturen är framme.
Nu har jag fått en till sängkamrat, lilla Avi och risken finns att det kan bli fler sängkamrater precis som förr i tiden. De gånger jag blivit fästingbiten har det skett under natten och fästingen har bytt värd från hund till människa i nattens mörker.
Jag läste om lilla Isak som i ett obevakat ögonblick stoppade någonting blodigt från golvet i munnen. En fullmatad fästing som släppt från en hund ser ut som ett fullmoget blåbär, lite mer oval bara och med en mer grådaskig färg. Jag förstår om ett barn försöker äta upp det eller stoppar det i munnen av ren nyfikenhet.
Lilla Isak hade otur. Han svävade mellan liv och död i drygt en vecka då han blivit smittad av harpest (tularemi). Det tog sin lilla tid innan läkarna kunde ställa rätt diagnos, vilket var tur att de lyckades annars vet ingen hur det kunnat sluta.
Jag skrev redan 1997 på min hemsida om fästingar:
Nya infektioner upptäcks hela tiden, nyligen upptäcktes trypasomer och nematoder i fästingar som sugit blod från rådjur. Vi är nog bara på toppen av ett isberg.
Borrelios har varit känt länge att det smittar via fästingar, borrelios orsakas av borreliabakterier (spiralvridna bakterier spirocheter). Det var inte så länge sedan (c.a femton år) som många läkare inte ens kunde tänka i de banorna att patientens besvär kunde bero på en borrelia-infektion. Ett vaccin är på G. Den som smittats och behandlats framgångsrikt med antibiotika och blivit symptomfri och frisk kan bli smittad igen om oturen är framme, en tidigare genomgången Borrelios ger ingen resistens.
Erlichios (fästingfeber) är en bakterie som kan smitta även människor, det var något som många läkare in det sista förnekade och menade på att Erlichia-bakterien bara drabbade hundar. Men det finns numera upptaget som en erkänd fästingspridd sjukdom som kan drabba även människan.
TBE-viruset är inte roligt, men å andra sidan går det att vaccinera sig och skydda sig på så sätt.
Babesios, rödsjuka, orsakas av en parasit som drabbar främst nötkreatur men fall finns med dödlig utgång där människor drabbats.
Tularemi, harpest orsakas av en bakterie. Sprids även via myggor. Det var detta lilla Isak drabbades av.
Q-feber påstås kunna smitta via fästingar som följt med flyttfåglar.
// Annica Tiger
Lunchgodis
Lite lunchgodis. Många har fördomar om nördar och datafreaks. Här finns de alla besannade, i alla fall på bild.
// Annica Tiger
Grodorna ramlar ur munnen
Rocco Buttiglione är föreslagen som kommissionär med ansvar för rättsfrågor inom EU. Frågan har rests om detta verkligen är rätt man på rätt post.
Han har mycket konservativa värderingar och är djupt troende katolik. Det är i sig inget fel, var och en må ha sin tro och sin politiska hemvist. Men det kan han ha hemma i soffan eller bland vänners lag och inte som en kommissionär med ansvar för rättsfrågor inom EU det blir liksom en helt annan femma.
Han anser att homosexualitet är syndigt (med brasklappen att han vet att det inte är brottsligt men förmodligen skulle han nog kanske vilja att det var det). Han har en kvinnosyn som måste innebära att han borde ha svårt att samarbeta med kvinnliga kollegor då han anser att kvinnans roll är att föda barn och att bli omhändertagen av mannen.
Buttiglione talade nyligen vid en veckoslutskongress och enligt Aftonbladet ramlade ytterligare grodor ur hans mun:
Familjepolitiken måste stå i centrum i Europa. Det bästa är att barnen föds inom familjerna. Det är ett fruktansvärt slit för en ensam mor att fostra ett barn. Vad jag vet behövs det alltid en far och en mor för att göra ett barn. De barn som bara har en mor, och inte någon far, är barn till en inte särskilt god mor.
Och barn som bara har en far, är inga barn. En ensam man kan tillverka robotar, men han kan inte göra barn.
Här ovan får både ensamstående kvinnor och män sig en rejäl känga. Det är lätt att sitta på höga hästar och kritisera. Må han inte få sitta på sin höga häst som kommissionär med ansvar för rättsfrågor inom EU. Det kanske är dags att kliva av hästen och möta verkligheten?
// Annica Tiger
17 oktober 2004
Bollkalle blir bollbimbo
Ordet bollkalle har fått en ny innebörd, bollbimbo. I Madrids ATP-turnering ersätts bollkallarna med snygga fotomodeller. En bollkalle ska vara liten, snabb och bra på att hämta bollar. Jag misstänker att de flesta bollkallar (både killar och tjejer) även är intresserade av sporten och kanske när drömmar om att själv bli en tennisstjärma. Vad fotomodellerna drömmer om är säkert något helt annat. Men arrangörerna har nu bestämt att fotomodeller ska vara bollkallar.
Förhoppningsvis har de en positiv inverkan på spelarna, säger turneringens general manager Gerard Tsobanian till Sportbladet.
Spelarna struntar nog i om det är snygga bruttor som hämtar bollarna och är säkerligen mer intresserad av att det funkar med bollhämtning och bollreturnering, så att matchen inte får onödiga avbrott eller att spelarna störs och irriteras över att bollkallarna inte gör sitt jobb som tänkt. Fotomodellerna är nog mer ögongodis för publiken, både på plats och i media samt kanske då för att ge mer klirr i kassan åt arrangörerna.
Fotomodellerna har trimmats i tre veckor nu för att lära sig de elementära grunderna hur tennis fungerar. De ha fått lektioner i vad ett game, set och ett serveess är och hur de ska returnera bollarna till spelarna. Ändå verkar en del vara oroliga för att de inte ska klara jobbet som bollkalle.
Som plåster på såren eller som en ursäkt för att inte verka vara sexistiska ska det vara manliga modeller som är bollkallar när tjejerna ska spela i turneringen. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta :(). Är det inte sporten och dess utövare som ska vara i fokus? Är de inte säljande nog?
Sporten är en mansdominerad värld. Kvinnlig fägring, som inte har ett dugg med själva sportutövandet att göra, används i många sporter. Fenomenet cheerleaders i sina små utstyrslar som används i amerikansk fotboll har väl ingen missat? Det är verkligen en del av den amerikanska kulturen och på college slåss nästan tjejerna om att få bli cheerleaders.
Boxningen har sina bikinibrudar som går runt med en skylt och talar om vilken rond som ska påbörjas och det är inte heller någon ny företeelse. Formel 1 och speedway använder sig också av sexiga brudar, oftast väldigt lätt klädda, i olika sammanhang och har så gjort länge.
Nu när kvinnor i allt större utsträckning tar sig in i de tidigare så mansdominerade sportgrenarna, hur kommer det att bli då? I kvinnliga boxningsmatcher ska en snygg manlig fotomodell gå omkring i stringbikini med en skylt som talar om vilken rond som gäller?
Fenomenet finns även kvar inom bilbranschen, trots massiv kritik under åren. Fortfarande är det snygga fotomodeller som "smeker" bilarna på bilmässorna, ofoget att de ska åma och kråla sig sexigt över huven tycks dock ha försvunnit. Men varför ska en bil behöva säljas med kvinnlig fägring? Är inte bilen bra nog att kunna säljas ändå?
I Sverige är det inte så ofta dessa bondfångarknep används i marknadsföringen. Men övertramp förekommer. Att annonsera om en motorsåg genom att visa en bikinibrud som håller den i på ett utmanande sätt torde anses vara historia. Ibland reagerar jag dock på en del annonser och reklamspottar och undrar hur de tänkt, egentligen. Har hela samhällsdebatten passerat dem omärkt förbi?
Själv skulle jag aldrig köpa en produkt
som marknadsförs på ett sexistiskt sätt,
vare sig det gäller diskmedel, borrmaskin,
filmjölk, cykel eller en bil.
Kan inte produkten sälja sig själv,
så antar jag att den inte är något att ha.
// Annica Tiger
16 oktober 2004
Våld föder våld
Saxat ur Bonniers Stora Lexikon:
Aga, kroppslig bestraffning av underlydande eller minderåriga i uppfostrande syfte. Husbönders rätt att aga sina tjänstehjon (husaga) upphävdes 1920, och skolaga förbjöds 1958. En regel i föräldrabalken som gav föräldrar rätt att aga sina barn avskaffades 1966 och ett uttryckligt förbud kom 1979. Lagen säger att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling, och aga straffas som misshandel. Sverige var det första land som antog en lag mot aga, följt av Finland (1984), Danmark (1986), Norge (1987) och Österrike (1989).
Det är förbjudet att aga sina barn sedan 1979, men nu verkar den lagen luckras upp. Hur ska jag annars tolka att tingsrätten friade en man från att ha gett sin styvdotter en örfil och knuffat ned henne i en snödriva. Mannen hade erkänt ringa misshandel i polisförhör, men friades helt av tingsrätten.
Tingsrätten resonerande kring hur mycket våld en förälder ska få använda mot sina barn och konstanterande att ett barn kan få finna sig i att en förälder driver igenom sin vilja med "rimligt fysiskt våld" ger vid handen att slutsatserna de kom fram till strider emot lagen om barnaga. Hur kan detta vara rimligt? Tingsrättens dom innebär att det är rätt att slå sitt barn i pedagogiskt syfte. Vad det är för skillnad på en pedagogisk örfil eller en vanlig örfil undrar jag faktiskt över. Jag hoppas att åklagaren överklagar.
Jag får inte ge min arbetsgivare en örfil, jag får inte ge min granne en örfil och jag får inte ge den jag är gift med en örfil. Det kallas misshandel. Men barn, som alltid är i underläge och beroende av vårdnadshavarna, är det tydligen okey att ge en örfil?
Ruby Claesson Harrold, jurist och ordförande för Nordiska kommittén för mänskliga rättigheter, har slagit sina barn flera gånger berättar hon i Aftonbladet i dag.
Barn är känslovarelser. De hör mycket bra genom skinnet, säger hon.
Yisses, jag hoppas det är ett felcitat. Barn hör mycket bra genom skinnet. Jag tycker nog att barn hör bra genom öronen och en skarp muntlig tillrättavisning är bättre än att daska till det.
Bert Karlsson är inte sen att haka på.
Jag hade slagit hårdare, säger han samma artikel.
Mer än 50 000 personer har svarat på Aftonbladets webbfråga om det är rätt att ge sitt barn en örfil. Enligt artikeln har 37 procent svarat ja och 63 procent svarat nej. Det innebär att var fjärde svensk tydligen tycker att aga ett barn är helt okey. En stilla undran följer med automatik. Tycker var fjärde svensk att det är okey att slå sina husdjur, sina övriga anhöriga (förutom barnen), grannar och arbetskamrater?
Våld föder våld.
Det finns inget som helst som berättigar att använda våld i barnuppfostran, inte att använda våld överhuvudtaget. Mot någon levande person eller djur.
// Annica Tiger
Dömda att stenas till döds
I Nigeria har två kvinnor (ålder okänd) dömts till döden, medelst stening. Ett långdraget och plågsamt sätt att dö på. Vad har de gjort för att förtjäna detta straff? De har begått äktenskapsbrott, det vill säga varit otrogna.
De två inblandade männen har i vederbörlig ordning friats helt och kan gå vidare med sina liv, kvinnorna däremot ska avrättas. Rim och reson? Finns ingen i mina ögon. Den ena kvinnan är gravid och är hemsänd för att föda sitt barn och sedan ska straffet verkställas. Detta läste jag i en liten notis i onsdagens Metro.
I Iran har en trettonårig flicka dömts till att stenas till döds. Hennes två år äldre bror hade gjort henne med barn. Brodern dömdes till 150 piskrapp. Flickan till döden. Rim och reson? Finns ingen i mina ögon..
I augusti i år så hängdes en sextonårig flicka i Iran. Hon dömdes till döden efter att ha anklagats för att ha haft utomäktenskaplig sex. Ingen hänsyn togs till att hom var psykiskt sjuk. Mannen dömdes till piskrapp, varken mer eller mindre. Rim och reson? Finns ingen i mina ögon.
Så här skrev jag 26:e augusti i min blog:
I Allahs, den Nåderikes, den Barmhärtiges Namn avrättades en sextonårig psykiskt sjuk flicka offentligt i Iran den 15:e augusti i år. Fyra kardinalfel på en gång i mina ögon. En psykiskt sjuk människa avrättades. En person under 18 år avrättades. En summarisk och icke rättvis rättegång skedde. De två åtalade fick inte samma straff för samma brott, kvinnans brott renderade i ett dödsstraff och mannens brott till ett piskstraff.
Eva gav Adam äpplet och sedan dess är det kvinnan som skuldbeläggs för mannens sexualitet. I länder där de har Koranen som rättesnöre åläggs kvinnan att klä sig heltäckt för att inte väcka männens sexuella lust. I Sverige märks det fortfarande vid våldtäktsrättegångar då kvinnans klädsel ifrågasätts. Sens moral, klä dig inte för sexigt för då kan du väcka mannens lust och därmed är det ditt fel om du blir våldtagen. Rim och reson? Finns ingen i mina ögon.
// Annica Tiger
15 oktober 2004
Dansa med vargar
Jag bokade vargvisningen redan i somras, som en present till mig själv nu när jag fyllde 51 (357 hundår). Givetvis bjöd jag med B. för han tycker lika mycket om vargar som jag gör.
Söndagmorgon. Vi vaknade tidigt. Mycket tidigt. Förväntningarna var stora inför denna dag. Vi åkte hemifrån vid sju-tiden på morgonen och var framme lite för tidigt, men så är det när man är ivrig. Vi gick in till receptionen på Vildmarkshotellet och satte oss och väntade. Vi och fjorton andra förväntansfulla vargkramare. Vi hade tur med vädret. Solen sken. Allt var perfekt.
När djurskötaren kom tog vi tog våra personbildar och hakade på hennes jeep och åkte in i Kolmårdens djurpark till vargarna som finns i hägnet intill Bamses värld. Vi parkerade utanför ingången och djurskötaren bad oss se till att vi inte hade något ätbart i fickorna, att inga snoddar hängde och slängde på kläderna, uppmanade oss att hålla hårt i kameran (vargar äter tydligen allt) och bad oss att sätta oss ned om vi ville hälsa på vargarna. En ung kille som hade en splitter ny äkta skinnjacka fick ta av sig den och fick låna en jacka av djurskötaren istället. Skinnjackan hade nog smakat mumma :) för en hungrig varg. De hade inte fått mat sedan torsdagen.
Vi klämde in oss allihop i förslussen. Dörren stängdes bakom oss och nu fanns det ingen återvändo. Fast jag var inte rädd. Jag var bara nyfiken och förväntansfull. Djurskötaren öppnade dörren till hägnet. Vargarna hade hört oss och stod alla fem precis utanför dörren och väntade. Fem magnifika varghanar tog emot oss och vi inlemmades i deras flock.
Ja, så fungerar det. Vargarna är mycket sociala. Hade de inte uppskattat vårt besök hade de helt sonika dragit sig undan. Men de var lika nyfikna som vi var på dem. Vargarna är uppfödda med nappflaska för att de ska bli så sociala att de accepterar besök av människor. Men barn under femton år får inte följa med på vargvisning. Vargarna tar gärna chansen att klättra på rangskalan gentemot dem. Men jag upptäckte inget av sådana tendenser, förutom då ledarhannens dominerande av de andra hanarna.
Vad alla vargarna hette har jag redan glömt, Izor, Tromb(?) och Zeke är tre namn jag minns och de två andra namnen är borta med vinden. Teflonminne kallas det. Men minnet av upplevelsen att möta vargarna lär inte försvinna i brådrasket. Omegavargen (den som är lägst i rang) var faktiskt störst och vackrast, men hans nos var alldeles sårig och medan vi stod där fick han sig ytterligare en omgång av flocken. Mitt modershjärta blödde och jag höll mig i närheten av honom. Han fick extra mycket uppmärksamhet av mig.
Ledarhannen höll ordning på sina flock. Jag hade stor respekt för honom och när han kom fram till mig och ville äta upp mitt cigarettpaket i fickan blev jag lite, lite smånervös men jag såg att han viftade med svansen så jag förstod det var mest på lek. Han tog tag med käftarna runt paketet rakt igenom tyget och det var svårt att få honom att sluta.
Djurskötaren var till slut tvungen att ingripa och det var roligt att se hur hon dominerade honom, se detta på filmen (drygt 550 kB) jag har konverterat från .3gp till .mov och lagt upp. Filmen togs av en gammal farbror och jag har redigerat hårt och klippt i den för att ta bort andra personers ansikten, samt farbroderns flaxande med kameran. Först stod han och filmade sitt eget plyte :-), innan han förstod att vända på mobilen och ibland filmade han himlen, ömsom marken.
Flera av vargarna kom fram till mig och slickade i mitt ansikte. Ingen förströdd puss, utan det var veritabla genomtvättningar av mitt ansikte, koncentrerat mot munnen. Jag bara blundade och njöt. Van vid mina hundar så pussades jag tillbaks, det vill säga tvättade dem lika frenetiskt runt munnen. Jag minns att jag såg i ögonvrån en kille som tittade lite underligt på mig :). Men det är inte varje dag man får pussa en varg så givetvis skulle pussarna återgäldas.
En del vargar tog kontakt genom att komma fram och lyfta på benet, likt en hund som inviterar till lek, men man lekar inte med vargar. Dragkamper är inte att rekommendera med en varg, likt man kan leka med hundar. Men däremot gick det alldeles utmärkt att klappa dem och faktiskt krama om dem. Jag borrade in näsan i flera av vargarnas pälsar och njöt av doften av varg. En subtil doft och de luktade mycket mindre än vad jag förväntat mig. De fällde däremot hår och jag hade svarta byxor och de blev snart täckta av varghår.
Jag missade mycket av djurskötarens prat, hon höll rena rama föreläsningen och bitvis snappade jag upp en del, men för övrigt var jag fullt upptagen med att bara ta och få kontakt med vargarna.
Det var bara ledarhannen som lyfte på benet och revirmarkerade, de andra hannarna satt ner och kissade som vi är vana att se tikar göra. Något vargyl fick vi inte höra. Det är något jag skulle vilja uppleva ute i naturen. Att se en vild varg är få förunnat ute i det fria, men för min del skulle det räcka att få höra vargar yla i flock. Det får bli nästa projekt.
Efter en timme och tjugo minuter var det dags att ta farväl av vargarna. De följde oss till dörren och det var svårt att lämna dem. På vägen hem kände både B. och jag att vi verkligen upplevt något unikt och minnesvärt. Detta besök hos vargarna är något som kommer att finnas kvar länge i våra minnen.
Bilder finns under länken Dagens bild ovan.
// Annica Tiger
Spam upp till halsen
Nu har jag beslutat att följa efter exempelvis Pierre och tvingar nu den som vill kommentera att skriva in tre bokstäver. Jag hoppas det funkar okey, om inte maila gärna mig på a_t@tele2.se.
Visst stoppar Blacklist en hel del, men inte allt. Nu är jag less på att radera och lägga till egna urlar och andra trollerikonster i blacklist-listan. Jag hoppas att tvånget att skriva in några bokstäver manuellt ska förhindra i alla fall alla automatgenererade spam.
Hur det görs kan du läsa här.
Observera informationen om
vilken fil som gäller när du
har Blacklist installerad.
// Annica Tiger
Annica Tiger 10:49 FM | Google
Hundår
Mitt 358:e hundår har inletts.
På tal om hund och hundår.
Nu ska lilla taxen Avi återigen
bo hos oss ett tag. Det har börjat
bli lite kallt för henne att vistas
i lillsyrrans hundgård. Inte bara
kallt skulle jag tro utan också ensamt.
// Annica tiger
14 oktober 2004
Fuck it
Fuck it säger en del ungdomar om facket.
Nu börjar jag förstå varför :-).
Historien upprepar sig.
Jag tycker att någon gång bör lärdomar dras av historiska misstag. Men det kanske bara är en stilla förhoppning? Vem minns inte porrklubben Tabu och TCO-ordföranden som snöpligen fick avgå efter tolv år som ordförande?
Jag minns skriverierna och skandalerna runt Transport och deras ordförande, "Sveriges svar på Jimmy Hoffa". Hoffa var en diktatorisk facklig ledare för USA:s mäktiga transportarbetarförbund (Teamsters) 1957–71. Han arbetade hårt för medlemmarnas bästa, men väjde inte för tvivelaktiga metoder samt hade kontakter med maffian. Det kan knappast vara en fjäder i hatten att jämföras med honom.
Facket är till för medlemmarna och de pengar som dras in ska inte smörja redan feta bukar utan gå till facklig verksamhet. De fackligt aktiva ska inte gå på porrklubbsbesök, semestra, smörja kråset eller supa på medlemmarnas bekostnad det tycker inte jag är del av den fackliga verksamheten. En och annan politiker har säkert också gjort detsamma när det gäller våra skattepengar, det är lika illa det. Inga fingrar i fel syltburk tack!
Saxat från Ekot:
Ledningen för Metalls avdelning 112 i Trollhättan har anklagats för höga spritnotor och sexklubbsbesök på medlemmarnas bekostnad.
Löspenisar hade de köpt också såg jag. Facket har inte betalat några sextjänster, det har nog var och en fått stå för sägs det i artikeln. Det där ordet "nog" ger mig dåliga vibbar.
// Annica Tiger
13 oktober 2004
Benvärmare
Nostalgi.
Lyckan är fullständig.
Benvärmare är på tapeten igen.
Det märkte jag när jag var inne i stan i dag.
Mer á jour än så är jag inte när det gäller mode.
Det är mer av en slump jag uppmärksammar trender och modenycker. Nu har jag införskaffat tre stycken benvärmare, två färglada randiga par och ett lite tjockare stickat helsvart par. Det par jag haft och slitit på i många år kan jag numera med gott samvete förpassa i runda arkivet. De har gjort sitt :). Jag uppskattar att modet alltid har sina "re-run"-faser. Jag ser att även ponchon är inne igen. Jag sneglade på en svart stickad poncho, men det får bli nästa gång. Kanske. Att jag handlar kläder tillhör ovanligheterna. Det gör jag oftast bara när jag är nödd och tvungen, eller om jag hittar något som jag verkligen vill ha och kommer att använda, som benvärmarna. Här finns inga lik i garderoben. Jo, en sak jag köpte för några år sedan som jag faktiskt aldrig använt. En poncho-liknande svartgrå kappa kantad med fuskpäls. Någon som vill ha?
BTW - bilder på barnbarnen finns under länken Dagens bild. Bilder på vargarna kommer när det lider. Dygnet har bara 24 timmar. Tyvärr!
// Annica Tiger
Israel-Palestina
Peter tog emot min bloggstafettpinne och resultatet blev fem bra texter, upplysande och informativa om Israel-Palestina. Mina frågor har besvarats med råge, toppat med intressanta fakta, boktips och funderingar. Jag fick lite dåligt samvete i början då jag uppfattade det som att Peter tyckte ämnet var stort. Men jag hade medvetet frågat vad tror du, bara för att det inte skulle kännas tungt och jobbigt att ta emot bloggstafettpinnen.
Missa inte hans texter.
De är superduperbra.
Länkar finns nedan.
Israel-Palestina 1
Israel-Palestina 2
Israel-Palestina 3
Israel-Palestina 4
Israel-Palestina 5
// Annica Tiger
SL:s nya grafiska profil
Surt sa räven om rönnbären.
Eller rättare sagt rena rama lekstugan.
Får inte vi leka med er får inte ni leka med oss.....
SL ville fräscha upp sin grafiska profil och sin gamla logotyp från 70-talet och den nya logotypen togs emot med positiva reaktioner, bland annat erövrade den ett silverägg 2002. Den nya grafiska profilen är mer kommunikativ och snyggare tycker även jag.
Den nya logotypen har redan stegvis introducerats i annonser, tidtabeller och på sidorna av SL:s bussar och tanken var att den gamla loggan stegvis skulle försvinna. Hela 30 miljoner har redan investerats i den nya loggan. Pengar som kanske kastats i sjön?
SL:s politiskt valda styrelse vill sätta P för den nya loggan av den orsaken att de inte fått vara med och fatta det formella beslutet. Frågan är om detta är en sak de måste vara med och besluta om. Finns det inte viktigare saker för SL:s politiskt valda styrelse att hantera?
// Annica Tiger
Riksdagsbloggar
Nu är det varit motiondags i riksdagen. Ledamöterna springer fram- och tillbaks och lämnar in motioner, om ditt och datt. När jag motionerar går jag med stavar. Men det är inte det de sysslar med :), de framställer förslag som sedan ska diskuteras och kanske eventuellt antas i riksdagen. Innan dess kanske de har suttit på sin kammare och filat på motionen, eller rättare sagt motionerna för många verkar de vara.
Vad riksdagsledamöterna gör under övriga året har jag lite dålig koll över. Varje gång när plenisalen panoreras i olika nyhetsinslag så ser den tämligen öde ut. Den som står i talarstolen och pläderar, verkar ofta tala inför tomma intet. När det ska röstas om något är det rusningsdags i riksdagen, men även där har jag förstått att det missas att delta. Hur skulle det se ut om riksdagens ledamöter skulle åläggas att blogga? Ponera att 49 skulle kunna tänka sig att vilja bli aktiva bloggare. Men hur skulle det se ut hos de övriga, skulle det eka tomt i resterande riksdagsledamöters bloggar?
Moderaten Tobias Billström har lämnat in en motion om att riksdagens webbplats skulle bli en blogg.
"Det är viktigt att värna och utveckla vårt lands demokrati. Riksdagens ledamöter har ett ansvar för att granska och låta sig granskas. Vi måste på alla sätt öppna upp riksdagen för ny teknik och bejaka de olika uttrycksformer som i dag finns tillgängliga. Därför bör riksdagens hemsida kompletteras med en blogg-funktion."
Långt, långt ifrån den visionen av nätets potential som fanns 1996.
Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet, sa Ines Uusman 12 maj 1996, då IT-ansvarig minister.
För att återgå till riksdagsbloggarna. Riksdagens hemsida skulle kunna förbättras och varje riksdagsledamot skulle kunna ha en personlig sida där de presenterar sig lite mer utförligt vad de står politiskt, vilka sakfrågor som de tycker är viktiga, information om vad de har på sin agenda, information vad de drivit igenom, länkar till de motioner de lagt in, länkar till filmsnuttar som visar när de har debatterat eller svarat på frågor i talarstolen och annat smått och gott, inte bara som nu bara med en bild. Dessutom tycker jag att riksdagens hemsida är lite svårnavigerad och uppmuntrar inte till vardagsbruk, minst sagt.
Men jag har svårt att se mig framför mig 349 (eller hur många de nu är) riksdagsledamöter skriva blog på riksdagens hemsida. Jag skulle föredra att de var mer fysiskt deltagande i riksdagens arbete. Hellre fysisk närvaro än digital dito.
Jag kan ju föreställa mig hur det skulle kunna se ut i kommentarerna i bloggarna. Kiss och bajs-mentaliteten jag och andra stundtals stöter på ute på nätet lär antagligen bli än mer frekvent i riksdagsbloggarna. Inte bara det, utan alla missnöjda knäppgökar skulle säkert hitta dit och lägga in spaminlägg om ditt och datt. Hur många kommentarer skulle vara seriöst menade? Vem ska hantera och moderera alla inlägg? Vem ska avgöra vad som ska tas bort? C E N C U R skulle vara ett ord som ofta skulle användas, när ett inlägg har tagits bort. Röster skulle höjas att ett modererat riksdagsforum skulle vara ett brott mot yttrandefriheten. Jag kan redan se mig rubrikerna framför mig i media :-). Jag tror inte att Tobias Billström har en susning om hur det kan se ut på nätet, i gästböcker, på anslagstavlor, i forum, i diskussionsgrupper på News och i andra fora.
Nej, jag tror inte på idén att bloggar skulle ge ökad demokrati. Tanken däremot att vi alla via web-cams skulle kunna följa debatterna (och de ledamöter som inte finns fysiskt på plats skulle kunna delta i debatterna via web-cams) och att vi genom ett elektroniskt id-kort skulle kunna rösta via datorn i många av de demokratiska beslut som tas i riksdagen är däremot något jag tycker vore en bra idé. Det skulle vara demokrati. Att det inte finns en speciell TV-kanal som har till uppgift att live-sända riksdagens debatter i ur och skur är något som jag har saknat. En slags TV-tablå skulle då finnas på riksdagens sajt där medborgarna skulle få preliminära tider på när och vilka debatter som ska kablas ut.
// Annica Tiger
12 oktober 2004
Duktigt Posten!
Många klagar på Posten. Men jag tycker de är rent av otroliga ibland. Förmodligen är jag färgad av att jag själv har jobbat som brevbärare kanske?
När jag kom hem i dag fanns
ett brev från Dublin i brevlådan.
Annika Tiger
Sweden
Det kom fram med dessa knapphändiga (rättare sagt obefintliga) adressuppgifter ovan och det tycker jag var imponerande. Jag vet inte hur länge det har snurrat runt, men det var mobilförsäkringen och det var inte så länge sedan jag köpte mobilen. Brevet var oöppnat, vilket innebär att ingen annan har fått det av misstag innan det landade hos mig..
// Annica Tiger
Träffat barnbarnen
Jag har varit på turné....nja, dock hemkommen efter en sejour på Östgötaslätten. Jag har varit och hälsat på min dotter med sambo, samt barnbarnen icke att förglömma Linus och Leon. Leon har växt så det måste ha knakat rejält :). Tänk vad tiden går fort! Jag hinner inte med.
En rolig sak hände när jag åkte ned i går morse. Ungefär halvvägs får jag ett samtal på mobilen. Hej det är Annika, jag har precis kört om dig. Det tog ett tag innan jag fattade vem det var :). Min gamla chef på Tele2. Hon kvittrade och var lika glad som vanligt. Världen är liten.
Ovanligt många poliskontroller såg jag både i går och i dag. Jag såg att de siktade mot min bil flera gånger, men jag höll en snittfart på 110 så det var aldrig någon fara. Men det är bra att polisen syns ute i trafiken.
// Annica Tiger
11 oktober 2004
Ej spaningsresultat
Många brott polisanmäls. De som faller under allmänt åtal ska rendera i en förundersökning, som i de allra flesta fall nästan omedelbart läggs ned med motiveringen "ej spaningsresultat". Det bättrar på statistiken då de vips förvandlas "uppklarade brott". Spel för galleriet kan tyckas. Det är det säkert också i mångt och mycket. Men den som drabbas är brottsoffret. Tilltron till rättssamhället får sig en törn varje gång detta händer.
Förvisso kan det stämma i vissa fall att spaningsresultat ej finnes, men å andra sidan tror jag faktiskt tyvärr att i många fall rör polisen inte ett finger för att ens försöka hitta några spaningsuppslag. Det är lättare att stämpla dit en stämpel på polisanmälan och bocka i rutan "ej spaningsresultat" och vips så är ett fall till "löst" och kan läggas högst upp i "uppklarade fall"-högen. Polis och åklagare har inte resurser hävdar de. Det kan säkert stämma. Ge dem resurser då.
Men i denna smitningsolycka som DN skrev om hade polisen fått både förövarens namn, adress och bilder på förövarens bil hur den såg ut efter olyckan, samt vittnesmål och ett skamset erkännande från bilägaren att sonen lånat hans Mercedes. Klappat och klart med andra ord?
Ändå kommer det ett besked hem i brevlådan, elva dagar efter olyckan, att förundersökningen lagts ned på grund av brist på spaningsresultat. Många hade säkert gett upp redan där. Men i detta fall kontaktade de den ansvarige utredaren och påpekade än en gång att polisen fått ordentlig dokumentation om olyckan. Först då tog det skruv. Men det kan ta flera år innan smitaren eventuellt ställs inför rätta. Är det så här det ska fungera? Vilken tilltro får den lilla människan till rättsväsendet?
Saxat ur DN:
Tre av fyra brottsanmälningar skrivs av direkt.
Enligt Brottsförebyggande rådets, Brå, statistik leder bara 15-16 procent av alla brottsanmälningar till åtal. Bostadsinbrott, bilstölder, bilinbrott och cykelstölder ligger sämst till för att klaras upp, med en uppklaringsprocent på 5 till 8 procent. För cykelstölder är siffran 1 till 2 procent.
// Annica Tiger
Stålmannen är död
Stålmannen är död. Han, allas vår förkroppsligade filmhjälte, blev bara 52 år, ett år äldre än vad jag är. Christopher Reeve gav aldrig upp kampen att kunna återhämta sig efter sin svåra olycka, men hjärtat gav upp.
// Annica Tiger
Paragrafrytteri
Talar inte svenska - nekas A-kassa
En kvinna arbetade som lokalvårdare i åtta år. Hon städade en banklokal sex timmar om dagen. Kvinnan är inte svensktalande utan är beroende av att ha en tolk med sig på besöken hosd arbetsförmedlingen. På banken var det inga problem eftersom hon kommunicerade med sin chef på spanska.
Fastighetsanställdas A-kassa har nu kommit med ett formellt beslut, baserat på arbetsförmedlingens rekommendation.
"Arbetsförmedlingen i Huddinge har ifrågasatt din ersättningsrätt då du är helt beroende av tolk vid dina besök hos arbetsförmedlingen samt att det måste finnas spansktalande arbetsledare på företag där du eventuellt skulle kunna bli erbjuden arbete. Arbetsförmedlingen anser att du inte står arbetsmarknaden till förfogande."
Att ta emot hennes inbetalningar till A-kassan gick tydligen bra under dessa år hon arbetade. Varför informerades hon inte, under dessa år, om att rätten till a-kassa tydligen är kopplad till att man talar svenska?
Kvinnan har bott i Sverige i 17 år. Jag kan tycka att hon kanske borde ha lärt sig lite svenska under den tiden. Men det kan finnas flera orsaker till att så inte skett och jag lämnar det därhän.
Om inte så borde hon i alla fall nu erbjudas fyra timmars svenskutbildning varje dag med A-kassa för att komma upp i sina sex timmar om dagen. Det är en Win-Win-situation. Kvinnan slipper att gå till socialen, lär sig svenska och det kan i förlängningen göra att hon kan söka ett jobb där det krävs svensktalighet.
Nu har kvinnan åldern emot sig. Det är inte lätt att lära gamla hundar att sitta sägs det. Det är nog inte lätt att lära sig ett nytt språk när man befinner sig på andra halvsekelsdelen i sitt liv. Men jag tycker att arbetsförmedlingen inte gör sitt jobb här. Frågan är om en man i samma situation hade behandlats likadant? Eller är det lite av det "gamla kärringar ska buntas ihop och användas som sparbössa"-syndromet som glimtar till i detta ärende? Ironisk? Ja, kanske lite. Men med ett visst allvar.
Jag läste en annan intressant artikel som har med försäkringskassans agerande att göra, men som fungerar som en parallell med kvinnan ovan.
Fick rätt efter sju års kamp.
En man har i sju år hela år försökt att slåss mot försäkringskassans väderkvarnar. Äntligen är det fastslaget att han hade rätt till tillfällig föräldrapenning när han var hemma med sin tvååriga dotter efter det att hans hustru var förbjuden att lyfta tungt efter ett kejsarsnitt.
Regeringsrätten begärde in ett yttrande från Riksförsäkringsverket, där verket konstaterade att försäkringskassan och länsrätten inte utrett själva sakfrågan, om hustrun inte kunde ta hand om det äldre barnet.
Därför återförvisade Regeringsrätten fallet till kammarrätten. Nu har han fått rätt. Kammarrätten lyssnade på läkare som konstaterar att för den som genomgått ett kejsarsnitt så är det olämpligt att lyfta tyngre vikter än det nyfödda barnet. Det kan vilken normalfuntad människa förstå rent logiskt, men tydligen inte vissa myndigheter. Det är nästan skrattretande att läsa om detta. Men jag tror inte att mannen som till synes stångade huvudet i väggen i sju år tyckte det var så roligt, under skeendets gång.
Frågan kommer med automatik. För vem agerar myndigheterna? Är de till för oss medborgare? Eller är de satta att vara någon form av överförmynderi och har som uppgift att göra den lilla människans liv till ett rent helvete? Ibland känns det som det. Maktmissbruk? Stelbenthet? Paragrafrytteri?
// Annica Tiger
10 oktober 2004
Vargar
Dansa med vargar
Ytterligare en post på drömmer om att göra-listan kan strykas. I dag var jag och B. och hälsade på vargarna på Kolmården. Det var en underbar upplevelse. Det är något att suga på länge. Att bli pussad av flera vargar är en förunderlig känsla. Jag tog massor av kort med digitalkameran och rörliga filmsnuttar via kameran i mobilen. De sistnämda har jag inte fört över än till datorn, men många av bilderna blev kanon. Jag lär återkomma senare med både en utförligare berättelse, samt lägga upp bilder.
Det har varit en helt underbar dag. Jag måste smälta upplevelserna lite. Tur hade vi med vädret också, strålande sol. Men när vi kom hem så möttes vi av snöblandat regn. Vintern står runt hörnet......
// Annica Tiger
Vad felas dem?
Pendeltågssträckan Västerhaninge-Nynäshamn har utsatts för så många sabotage nu att SL och Citypendeln beslutat att tills vidare dra in tågtrafiken under eftermiddag, kvällar och nätter. Turerna ersätts med buss, som givetvis gör att allt blir bökigare för resenärerna. Men förmodligen säkrare. Busstrafiken i Tensta har stoppats till och från på grund av att bussarna utsätts för stenkastning. Häromdagen greps fyra ungdomar in flagranti i Farsta när de kastade sten mot tunnelbanan. Det har förekommit att bilar utsatts för stenkastning från broar läste jag för ett tag sedan. Det har kastats sten från högre höjd rakt ned på folk går på gatan nedanför.
Vad felas dessa unga människor (för inte kan de vara vuxna) som finner nöje i att förstöra och sabotera? Fattar de inte att de kan vara orsaka någons död eller livslång invaliditet? Vad är det för ballt att kasta sten människor, på bilar, bussar, pendeltåg och tunnelbanor? Vad är det för ballt att slänga cyklar och annat skrot på spåren? Tänk om ett tunnelbantetåg eller pendeltåg spårar ur på grund av detta? Förstår de inte vilken skada de kan orsaka, inte minst på passagerarna?
Det är lite skillnad mot gamla tiders busstreck som att gnida hartsfiol mot grannens fönster eller busringa herr Storm och fråga att det blåser ute. Minst sagt. Jag blir i alla fall skrämd och undrar vartåt det barkar. Vad behövs för att stävja detta? Vet du som förälder vad dina barn gör på kvällarna? Vet skolan vad de barn som skolkar gör på dagarna? Varför är socialtjänsten så flata och till synes handlingsförlamade? Vart har närpolisen tagit vägen, den som skulle vara mer närvarande ute på gator och torg i preventivt syfte?
// Annica Tiger
9 oktober 2004
Dåligt Dell
Saxat från Ekot:
Dell återkallar miljontals transformatorer till bärbara datorer.
Datortillverkaren Dell har beslutat återkalla 4,4 miljoner transformatorer som följt med bärbara datorer från företaget sedan det visat sig att de kan överhettas och orsaka elstötar och brand.
Transformatorerna med detta tillverkningsfel har tydligen levererats mellan september 1998 och februari 2002, eller sålts som tillbehör under den perioden.
Jag har en sådan gammal transformator. Då är det givetvis intressant att få information om hur allvarligt felet är och hur utbytet kommer att ske. Surfar jag till Dells svenska hemsida hittar jag ingen info om detta. Det borde stå som en alert på förstasidan tycker jag, men jag hittar inget även om jag går in på Support.
Ett sådant stort företag som Dell och som dessutom skryter med att de har avskaffat "the middle man" och bara säljer via nätet eller telefon borde vara snabba ut med information. Nätet ska väl inte bara vara ett redskap "one way", att sälja på? Visst är det helg, men någon borde ha jour eller arbeta. Har Ekot snappat upp nyheten och kablat ut den så ska information upp på hemsidan. Är det för mycket begärt? Det är inget litet fel om det kan orsaka brand och elstötar.
// Annica Tiger
Att bry sig är ett måste
Ni får ett allmänt otrevligt liv, blir sedda som kärringar, rödstrumpor (oh, dessa hemska varelser...) eller som manshatare.
Jag skrattade lite när jag läste Margareta Winbergs debattartikel i Aftonbladet, "Varför finner ni er i männens förtryck?".
Jo, visst vore livet lättare och enklare genom att inte bry sig. Men att inte bry sig är att acceptera rådande tillstånd.
För övrigt tycker jag debattartikeln var dåligt skrivet, rent ut sagt ett riktigt hafsverk. Jag tror att till och med jag hade kunnat skriva en mycket bättre debattartikel på samma tema.
Det har varit mycket debatt om männens ansvar på senaste tiden. Deras ansvar ska jag inte frånta dem. Det ansvaret kvarstår. Men för omväxlings skull ska jag spekulera i om huruvida inte alla har ett ansvar för sakernas tillstånd, både män och kvinnor. Jag kommer även här in på en sak som tas upp i boken "Med uppenbar känsla för stil - ett reportage om manlighet" av Stephan Mendel-Enk.
I projektet Tittmyran/Björntomten (drogs igång av Ingemar Gens - min kommentar) videofilmades dagispersonalen för att se skillnader i hur de behandlade pojkar och flickor. Innan kamerorna sattes upp sa sig personalen vara övertygad om att de i stort sett behandlade pojkar och flickor lika. När de efter några veckor fick se vad kamerorna fångat trodde de inte sina ögon.
De såg att de konsekvent lät pojkarna gå före flickorna. När de skulle klä barnen för att gå ut tog de pojkarna först medan flickorna fick vänta på sin tur. De såg att de nästan enbart kommunicerade med flickorna, till pojkarna gav de order och fick kommandon tillbaka. De såg att flickorna blivit ställföreträdande dagispersonal. De hjälpte pojkarna att knyta skorna och knäppa jackorna. Under lunchen servade de pojkarna med allt de behövde på matbordet eftersom de lärt sig att deras grymtningar kunde betyda sånt som att "skicka mjölken".
Resten av projektet handlade om att pedagogerna på Titmyran/Björntomten istället skulle göra tvärtom. Under några timmar varje dag delades barnen upp i en pojk- och en flickgrupp. Pojkarna skulle tränas i närhet och att visa känslor, flickorna i att ta plats, säga ifrån och våga misslyckas. Efter bara några veckor hade pedagogiken givit resultat.
Denna pedagogik kallas Hjalli, på Island finns 13 Hjalliförskolor och i Sverige dagiset Tittmyran/Björntomten. En studie gjord av Margrét Pála Ólafsdóttir (den som skapade Hjallipedagogiken) på 120 barn som gått en Hjalliförskola visar att de i jämförelse med barn från vanliga dagis har en mer öppen och positiv inställning till det andra könet.
Manlighet och kvinnlighet är inget vi föds med inbakat i generna, utom de rent biologiska skillnaderna och då kommer jag till knäckfrågan hur bryta detta mönster som författaren tar upp sida efter sida boken igenom? Jag tror att lösningen ligger mångt och mycket i framtiden och i hur kommande generationer kommer att uppfostras. Där har både män och kvinnor en stor roll att spela gemensamt. Det är bara gemensamt det kan ske. I samarbete och i samförstånd.
Vi föds lite olika rent organmässigt.
En kvinna föds med vagina, äggstockar och livmoder.
En man föds med en penis och två testiklar.
Men lever, njurar och hjärta är könslösa.
Ingen talar väl om en kvinnlig lever?
Ingen talar väl om en manlig njure?
Brandbil åt sonen. Docka åt dottern.
Blått till sonen. Rosa till dottern.
Sonen ska busa. Dottern ska krusa.
Det mesta är sprunget ur uppfostran och miljö.
Sträva mot ett mänskligare samhälle.
Ett jämlikt samhälle.
Där det inte är könsorganet som avgör.
Utan vilken människa vi är.
För olika är vi och kommer att förbli
– som människor –
men det har inget med kön att göra.
// Annica Tiger
Hissen har stannat?
Jag driver ingen hemsida om sex- och samliv.
Jag driver ingen kontaktförmedlingssajt.
Varför får jag mail som nedan?
// Annica Tiger
--------------------------------------------------
Friday, October 8, 2004 at 14:31:42
Hur ska man knulla en smal kinna ?
Hur ska man få en smal kvinna att sätta sig på mannen kuk ?
Hur ska man bina en smal kvinna när mannen vill det ?
Hur ska man få en smal kvinna att ligga med manen när mannen vill det och få henne knullad odentligt ?
Varför är smalla kvinnor sexiga i vit bluss kort kjol och möärka strumpyxor ?
Hur ska man pussa en smal kvinna på munnen
Varför är smala kvinnor snygga fina och sexiga i brudkläning ?
man vill ligga och knulla smala kvinnor som har på sig brudkläning ?
Kvinnor ska göra som mannen vill i Sägen ?
Hej då från Stefan
--------------------------------------------------
Friday, October 8, 2004 at 13:44:42
Hej
Vill ha en snygg smal kvinna i bluss kort kjol och mörka strumpbyxor som vill ligga med mig och bli knullad oordentligt ch tagen på tuttsarna av mig ?
vill ha en smal kvinna som vill bli bundfen och tagen bakefrån ?
vill ha en snygg och smal kvinna som vill sitta på min kuk ?
Jag vill pussa en smal kvinna på munen ?
Jag vill ligga uppe på en smal kvinna ?
Hej då från Stefan
--------------------------------------------------
Wednesday, October 6, 2004 at 16:46:09
Hej
hur ska man få smala kvinnor att ligga med mig ?
Hur ska man knulla kvinnor ?
hur ska man få kinnor att sätta på sig blus kort kjol och mörka strumbyckor när mannen vill det ?
hur ska man få kvinnor att sätta på mannen pennis ?
hur ska man binda en kvinna i sängen ?
Jag vill hya hem en smal kvinna i mörka stumpbyxckor bvit blus och kort svart kjol för att ligga och knulla henne ?
Hej då från Stefan
8 oktober 2004
Ge Astrid Lindgren nobelpriset postumt
Tema Nobelpriset är
dagens Fredagsfyra.
1. Har du läst något av årets Nobelpristagare
i litteratur (Elfriede Jelinek)?
Vem är hon? Jag hade faktiskt aldrig hört talas om henne. Det törs jag erkänna. Ändå läser jag mycket och ofta men vad jag har sett och hört under morgonen på TV när de har recenserat hennes böcker har jag nog personligen inte missat så mycket.
2. Vem skulle du gett Nobelpriset i litteratur till?
Ge Astrid Lindgren Nobelpriset postumt. Fast att ge priset till en människa som skrev så att även icke intellektuella begrep och kunde njuta av böckerna är kanske inte lika elitistiskt? Ja, jag vet att hon skrev barnböcker. Men är inte även det litteratur?
3. Vad har Nobelprisen, i allmänhet för betydelse annat
än att pristagaren blir lite rikare och mer uppmärksammad?
Inget utöver det som rabblas upp ovan, inte med tanke på dem som hitintills vunnit priset.
4. Tycker du det saknas något Nobelpris förutom de som redan finns?
Fredspriset borde delas upp i två pris, ett till någon som aktivt arbetat för att förbättra miljön globalt och ett pris för till någon som gjort en stor humanitär insats. Dagens pristagare uppfyller bägge kriterierna, men oftast inte. Varför inte ekonomi räknas som ett Nobelpris förstår jag inte?
// Annica Tiger
IMEI
Mördad för några hundralappars skull, mer var inte hennes liv värt i mördarnas ögon. Fasansfullt.
Jag själv har slutat ta upp liftare. Jag kör ofta omkring med bildörrarna låsta. Jag skulle inte stanna om någon vinkade till mig från vägkanten och signalerade hjälp. Tragiskt, men sant. Efter alla bilkapningar, rån och övergrepp på bilister i deras egna bilar innebär att jag känner mig inte ens trygg i min egen bil längre.
Nu verkar mordet på psykologen vara på väg att klaras upp. Mycket tack vare digitala fotspår de lämnat efter sig - mobiltelefonens IMEI-nummer.
Saxat ur Big Brother Bulletin 12/04:
Mördarna var oförsiktiga nog att använda sig av offrets mobiltelefon under sin flykt. Eftersom en mobiltelefon varje gång den används kvarlämnar information om sin geografiska belägenhet i operatörens loggfiler kunde polisen följa mördarnas flyktväg genom Lettland till Litauen. Dock var mördarparet uppenbarligen en aning luriga. Enligt tillgängliga källor försökte de föra polisen på villovägar genom att byta ut SIM-kortet i telefonen - då får den ju ett annat telefonnummer.
Polisen lyckades dock ändå spåra mördarna flyktväg - via det serienummer som varje mobiltelefon har, det så kallade IMEI-numret. Detta påverkas inte om SIM-kortet byts ut eftersom det ligger hårdkodat i själva telefonen. IMEI-numret överförs till operatören vid varje samtal, och lagras i loggfiler tillsammans med diverse annan information om samtalet.
IMEI-nummer infördes ursprungligen för att motverka stöld av mobiltelefoner. Om telefonen stjäls kan ägaren, om han känner till sin telefons IMEI-nummer, se till att den blir spärrad i alla mobilnät. Nu har alltså IMEI-numret börjat användas i ett annat syfte.
Denna gång slutet gott, allting gott. Min spontana reaktion är att det var väl bra att de åkte dit tack vara spårning av nobilens IMEI-nummer. I framtiden lär det bli allt färre kriminella som gör denna fadäs misstänker jag. De håller sig nog uppdaterade och vet vad som gäller. Men det känns lite läskigt när jag tänker efter att mina förflyttningar och mitt rörelsemönster finns lagrade i mobiloperatörens loggfiler. Hur länge sparas loggfilerna? Vem ska ha tillgång till dem och vilka ska kunna efterfråga information ur dem? Kan de missbrukas? Tänk om en person, som är en hotbild för en annan person, känner en kompis som har tillgång till dessa loggfiler och efterfrågar vilket rörelsemönster en specifik mobil har?
Ett mail till författaren av Big Brother Bulletinen visar på att detta förekommer.
Alla teleoperatörer loggar data om våra samtal - både vår geografiska position och vilka vi ringer. Lustigt nog blev jag uppringd av en kompis som är tekniker hos en mobiloperatör, som på skoj undrade "Vad gjorde du i Kista igår?". Förvånad blev man ju - hur visste han det? Själv tyckte jag att det var ganska skoj - just då.
Insänt av Mattias
// Annica Tiger
Otack är världens lön
Om jag satt fast i en hiss skulle jag vara djävligt tacksam när hissmontören väl kom till plats för att hjälpa mig ut, oavsett om jag kanske fått vänta en halvtimme eller längre än så. Världen står ju inte still bara för att jag står still i en hiss. Bara restiden för montören är kanske en halvtimme och när larmet går kanske han är mitt uppe och försöker få ut någon annan som sitter fast någon annanstans.
Fastnar hissen på exempelvis tionde våningen tar det väl sin lilla tid för hissmontören att hissa ned hissen till entréplan, vilket tydligen skedde i detta fall.
Ett gäng ungdomar tyckte att en halvtimmes väntan var för lång så de slog hissmontören blodig och han fick uppsöka vård för ett knäckt näsben. Ambulans- och räddningspersonal och de polispatruller som anlände på grund av tumultet fick också ta emot hotelser och höll på att få stryk, allt enligt DN.
Hissmontören från Kone AB blev sjukskriven och är chockad av händelsen. Tacka fan för det. Vad är det för värld vi lever i? Jag tror att hissmontören lär vägra att åka ut på larm till Alby i framtiden, om han nu ens vill fortsätta med sitt jobb.
Jag kan i mitt stilla sinne tycka, så här i efterhand, att ungdomarna skulle ha fått sitta ett par timmar till instängda i hissen, bara för att svalka ned sig lite. Då skulle de nog ha varit lite mer spaka när de kom ut. BTW - hur kan man vara så dum att man försöker pressa in tolv personer i en hiss? En normalhiss i ett hyreshus brukar väl inte vara anpassade för så många personer?
// Annica Tiger
7 oktober 2004
Pedofiler
Hur kan man våldta ett barn?
En knoppande blomma som ej än slagit ut.
Embryot till en vacker ros har nu knycklats till
och lämnats skrynklig, smutsig och förstörd.
Jaha, väldigt vad drastiskt jag uttrycker mig kanske en och annan tycker. Men ofta sätter en våldtäkt outplånliga spår hos ett barn, även hos vuxna för den delen. Det kan bli som ett stort sår inne själen, ett mörkt hål rakt in i hjärtat. Det kommer förhoppningsvis att läkas i sinom tid, men det blir oftast ett stort ärr som kommer att göra sig påmind när barnet blir vuxet, om inte än tidigare. Nu hoppas jag denna lilla flicka (och alla andra utsatta för liknande brott) får professionell hjälp att komma över denna traumatiska upplevelse, men jag läste att hennes pappa är mycket kritisk till hur bristande den hjälpen har varit så här långt.
Förra året anmäldes 122 utomhusvåldtäkter mot barn under 15 år (totalt antal anmälda våldtäkter av barn var 466). Utomhusvåldtäkterna har ökat dramatiskt, året innan var motsvarande siffra 45. Enkel matematik, 122 - 45 ger att ökningen varit hela 77 våldtäkter. Sjukvård och rättsväsendet måste bli bättre på att hantera dessa fall. En normalt funtad människa begår inte övergrepp på barn. De som ändå gör det är pedofiler. Pedofiler påstås ofta själv ha varit utsatta för övergrepp som barn. En cirkel som slutes.
Dags att bryta den cirkeln kanske med adekvat vård, i form av kemisk eller kirurgisk kastrering i samband med långvarig terapi. Inlåsning bör ske så inte andra barn riskerar att utsättas för pedofilens sjuka böjelser. Frigivning bör endast ske då det är till hundra procent säkert att personen inte kommer att begå ytterligare övergrepp på barn. Hårda bud i Arizona, men för mig finna inga andra alternativ.
Barn måste skyddas från pedofiler, till varje pris. Det får ju absolut inte förekomma fall som nedan. Det jag läste fick mig att må fysiskt ill. Jag blev upprörd över att ingen satt stopp för denna man.
Storbritanniens värsta pedofil (miljonären William Goad) har nu dömts till livstid för våldtäkter och sexövergrepp mot barn i fyra decennier. Han har alltså 40 år varit en aktiv pedofil. Beräkningar har gjorts att runt 3.000 barn har drabbats av hans sjuka sexualitet. En del av offren var småpojkar runt fem år. Många av hans offer har tagit livet av sig eller fastnat i missbruk, kriminalitet eller annat destruktivt beteende. Hur många av dem kommer själva i sin tur att begå sexuella övergrepp på andra barn?
Storbritanniens myndigheterna har hanterat detta uruselt och deras agerande är under all kritik. Redan 1965 greps han första gången för pedofil och dömdes sedan vid ytterligare tre tillfällen för att ha antastat barn, men han fick aldrig fängelse. Otroligt. Först 1972 tvingades han genomgå terapi för sexförbrytare och den har tydligen uppenbart inte hjälpt vare sig honom eller hans offer. Han fälldes 1980 och 1987 för ytterligare sexbrott mot barn men fick bara villkorliga domar. Efter så många domar borde en kemisk eller en kirurgisk kastrering varit det enda rimliga alternativet.
// Annica Tiger
Farmen
"Här smeker hon galten till utlösning". Så ser rubriken ut i Expressen på sidan 35. En helsida där rubriken nästan täcker halva sidan och två bilder täcker nästan lika stor yta, några rader text fick faktiskt plats mot slutet :-). På webben har de valt en annan rubrik, "Rebecca smekte galten till utlösning" och visar inga bilder. Den som har lite snuskig fantasi kan nästan tro att det handlade om en ren sexualakt med ett djur, att hon helt sonika runkade av galten just for fun.
Nu har jag inte sett programmet men misstänker att den brittiska versionen av Farmen säkerligen vinklat det lite grovt. Varför skulle annars de brittiska TV-tittarna uppröras, förfasas coh få avsmak efter sändningen av inslaget. Det handlade ju om en livet på landet as it is. Ibland måste sperma samlas upp från hästar och grisar för att användas vid insemination. Hur naturligt som helst.
Att det var David Beckhams före detta älskarinna Rebecca Loos som valdes ut att göra detta kanske var det som upprörde? Men inga paralleller kan väl dras mellan deras förhållande och hennes uppdrag i Farmen? Nej, nu var jag elak.
Kvällstidningarnas nöjesbevakning slår alla rekord som går att slå. Snart finns det väl inget som förvånar en längre.
// Annica Tiger
Annica Tiger 11:35 FM | Google
Plug in and pray
Datorn och jag hade en riktig fajt nu på morgonen. Efter att ha installerat en programvara i går ville inte datorn kännas vid att det fanns ett U-S Robotics Sportster Flash-modem inkopplat. Även om programvaran som stökade till det avinstallerades och datorn startades om påstod Windows XP att det inte fanns ett modem installerat och kunde ej hitta det, trots att det är plug and play-kompatibelt (plug in and pray). Windows XP ville inte ens tillstå att den hade en COM1 port.
Men till sist vann jag kampen. Jag hade en diskett med drivrutiner för Windows 95 och körde en manuell installation och då var det som om Windows XP vaknade till och fattade att det det kanske fanns ett modem i andra ändan. För efter att ha tryckt in fel drivrutiner och installerat ett fejkat moden så kom datorn på att kanske, kanske det skulle installera det plug and play-modem som fanns.
Yisses, detta var första gången jag haft en riktig fajt med Windows XP. Jag nästan drömde mig tillbaks till Windows 3.* där jag i alla fall var den som styrde och ställde och inte operativsystemet.
// Annica Tiger
6 oktober 2004
Blogg-pappa slutar på Google
Blogg-pappa. Vilket ord. Vem är då blogg-mamma? Blogg-systern? Blogg-brodern? Blogg-mormor? Blogg-farfar? Blogg-mostern? Det handlar skaparen av tjänsten Blogger, som införlivats under Googles allt växande paraply genom uppköpet av Pyra Labs, som var Evan Williams företag. Läs mer på hans egen blog, http://www.evhead.com/.
Reklamfri zon? Det var det tydligen tidigare i dag då ett stopp i en av Telias routrar innebar att reklambanners inte visades på stora sajter, som exempelvis DN och Svd. Reklambanners sörjda och saknade av ingen skulle jag tro. Men å andra sidan utan dem skulle det kanske kosta att läsa DN på nätet? Att det inte gör det förvånar mig lite faktiskt. Diskussionen har pågått länge. Det minner mig om en text jag skrev 2001 om detta fenomen. Inte för publicering utan som läxa på Poppius den terminen. Lite kuriosa bara, med lite nostalgifaktor.
ALLA VILL TA BETALT
- men ingen vet hur det ska ske
VÄLFYLLD PLÅNBOK.
Ska detta vara en förutsättning för att kunna surfa på Internet i framtiden? Ja, om sajtägarna får bestämma blir det troligen så.
Det är mycket få sajter, förutom porrsajter, som lyckats få besökarna att lätta på plånboken enbart för att få göra ett besök. Journalistförbundet höll i lördags ett seminarium på Sollentunamässan i samband med sitt 100-årsjubileum, med rubriken - Lönsam tidning på nätet. Åhörarskaran var bara omkring 25 personer vilket var aningen förvånande då detta måste anses som ett viktigt ämne för framtiden, både för de anställda journalisterna och ägarna av både papperstidningarna och de kompletterande nättidningarna samt de renodlade webbtidningarna.
INFORMATIONEN SKA VARA FRI
Information wants to be free. Detta är en gammal slogan från Internets barndom. Men innebörden av den håller envist nätet i ett fast grepp, än idag. Dagens Industri efterfrågade, i en webbenkät, hur många som skulle vara villiga att betala för att besöka nättidningen. Christer Mårdbrant, chefredaktör på Dagens Industris nättidning, medger att denna undersökning gav oroande signaler om att framtiden inte är helt okomplicerad. Dagens Industri fick svar från 4 465 besökare och det var bara två procent som entydigt svarade att ja på frågan om de var villiga att betala för att läsa nyheter på nättidningen www.di.se. Upp till 80 procent förklarade att de skulle välja en annan sajt på Internet om Dagens Industri började kräva betalning av dem.
HYPERLÄNKAR ETT HINDER
En viktig aspekt och ett hinder för att börja ta betalt av besökarna är att Internet bygger på hyperlänkar, menar Knut Ivar Skeid, VD för den norska webbtidningen www.nettavisen.no. Besökare klickar på olika länkar och kan på så sätt utforska många olika sajter inom samma intresseområde. Hur detta kommer att fungera den dagen då de flesta länkar leder till sajter som vill ha betalt är ett ännu olöst problem.
ANNONSFÖRSÄLJNING
De allra flesta nätsatsningar har oftast varit finansierade via annonsförsäljning. Men med den nyligen eskalerande Dotcom-döden så blir den inkomstkällan allt mindre och mindre. Det är ett fåtal webbsajter som har blivit ekonomiskt lönsamma, trots stora satsningar från riskkapital eller stöd från andra mer lönsamma delar i koncernen.
PAPPERSTIDNINGENS DÖD
Vi har matats i många år med tesen att papperstidningarna kommer att försvinna på sikt. En del bedömare anser att det kommer att dröja minst tjugo år innan detta är ett faktum. Men frågan är om inte alla satsningar på nättidningar innebär att det kommer att gå snabbare än så. En bidragande orsak är att många företag ser en kostnadsbesparing i att de anställda läser tidningar på nätet istället för prenumerera på dem till arbetet. Ericsson var först ut med denna uppmaning till sina anställda.
VILL HA BETALT FÖR BESÖK
Aftonbladet är en av de många nättidningar som har långt gångna planer på att ta betalt för sina tjänster.
Nätet är inte fritt, vi betalar för uppkopplingen. TV är inte heller fritt då vi betalar TV-licens för basutbudet och extra avgifter för ytterligare kanaler. Varför ska vi då inte betala för oss på nätet, sade Kalle Jungkvist på Aftonbladets Nya medier, som producerar Aftonbladets nättidning på www.aftonbladet.se.
BESLUT REDAN TAGNA
Webbtidningen Ekonomi24 (www.ekonomi24.se) och Dagens Industris nättidning (www.di.se) har redan tagit beslut att ta betalt för sina tjänster men vet inte än hur det ska gå till rent praktiskt.
Vi kommer att se fler och fler affärssajter som inte längre blir öppna tjänster utan kräver prenumeration, sade Thomas Peterssohn, VD på Ekonomi24.
HUR SKA BETALNINGEN SKE
Det finns många frågeställningar om hur betalningen ska ske. Ska Internetoperatörerna vara med och betala för att kunna erbjuda sina kunder åtkomst till vissa attraktiva sajter? Detta är en debatt som de flesta Internetoperatörer inte ser med blida ögon. Ska besökarna betala per sidvisning, per artikel eller prenumerera per månad för att få åtkomst till sajten? Ska nyheterna vara gratis och bara mervärdestjänsterna avgiftsbelagda? Hur nättidningarna ska debitera sina besökare och hur man prissätter användningen av en sajt är andra olösta frågor.
NY BETALTJÄNST LANSERAS
Nio svenska tidningsföretag har anslutit sig till en betaltjänst (Citygate) som ska hjälpa dem att finansiera sina nätsatsningar. Hur detta kommer att fungera kanske kommer att vara avgörande för branschens framtid. De som anslutit sig till betalsystemet är HallandsPosten, Göteborgs-Posten, Nerikes Allehanda, Upsala Nya Tidning, Östgöta Correspondenten, VLT Medier, Västerbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar och Sundsvalls Tidning. Sundsvalls Tidning är en av de få nättidningar som tidigare tagit betalt av sina besökare. De har betalat en månadsavgift på 80 kronor för att komma åt vissa delar av nättidningen. De har haft som mest 700 betalande prenumeranter på nättidningen. Nu har detta system lagts ned i väntan på hur den nya lösningen via betalsystemet kommer att utvecklas.
// Annica Tiger
Mansskatt
Ekot har alltid varit en ganska vettig källa. Det de skrev stämde även denna gång. Journalisten på Ekot citerar i sin intervju med Gudrun Schyman:
"på vilket sätt män kollektivt ska ta det ekonomiska ansvaret för mäns våld mot kvinnor"
Det går att läsa vänsterpartiets motion i denna fråga och där nämns inte detta citat. Motionen är en partimotion och heter "Statens ansvar för mäns våld mot kvinnor" - Motion till riksdagen 2004/05:v282 av Lars Ohly m.fl. (v) Gudrun Schyman står ej med som undertecknare.
En enskild motion har lämnats in av Gudrun Schyman med flera och den heter 2004/05:v281 och heter "Ansvaret för mäns våld mot kvinnor".
Där fanns faktiskt ordet mansskatt (enligt den tjänsteman jag talade med på kansliet) med i ursprungliga versionen, tro det eller ej :). Det stod, "är inte främmande för att införa en särskild mansskatt". Det originalet vore nog guld värt att återfinna.
Men den formuleringen är nu ändrad till:
Det blir då naturligt att fråga sig på vilket sätt män kollektivt skall ta det ekonominska ansvaret för mäns våld mot kvinnor.
Detta ovan står inte i partimotionen 2004/05:v282. Men nu förstår jag vad Ekots journalist citerade.
Fredrike är inne på samma linje att det kan finnas två motioner. Nu vet vi att det finns två motioner. Slutsatserna av detta är upp till var och en.
// Annica Tiger
Annica Tiger 11:00 FM | Google
NHL-proffs
NHL-proffsens Modo uppträdde som ett nykomlingslag enligt Aftonbladet. NHL-proffsen kanske är både överreklamerade och överbetalda? Eller så är svenska elitseriens spelare fullt jämförbara med den så omtalade NHL-cirkusen välbetalda proffs. Peter Forsberg och tvillingarna Sedin gjorde varken till eller från i matchen i går.
Brynäs spelade oavgjort.
// Annica Tiger
5 oktober 2004
Stalkning
Stalkning är en medveten, illvillig, upprepad förföljelse och trakassering av en annan person för att uppnå egna syften.
Stalkaren känner inte av de signaler som "vanliga människor" och samhället sänder ut. De kan inte känslomässigt förstå att deras beteende är olämpligt utan kommer att fortsätta med att stalka fram tills dess att myndigheterna gör det svårt för stalkaren att fortsätta att personen väljer att sluta eller söker sig till ett annat offer.
I grunden kommer deras beteende aldrig att ändras.
Jag har precis läst en intressant bok skriven av Agneta Syrén. Boken heter "Smygande hot" och är utgiven av bokförlaget Nätnavet.
Boken fokuserar på stalkers i arbetslivet, men tar även upp andra fall. I Sverige finns det inte någon lagstiftning som kriminaliserar stalkning.
Den första kända stalkern är John Lennons mördare, Mark Chapman. Han kommenterade sitt dåd den 8:e december 1980 med orden:
There was no emotion in my blood. There was no anger. There was nothing. It was dead silence in my brain.
I USA är cyber-stalkning straffbart sedan i mars 2004. Orsaken till detta var att en kvinna under flera år utsatts för anonyma e-mail som innehöll lögner om hennes karaktär och sexualliv. Dessa mail sändes till hennes kollegor. Hennes namn, telefonnummer och adressuppgifter lämnades ut på sexsajter på Internet.
När jag hör ordet stalker tänker jag alltid på stackare. För det är nog stackare det handlar om. Personer som har en grav beteendestörning och saknar ett eget liv. De försöker bli levande via andra.
// Annica Tiger
Nomina
Nomina - Våra förnamn, en intressant sida där man kan mata in sitt förnamn och se vad det har för historiskt ursprung och betydelse. Länken hittade jag hos Life de Luxe.
Annika (modernare stavning Annica) kommer från "Lilla Anna". En tysk diminutivform av Anna som härstammar från det hebreiska namnet Channa som betyder "nåd".
Jag har roat mig att kolla upp min familj, släktingar och mina vänners namn. Intressant läsning. För det mesta stämmer det, men det är nog bara en slump.
// Annica Tiger
Annica Tiger 12:31 EM | Google
Klasskillnader i munnen
Visa mig dina tänder och jag ska tala om huruvida du har det bra beställt eller har taskig ekonomi. Förr i världen var tänder en klassfråga även i Sverige. Det är det fortfarande i vissa delar av världen.
Tandvård tycker jag är lika viktig som läkarvård. Inga tänder, dåliga tänder eller värk i tänderna är lika livsbegränsande som vilken sjukdom som helst. Själv har jag aldrig haft tandvärk, men enligt utsagor från andra är det bland det värsta som finns. Jag har alla tänder i behåll, men jag kan föreställa mig hur illa det vore att ha bara ha hälften eller mindre kvar av dem och inte ha råd att ersätta dem. Flytande och mosad föda ter sig inte så lockande ut.
Det finns högkostnadsskydd för läkarvård. Du betalar bara för läkarbesöket via en patientavgift och inget därutöver och efter 900 kronor i patientavgift får du frikort. På apoteket fungerar det likadant, fast gränsen för frikort är 1800 kronor. Undantaget från högkostnadsskyddet är givetvis plastikkirurgi av rent kosmetisk natur. Det finns liknande inom tandvården, blekning av tänder och insättande av guld får nog anses som kosmetiska behandlingar och bör bekostas helt av patienten.
Varför finns inget liknande på tandvård? Försäkringskassan ersätter viss del av kostnaderna, men det kan bli mycket dyrt ändå för de allra flesta. Patienter som är mellan 20-29 och över 65 år omfattas av ett högkostnadsskydd där folktandvårdens pris är vägledande. Men priserna är smärtsamt höga trots detta.
Undersökning, förebyggande behandling, rotfyllning och lagning av kindtand kan kosta mellan 2491 och 5300. Akutbesök är inte billiga utan gör stora hål i plånboken. Proteser och implantat gräver stora kratrar.
Prisjämförelse mellan olika tandläkare är kanske inte något man gör per default. Gör du det? Själv har jag gått till samma tandläkarepraktik i hela mitt vuxna liv, eftersom jag trivs med tandläkaren och personalen. Jag går dit två gånger om året och än har kostnaderna inte varit ett problem. Men jag fasar för den dagen då åldern tar ut sin rätt och kostnaderna kommer att skjuta i höjden.
Nu vet jag att många tycker att individen får ta ansvar för sina handlingar. Den som inte regelbundet går och kollar sina tänder ska inte klaga den dagen hon eller han kommer till skott och äntligen kommer iväg och får besked om att det blir dyrt, mycket dyrt att åtgärda tänderna. Med det resonemanget borde inte alkoholister eller diabetespatienter som orsakat sin sjukdom via sin livsstil i många år inte omfattas av sjukvårdens högkostnadsskydd och så kan jag rabbla upp exempel efter exempel.
Riksförsäkringsverkets hela rapport.
Artikel på svt.se om rapporten ovan.
// Annica Tiger
4 oktober 2004
Straffskatt på män
Jag lyssnade eller rättare sagt tittade på finska nyheterna. Jag kunde läsa i textremsan att vänsterpartiet tycker att män ska betala en extra skatt för att påminnas om det kollektiva ansvaret de har som män för att kvinnor misshandlas. Jag såg nog ut som en fågelholk i fejan.
Jag hittade ingen info om detta på deras hemsida, men Ekot har en artikel om detta.
Att fattiga och rika bidrar med olika mycket i skatt är en sak. Men att män ska betala mer skatt än kvinnor bara för att de är män? Att män som grupp bör ta ett moraliskt ansvar för andra mäns våld mot kvinnor är en sak, men att driva frågan att män som grupp ska ta ett ekonomiskt ansvar för andra mäns våld mot kvinnor är något helt annat. Ett idiotiskt förslag. Straffskatt på män, varken mer eller mindre. Detta sänker ju hela trovärdigheten för det jag tycker att feminismen står för jämlikhet och jämställdhet.
Nu har väl Gudrun Schyman satt sin sista potatis?
Ekots reporter:
Det finns ju många andra grupper i samhället som också kostar. Invandrare till exempel i vissa sammanhang. Är det rimligt att beskatta dem också för de extra kostnader som de utgör i vissa sammanhang?
Nej, det är ju en helt annan diskussion. Det är inte fråga om destruktiv verksamhet överhuvudtaget. Tvärtom, det är ju en grupp människor som tillför samhället någonting. Här är det frågan om att vi lever i ett samhälle som har en maktordning som underordnar och diskriminerar kvinnor. Vi måste våga både se detta och diskutera hur vi ska komma till rätta med det, säger Gudrun Schyman, ledamot i vänsterpartiets feministiska råd.
Tillför inte männen något då?
En underlig formulering som verkligen kan misstolkas.
B.s spontana kommentar (han är inte feminist om nu någon undrar där har vi ganska olika uppfattning) när jag berättade för honom om denna extra skatt var kort och gott:
Att jag tar avstånd från våld mot kvinnor ska jag väl inte beskattas för?
Vad jag menar med ett moraliskt ansvar belyser Stephan Mendel-Enk mycket bra och illustrativt i sin bok.
MED UPPENBAR KÄNSLA FÖR STIL
- ett reportage om manlighet
Stephan Mendel-Enk
Bokförlaget Atlas
ISBN 91-7389-144-4
Intressant bok. Stundtals lite rörig. Men med många aha-upplevelser och mycket som jag redan visste om och själv många gånger skrivit om i min gamla Reload och i min Blog. Jag rekommenderar alla att läsa denna bok, oavsett kön och oavsett om läsaren är feminist eller inte. Men jag får en liten räv bakom örat och undrar över om boken skulle ha mottagits annorlunda om författaren hetat "valfritt kvinnonamn" Mendel-Enk?
Saxat ur boken:
Det vanligaste argumentet från män är det är orättvist att säga något om män utifrån vad våldtäktsmän och hustrumisshandlare gör, eftersom de utgör en så liten del av det sammanlagda antalet män. Frågan som ofta ställs är varför alla män få skit för något som bara ett litet fåtal gör.
Det finns flera svar. Ett är att man kan delta i ett förtyck på två sätt. Aktivt eller passivt. Alla vita sydafrikaner som sympatiserade med apartheidregimen deltog exempelvis aktivt i förtrycket. de flesta misshandlade inte svarta män, de flesta våldtog inte svarta kvinnor, de flesta hade ingen direkt beslutanderätt när de rassegregerande lagarna stiftades. Ändå spelade de en viktig roll för att förtrycket fortsatte, utan deras medgivande hade politiken aldrig kunnat överleva så länge som den gjorde.
Men det enklaste svaret på frågan är ändå: för att vi alla drar nytta av det (med vi avses i boken männen - min kommentar).
// Annica Tiger
Bloggstaffetten
Bloggstafetten.
Min stafettpinne blev att skriva lite om hur jag tror musik- och filmbranschen ser ut om tio år. Ojojoj, var min första tanke. Jag kanske inte är rätt person att besvara den frågan var min första reaktion. Men sedan slog tanken mig att jag visst har en massa åsikter om detta, även om det mest är åsikter och kanske inte så mycket fakta. Men ordet tror gav mig lite mer fria händer kändes det som.
Patricks frågor.
Har piratkopieringen skjutit hela branschen i sank, eller lever de i lycklig symbios? Finns det kanske t o m ingen märkbar piratkopiering kvar? Detta var de frågor som ställdes av Patrick i samband när han lämnade över stafettpinnen till mig. Jag har försökt att besvara dem så gott jag kunnat. Längst ned finns det korta svaret för den som tycker texten verkar vara lite väl lång.
Upphovsrätt.
Upphovsrätten känner nog alla till, mer eller mindre. Jag tar med länken bara som info, om nu någon inte känner till den.
Piratkopiering eller privatkopiering?
Privatkopiering och piratkopiering är inte samma sak anser jag. Om jag bränner ned en mp3 eller en fil för eget bruk är det privatkopiering. Det blir piratkopiering först om jag delar med mig av filen på nätet (p2p eller via andra kanaler) eller bränner kopior av min kopia och delar ut dem till kreti och pleti eller säljer dem i kommersiellt syfte. Detta gäller inte bara musik- och filmfiler utan dataprogram (warez, serials och cracks).
Jag ska börja med att gå lite bakåt i tiden.
Jag tror att det har funnits i alla tider. Allt som människor tyckt om eller förstått att de kan tjäna pengar på har de försökt att efterbilda. Ta alla kopior på konstverk, ett exempel är Edward Munchs tavla "Skriet", även konstnären själv gjorde flera kopior av samma verk. Alla historiens stilar som barock och jugend hade inte haft sådan stor spridning om inte kopiering varit ett fenomen. Gamla historier och skrönor har inte kunnat leva än i dag om inte de "kopierats", det vill säga gått från mun till mun, samma sak gäller folkvisor m.m.
Pirat(privat)kopiering är alltså inget nytt fenomen.
Jag var med på den gamla goda tiden då kassettbandspelare blev var mans egendom och sedermera videobandspelaren (VHS). Debatten gick högt om att kassettbanden, och möjligheten att spela av musik från radioprogram, var slutet på musikindustrin. Folk skulle sluta köpa skivor var ett argument minns jag. Inte gjorde folk det, musikbranschen finns kvar, än i dag. Möjligheten att spela in filmer via TV:n till en VHS-video har nog inte heller inneburit något större avbräck för filmindustrin i sig.
Lättillgängligheten ökar spridningen.
BBS-erna (Bulletin Board System) var väl första källan till spridning på Internet misstänker jag, via modem. Nu har de flesta bredband. Datorer med DVD eller CD-spelare. Ljud- och bildkvalitén har blivit mycket bättre tack vare digitaliseringen. Tillgängligheten att ladda ned och kopiera underlättas av fildelningsprogram, exempelvis som Direct Connect och Kazaa. I en diskussion på en mailinglista fick jag en uppskattad siffra (av en kille som har insikt i detta) att det är upp till 85 procent av nätets bandbredd som tas upp av denna trafik. En siffra som ISP:arna ogärna sitter i TV-sofforna och talar högt om.
Differentierade bredbandsavgifter.
Om tio år eller än tidigare har säkerligen bredbandskunderna differentierade avgifter som styrs av hur mycket de använder i inkommande- och utgående trafik i Megabyte eller Gigabyte (Mb är nog lite i underkant redan nu). Att betala för det du utnyttjar tycker jag är en rimlig lösning. Det är som att snigelbrev, ju tyngre breven väger, desto mer betalar du för portot. Inom tio år kanske det finns tekniska lösningar som kan särskilja p2p-trafik, som kanske kommer att kosta mer för användarna, än att sända mail eller surfa på hemsidor, lite likt A och B-post.
Kassetskatt, nej tack.
För att försöka stävja pirat- och privatkopieringen finns det ett förslag om att lägga en skatt på CD-R, CD-RW, DVD-R och DVD-/+RW och det med upp till 800 % på RW varianterna. Alla som köper DVD- och CD-skivor är inte piratkopierare. DVD och CD-skivor används till mycket annat, exempelvis att lagra digitalbilder på eller att bränna en back-up på datorn. Att lägga en skatt (likt gamla kassetbandsskatten) som drabbar alla är som att tänka lika långt som näsan räcker; vilket innebär att vissa politiker måste vara osedvanligt plattnästa.
Kopieringsskydd är dömt att försvinna.
Kopieringsskyddad av skivor är inte heller rätt väg att gå, ju mer krångel det är att försöka få ut några några toner överhuvudtaget ur skivorna, desto fler väljer att strunta i att köpa skivor utan laddar ned kopior som istället garanterat fungerar; vare sig de vill spela skivorna i musikanläggningen, i datorn, i bilstereon eller i sin walkman.
Sänk priserna.
Musik- och filmindustrin och kan få ett tips av mig direkt här och nu. Sänk priserna på era små plastbitar. Priskonkurrens verkar vara ett ord som inte finns i deras ordlista. Tänk lite som Galne Gunnar. Billigt är bra. Billigt får folk att handla storpack med 99 rullar toapapper, bara för att det är billigt, utan att folk ens tänker på vad de ska förvara dessa 99 rullar med toapapper i väntan på att de ska komma till användning.
Utnyttja nätet istället för att bli utnyttjad av nätet.
Musik- och filmmusikindustrin har inte använt Internets potential på rätt sätt hitintills. Det gäller även programvaruindustrin. De har inte till fullo utnyttjat den nya teknikens möjligheter på ett för dem lönande sätt och de har i viss mån själva haft en del i den negativa utvecklingen då de inte sålt sina egna produkter till ett hyfsat pris på Internet. Tvärtom tycks de nästan ha satt klackarna i backen och bromsat, när de istället skulle ha gasat för att hänga med i utvecklingen.
STIM har överlevt sig själv?
STIM kommer att spela ut sin roll, men det kanske tar lite längre tid än tio år. Visst ska artisterna ha ersättning för att deras verk spelas offentligt och används i kommersiellt syfte, men STIM har börjat bli lite väl snikna och en del avgifter ter sig rent av horribla. En smidigare och mindre byråkratisk lösning lär komma med tiden.
Ge kunden mervärde för pengarna.
Satsningar måste läggas mer på kringförsäljning, events och konserter. Om jag köper en skiva så ska det medfölja (vilket det ibland gör - men inte alltid) bonusmaterial som exempelvis häften med bilder, information om artisten och låttexter. Material som lockar till köp och ger ett mervärde för pengarna, än bara musiken som ju kan laddas ned gratis från nätet.
Det gäller att hänga med utvecklingen.
Den tekniska utvecklingen går i en rasande fart. Satsningar på nätförsäljningar är ett måste. Skivor och låtar ska kunna köpas nätet och det till ett rimligt pris. Jag tror även att fler artister kommer att satsa på att sälja sin musik på nätet utan att gå via de stora produktionsbolagen. Creative Commons-licenser när det gäller musik är även något som framtiden har med sig i sitt sköte.
Filmindustrin får köra med likartat koncept som ovan.
Lite länkar i ämnet:
Piratbyrån
Antipiratbyrån
BSA
Slutsats.
Musik- och filmindustrin kommer inte att skjutas i sank.
Piratkopiering och privatkopiering kommer inte försvinna.
Någon lycklig symbios kanske det inte kommer att bli,
men de kommer ändå att existera parallellt med varandra.
Mina tio cent.
Jag lämnar härmed över stafettpinnen till Peter. Ämnet är Palestina- och Israelkonflikten. Är det grundbulten till terrorismens ökning i världen? Hur ska konflikten lösas? Går den att lösa? Blir världen en bättre plats om konflikten löses? Vad tror du Peter?
1. Eva: Fotboll
2. Jorun: Vardagsromantik
3. Patrick: Turkiet och EU
4. Annica: Piratkopiering
5. Peter
6. Martin
7. Sanna
8. Chadie
9. Henrik Ström: valleballong
10. Virre
11. Dennis
12. Steffanie
13. Trueto
14. Carina
15. Bengt
16. Jonas
// Annica Tiger
3 oktober 2004
Digital skymning
Hur är det med våra digitala lagringsmedia? De bilder jag tar med digitalkamera och mobilkameran och lagrar på min hårddisk kommer de att finnas kvar och möjliga att titta på när mina barnbarn är vuxna? De texter jag skriver och lagrar på hårddisken kommer de att kunna läsas om 30 år? Fotografier av den traditionella sorten finns kvar ända sedan fotokonstens begynnelse, men hur länge kan digitala bilder sparas och vara åtkomliga för eftervärlden på en CD eller en hårddisk? En bok är beständig, såvida den inte skadas av yttre påverkan, som fukt och eld. Böcker skriva på 1500-talet är lika läsbara nu som det var när de skrevs, om boken har förvarats väl. Hur är det med alla nollor och ettor som lagrats i form av en text, kommer den texten att vara läsbar om 30 år? Många intressanta frågeställningar fick jag mig till livs när jag såg reprisen av Vetenskapens Värld.
Mina fotografier och texter är kanske inte så viktiga att bevara. Jag tänker mer på all viktig information som tillhör världsarvet och är viktig att de bevaras för kommande generationer. Kanske vårt arv blir en digital skymning? Våra ettor och nollor kommer kanske att bli lika svårtydbara som forna tiders hieroglyfer? Om ens ettorna och nollorna kommer att förbli läsbara i framtiden. Utan rätt sorts teknisk apparatur och programvara kan det bli svårt att tolka informationen, det gäller gamla hederliga stansade hålkort, rullar av magnetband, floppydiskar och disketter (datorer levereras numera ofta utan diskettenhet). CD-skivornas ankomst innebar en smärre revolution, men en CD:s hållbarhet är inte speciellt lång. Det går inte att bränna sina bilder och texter på en CD-skiva och sedan lägga den i en byrålåda, glömma bort den och tro att den kommer att bevaras lika bra som en tryckt bok eller ett vanligt fotografi. Tekniken går framåt. Ettorna och nollorna måste ständigt kopieras och migreras för att inte riskera att bli just oläsbara ettor eller nollor.
// Annica Tiger
Bloggstafettsväxling
Jag måste nog värma upp och stretcha
lite först, men stafettpinnen är emottagen.
Patrick skulle vilja veta hur jag tror musik- och filmbranschen ser ut om tio år. Har piratkopieringen skjutit hela branschen i sank, eller lever de i lycklig symbios? Finns det kanske t o m ingen märkbar piratkopiering kvar?
Det var lite att bita i. Minst sagt :).
Stafettlaget:
1. Eva: Fotboll
2. Jorun: Vardagsromantik
3. Patrick: Turkiet och EU
4. Annica
5. Peter
6. Martin
7. Sanna
8. Chadie
9. Henrik Ström: valleballong
10. Virre
11. Dennis
12. Steffanie
13. Trueto
14. Carina
15. Bengt
16. Jonas
// Annica Tiger
2 oktober 2004
Somliga går med trasiga skor
Somliga går med trasiga skor...andra med trasiga byxor. Märkeskläder kan ge oanade komiska effekter.
Nedan saxat från en mailinglista (med vederbörligt tillstånd givetvis från postaren).
Jag har en 17-årig systerson som är mycket modemedveten. Nyligen köpte han ett par svindyra jeans med stora revor över knäna, en enkel T-shirt med ett desto flottare märke i nacken samt ett par solbrillor för ett fyrsiffrigt belopp. Iförd detta slog han sig ner i solgasset på en parkbänk. En kort stund senare passerade en äldre herre med kostym och läderportfölj, kastande en medlidsam blick på ynglingen och stack till honom en femtiolapp med orden: "Skulle vilja ge dig mer till ett par byxor, men det här räcke i alla fall till några öl!"
Jag skrattade så att jag nästan höll på att trilla av stolen. Skrattet övergick sedan till ett småleende och jag undrade för mig själv hur denna grabb hade upplevt detta. Blev han generad? Förbannad? Besviken? Han hade köpt dyra "moderiktiga" kläder och var hur trendig som helst (enligt gängse ungdomsnorm) och de flesta unga som såg honom förstod hans dress-code. Men den gamla farbrodern misstolkade det helt och tyckte synd om grabben, alternativt så var det en pillemarisk rackare som bara behagade skämta.
Det där med fransiga och trasiga jeans är jag för gammal för att förstå misstänker jag. Stentvättade jeans känns mer min bag, fast jag föredrar myspysbyxor (velour-tiger) eller pants (teach me tiger). När jag var ung var utsvängda byxor det häftigaste man kunde ta på sig, då menar jag utsvängda på riktigt - the real stuff.
Jag kan i och för sig tycka att det är snyggt med revor och fransar på jeans, ibland på somliga. Men oftast tycker jag det ser malplacerat och lite ovårdat ut, exempelvis mitt i smällkalla vintern har jag sett unga som burit jeans med revor i och jag har ofta undrat över om bäraren av jeansen inte fryser det måste dra lite snålblåst mellan revorna förmodar jag. Men den som vill bli fin får lida pin?
Det där med dyra märkeskläder har jag aldrig förstått mig på, men det har väl också att göra med min ålder. Jag skulle aldrig, A L D R I G, betala tusen kronor eller mer som bara visar att jag lurats att betala dyrt för ett "märke" :) på solglasögonen, t-shirten, byxorna, väskan eller vad det nu än skulle gälla. Never in my life. Däremot hostar jag lätt upp tusenlappar för teknikprylar utan att bry mig, så visst är det ett selektivt beteende från min sida. Nörd som nörd? Oavsett om det gäller mode eller teknik?
Svensk ordbok
nörd subst. ~en ~ar
• enkelspårig och ngt löjeväckande person <ngt nedsätt.>: datanörd
A middle class hero is nothing to be. (Lorry)
// Annica Tiger
Digitala vykort
Jag fick ett mail till en mailadress jag sällan använder och som vidarebefodras till en annan adress. Mailet sändes 06:27 i morse.
Ämne: You have new postcard!
Det lät ju kul.
Att någon orkat sända en digital hälsning till just lilla mig.
Men jag klickade inte på länken i mailet. Det såg skumt ut. Jag tar inte emot HTML-mail så jag såg att länken inte såg ut som den borde i normala fall. Men i ett HTML-mail förmodar jag att länken skulle ha sett ut som en vanlig klickbar oskyldig länk. Jag skriver inte ut hur den såg ut i klartext här för att den innehåller ett ip-nummer (som tydligen är knuten till provinsen Shandong i Kina) och det är kanske dumt att visa hur man bygger upp en falsk länk.
Längst ned i mailet stod det så här och det såg ju seriöst ut och vilket jag tror skulle kunna lura skjortan av vem som helst som tog emot detta i HTML-format.
This is a free service of Digital Postcards(R) at POSTCARDS.COM: http://www.postcards.com/
Jag gick bakvägen (genom att gå direkt till http://www.postcards.com/) och klistrade in det "postcard ID number" som fanns i mailet och fick då detta besked:
Oops, we had the following problem:
The pickup code you entered is not valid. The email was sent out by a virus, probably in MS Outlook, and has been picking up steam. The card was NOT sent by us!!
Så klicka inte med automatik på mail som påstår att du fått ett vykort. Gör som jag, gå bakvägen för att kolla om det verkligen är ett vykort eller ett försök att sprida virus eller att kartlägga att din e-postadress är aktiv och därmed kan säljas vidare.
// Annica Tiger
Virusattack
Jag har virusskydd.
Aktuellt och uppdaterat.
Det är kanske tur det.
När jag tankade hem
mailen i morse kom
det 37 mail innehållande virus, alla
var skickade till samma e-mailadress.
Alla var sända under natten och morgontimmarna.
Ingen rubrik eller avsändare. Bara det såg underligt ut.
Varför läggs inte energin på något viktigare?
Jag blir sååååååååååå trött.
// Annica Tiger
1 oktober 2004
Vioxx
B. har reumatism, vilket han har haft så länge jag känt honom. Han har inte mycket övers för läkare och mediciner. Det är en åsikt jag har lärt mig att respektera. Det är hans kropp och hans liv. Läkarna har genom åren velat testa allehanda mediciner på honom, för att lindra besvären och smärtorna. Tack, men nej tack är B:s attityd. Han har så ont ibland att han knappt kan gå, men till jobbet ska han och det är nog rätt attityd. Rörelse håller lederna igång. Jag är ofta glad att jag är frisk och har hälsan. Det smärtar mig ofta att se hur ont B. har och inget kunna göra. Men nu till saken.
En medicin som föreslagits honom, Vioxx (för smärta och ledsjukdom), har dragits in och det på ett ganska dramatiskt sätt. Bara över en natt försvann Vioxx från apotekens hyllor och det är en ganska ovanliga åtgärd. Har du en anhörig eller vän som du vet äter denna medicin kolla att hon eller han har informerats om detta att läkarna rekommenderar att medicinen inte ska användas längre. Det finns ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Be din släkting eller vän att kontakta sin läkare. Detta skriver jag även för en "nätväns" skull, vars mor drabbats av stroke och det antagligen på grund av denna medicin. Den enda tröst jag kan ge är att min far fick en stroke för några år sedan men har återhämtat sig och har inga som helst besvär av den nu. Fast å andra sidan har han fått värre hälsobekymmer att oroa sig över numera, leukemi.
Mycket sjukdomar blev det.
Men kanske även till
eftertanke för oss
som är friska?
När hälsan står en bi
ska man vara tacksam.
Jag är det i alla fall.
// Annica Tiger
K700i
Jag skulle bara ha en mobil med kamera, kravet var att den skulle ha blixt och att det skulle gå att spela in små videosnuttar också. Min Nokia 3210 funkar alldeles utmärkt, men jag vill ha en mobil med kamera. Nu har jag det. Billig var den inte, eftersom jag köpte den obundlad. Jag har ett bra förmånligt avtal med Comviq som har halverat mina mobilräkningar nuförtiden. Jag ska bara kolla upp nu vad det abonnemanget har för tjänster jag kan använda nya telefonen till. Det kanske inte är så mycket :).
Denna nya mobil hade varit lämplig att ha i morse när jag passerade ett gäng unga killar som hade stod och kliade sig i huvudet mitt i en korsning. De hade smällt, ena bilen hade kört rakt i häcken på en bil som skulle svänga vänster i korsningen. Den klarade sig hyfsat, men den andra bilens motorhuv och front såg inte så kul ut.
Mobilen är alltid med. Därför kommer det att bli kul att kunna ta bilder, spontana bilder och kanske mer planerade sådana. Blixt tyckte jag var ett krav eftersom vi bor i ett så mörkt land; i alla fall nu när vi går mot vinter och mörkret infinner sig tidigare och tidigare mot kvällen och morgnarna ska vi inte tala om.
Jag har en digitalkamera, men den är sällan med i väskan. Däremot köpte jag ett minneskort till den på 64 Mb och nu kan jag ta 152 bilder på raken, istället för som tidigare 38. Ett flashminne kostade bara 249 kronor. Det var inte alls farligt.
Nå, nu jag att göra i helgen. Lära mig mobilen och jaga ringsignalen "Born to be Wild", om den nu finns att hämta ned någonstans.
BTW - någon som vet varför tågen inte stannade i Spånga? Polisen hade gett order om det var den enda informationen vi passagerare fick. De som skulle av där blev lite långa i synen. Tacka sjutton för det.
// Annica Tiger
Kontrollera kontrollanterna
Kontrollera kontrollanterna. SL har startat en ny offensiv för att sätta dit tjuvåkarna genom att använda civilklädda biljettkontrollanter. Jag tror inte att de ens misstänkte att detta kunde missbrukas.
Detta har tydligen inspirerat mindre nogräknade personer att utge sig för att vara kontrollanter (en del har även haft förfalskade kontrollantlegitimationer) och när de fått resenärer att lämna över sina månadskort har de helt sonika tagit dem och lagt benen på ryggen.
SL kommer inte att vidta några åtgärder för att stoppa de falska trafikvärdarna utan de uppmanar bara resenärerna att kontrollera kontrollanterna. Men hur kontrollerar man en kontrollant om kontrollanten har en förfalskad kontrollantlegitimation? Vem hinner det? De flesta människor är naiva och godtrogna.
Svagt SL. Sätt på er trafikvärdsuniformen istället så att vanliga människor kan skilja agnarna från vetet och vet vem de har att göra med. Det är mycket begärt av SL och Connex att lägga ansvaret på resenären. Att bli av med ett nyköpt månadskort kan inte vara roligt.
// Annica Tiger - som ska köpa månadskort i dag